Fåglar biologi
Fåglar (Aves) är biologiskt en klass i djurriket - "tvåbenta, jämnvarma (endoderma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar". Det finns idag mer än 10.000 arter. Fåglar delas in i två grupper.- Paleognata fåglar (Palaeognathae) är de mest ursprungliga fåglarna. De är markbundna med dåligt utvecklade vingar som indelas i åtta ordningar varav 5 med levande arter - Strutsfåglar (läs mer > Struts), Kivifåglar (Nya Zeeland) Kasuarfåglar (strutsliknande), Tinamofåglar (Central-/ Sydamerika), Nandufåglar (Sydamerika) och tre utdöda ordningar - Moafåglar, Lithornnithiformes och Aepyornithiformes.
- Neognata fåglar (Neognathae) är alla andra (flygande) fåglar, det vill säga nästan alla fåglar. De delas in i 32 ordningar (se nedan) varav främst andfåglar och hönsfåglar är intressanta i matsammanhang. Läs mer > Ätbara fåglar.
· Andfåglar (Anseriformes)
· Hönsfåglar (Galliformes)
· Lomfåglar (Gaviiformes)
· Doppingfåglar (Podicipediformes)
· Flamingofåglar (Phoenicopteriformes)
· Pingvinfåglar (Sphenisciformes)
· Petrellfåglar (Procellariiformes)
· Tropikfåglar (Phaethontiformes)
· Sulfåglar (Suliformes)
· Pelikanfåglar (Pelecaniformes)
· Storkfåglar (Ciconiiformes)
· Hökfåglar (Accipitriformes)
· Trappfåglar (Otidiformes)
· Duvrallar (Mesitornithiformes)
· Solrallfåglar (Eurypygiformes)
· Tran- och rallfåglar (Gruiformes)
· Vadarfåglar (Charadriiformes)
· Flyghöns (Pterocliformes)
· Duvfåglar (Columbiformes)
· Gökfåglar (Cuculiformes)
· Ugglor (Strigiformes)
· Skärrfåglar (Caprimulgiformes)
· Seglarfåglar (Apodiformes)
· Musfåglar (Coliiformes)
· Trogoner (Trogoniformes)
· Praktfåglar (Coraciiformes)
· Jakamarfåglar (Galbuliformes)
· Hackspettartade fåglar (Piciformes)
· Seriemor (Cariamiformes)
· Falkfåglar (Falconiformes)
· Papegojfåglar (Psittaciformes)
· Tättingar (Passeriformes)
© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-01
