Metersystemet
(Det metriska systemet = längd (meter), area (kvadratmeter), volym (kubikmeter) och vikt (kilogram), SI-Système International d´Unités)
The metric system = length (meters), area (square meters), volume (cubic meters) and weight (kilograms)
Le système métrique = longueur (mètres), superficie (mètres carrés), volume (mètres cubes) et poids (kilo)
Il sistema metrico = lunghezza (metri), area (metri quadrati), volume (metri cubi) e peso (chilogrammi)
Das metrisches System = Länge (Meter), Fläche (Quadratmeter), Volumen (Kubikmeter) und Gewicht (Kilo)
El sistema métrico = longitud (metros), área (metros cuadrados), volumen (metros cúbicos) y peso (kilo)
Grupper inom
Måttenheter:
Metersystemet (metriska systemet) är det moderna systemet för att mäta längd (meter), area (kvadratmeter), volym (kubikmeter) och vikt (gram) med decimalt talsystem, det vill säga talsystem med 10 som bas.
Historia: Före metersystemets tillkomst var måttenheterna smått kaotiskt. De som användes var olika, inte bara i skilda länder utan också inom länder. För samma storhet förekom olika enheter för skilda användningsområden, exempelvis olika rymdmått för torra och våta varor samt olika viktenheter för metall, läkemedel och andra varor. Enheter av olika storlek var ofta oenhetligt indelade (läs mer via länkar nedan).
Sedan mitten av 1500-talet hade man utifrån Copernicus verk 1543 "Om himlakropparnas kretslopp" funderat på att ersätta de gamla måttenheterna med naturkonstanter och att använda sig av det decimala talsystemet (10-systemet), men någon riktig ordning hade man inte åstadkommit. Efter franska revolutionen 1789 ville revolutionärerna göra sig av med allt gammalt som kunde förknippas med kungahuset. En ny längdenhet infördes (meter) som definierades med 1/10 000 000 av avståndet från nordpolen till ekvatorn genom Paris. Av praktiska skäl fanns en meterlång platinastång som förvarades i Paris. Massenheten kilogram angavs som vikten av 1/1000 kubikmeter (m³) vatten vid 4°C (läs mer > Kilogram). För tid bibehölls det gamla systemet med sekunder, minuter och timmar.
Metersystemet accepterades ganska snabbt under 1800-talet i andra länder, särskilt i vetenskapliga kretsar och antogs som internationellt måttsystem på Convention du Mètre 1875. Den anglosaxiska världen lät sig dock inte övertygas så lätt, även om metersystemet officiellt antagits i Storbritannien. USA, Burma och Liberia håller än idag fast vid gamla måttenheter (läs mer > > Amerikanska volymmått). Dagens metersystem regleras i det internationella enhetssystemet SI (Système International d´Unités).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-01