- Kaloribantning innebär att dra ner på kaloriintaget, som i Ornish-, Viktväktar- och Dietmetoden (läs mer > Kaloribantning). Det är den klassiska och av vetenskapen accepterade bantningssättet.
- Kolhydratbantning innebär att undvika kolhydrater, som i Atkins-, Montignac-, GI- och LCHF-metoden. Läs mer > Kolhydratbantning.
Behovet av viktminskning är stort, befolkningen blir allt mer överviktiga och feta vilket leder till hälsoproblem (läs mer > Svenska folkets vikt). Därför finns det också många metoder att välja på, mer eller mindre seriösa. Det är en lukrativ bransch som drar till sig charlataner. Bantning kan jämställas med religion, det finns sansade uppfattningar och det finns fundamentalister. Vissa religiösa vägrar ta till sig evolutionsläran, vissa bantningsfantaster vägrar att ta till sig vetenskaplig kunskap. Alla hävdar att den egna metoden är den enda rätta bantningsmetoden. Om det funnes en enda väl fungerande metod, skulle alla andra metoder försvinna. Men det gör de inte.
Alla metoder ger viktminskning förutsatt att kalorimängden minskats till under behovet, få ger bestående verkan. Att gå ner i vikt de första veckorna lyckas de flesta med oavsett bantningsmetod. Men endast 10% lyckas med att ändra sina kostvanor och hålla sin vikt på lång sikt. Forskarna har försökt hitta förklaring till varför vissa lyckas banta framgångsrikt och vilka som misslyckas. I stort sett har man inte hittat några förklaringar. Det finns inget samband med ålder eller intelligens. Man har konstaterat att män lyckas lite bättre än kvinnor, vilket anses bero på att det kvinnliga fettet runt stussen är svårare att få bort än det manliga bukfettet. Man kan också konstatera att den egna motivationen har stor betydelse och att människor med splittrat livsföring och oregelbundna vanor har svårt att lyckas. Rökning och andra tidigare missbruk utgör inget hinder, men man bör inte försöka att samtidigt bli av med sitt missbruk och att banta. Källa: Att gå ned i vikt, Stefan Rössner
Mirakelmetoderna är många, men miraklen uteblir. Undergörande mineraler, plantextrakt och annat är bara nonsens. Likaså alla "fantastiska" tabletter och skakande maskiner. Pulver kan ha effekt för att innehållet är extremt energifattigt och sväller vilket ger mättnadskänsla. Internetbaserad rådgivning, ger i bästa fall allmänt goda råd. Produkterna och metoderna är bra för tillverkarna, för dyrt är det. Var skeptisk mot det mesta och i synnerhet mot metoder som säger att du kan äta som vanligt utan motion. Forskning för att finna hjälpmedel pågår, till exempel att minska tarmarnas upptagning av fett, att minska aptiten, eller att öka ämnesomsättningen, men man har inte kommit särskilt långt. Rekommenderad läsning > Stephan Rössner: Gå ner i vikt. Det är en lärorik och underhållande bok, som bland annat avslöjar kvackeriet i branschen.
Lurendrejeri: Att banta är både besvärligt och tråkigt för en matglad person. Därför vill vi så gärna tro på snabba, enkla och bekväma metoder, en blandning av önsketänkande, bekvämlighet och okunskap. Därför är vi benägna att lura oss själva och vi är lätta offer för allsköns undergörande snabbantningsmetoder. Dessutom saknar de flesta kunskap och feltolkar lätt orsak och verkan. Vittnesbörd som, "jag använde X-metoden och gick ner i vikt, därför tror jag på metoden", är en vanlig och naturlig förklaring till varför man tror på en viss metod. Vad den okunnige inte vet är att hen i de flesta fall "utsatts" för en lågkalorimetod med små portionsvikter och lågenergikost. Efter perioden blir man förvånad över att man åter viktökar trots att man tillämpar principerna. De tvivelaktiga metoderna är som regel av slaget kolhydratbantning, till exempel GI- och LCHF-metoderna, vilka är förvanskningar av ursprungsidéerna.
- GI-metoden (glykemiskt index) har grumlig orsaksförklaring. Den har dock sina poänger, framför allt för diabetiker som den utvecklades för. I realiteten tillämpas lågkalorikost och små portioner och då fungerar det. GI-metoden är inte hälsofarlig på samma sätt som LCHF. Största nackdelen är att man undviker viss nyttig smalmat som potatis och att kost och metod gör hål i plånboken. Oavsett om man tror på GI- eller lågkalorimetoden får man båda metoderna i Dietkokboken, så det är lätt att jämföra. Läs mer > GI-metoden.
- LCHF (low calory, high fat) är en extremt fettrik kost. Energiintaget består av 75% fett, jämförbart med att äta fetaost hela tiden. Det är en svensk ny metod med oseriös orsaksförklaring, rent nonsens. Metoden har ingenting med "att äta naturligt" att göra, tvärtom den är onaturlig. Metoden är hälsofarlig och vi avråder från att tillämpa den. Läs mer > Analys LCHF-metoden.
Jojobantning innebär att man bantar ofta för att man gått upp efter en bantningsperiod. Man minskar och går upp i vikt om vartannat. Det är ohälsosamt och har motsatt verkan. Vid snabb bantning minskar muskulaturen och vattnet i kroppen. Vid viktuppgång utan motion bygger kroppen upp fett. "Jojobantaren" blir allt slappare och fetare. Motion är viktigt för att bygga upp musklerna. Dom flesta har provat på det, eftersom 90% av bantarna är "återfallsförbrytare". För varje misslyckad bantning blir det svårare att lyckas. Kroppen ställer om sig så att allt mindre energi behövs för samma vikt. Det har man i alla fall påvisat med råttor och brottare. Brottare som varierade sin vikt ofta hade 10% lägre ämnesomsättning än de som höll en jämn viktkurva (ceteris paribus), vilket innebär att de behöver mindre energi för att hålla sin vikt.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03
Läs mer
Kolhydratbantning, ketogen kost
Stephan Rössnes böcker