
Kvävebalans
(negativ kvävebalans, positiv kvävebalans, netto-proteinutnyttjandet NPU)

net protein utilization, NPU
Kvävebalans: Proteiner består kemiskt av långa sammanlänkande kedjor av aminosyror och finns i alla växt- och djurceller (läs mer > Proteiner). En aminosyra består bland annat av minst en aminogrupp (-NH2), det vill kväve (N) och vätgas (H2). I normala fall råder balans mellan intagen mängd kväve i form av protein och utsöndrad mängd i form av urin.
- Negativ kvävebalans uppstår om proteinmängden i kosten är för liten eller om det sker en ökad nedbrytning till följd av sjukdom.
- Positiv kvävebalans förekommer till exempel hos växande barn eller gravida kvinnor.
Hälsa: Saknas blott en av de essentiella aminosyrorna i kosten uppkommer negativ kvävebalans. Det är därför viktigt att proteinerna i kosten har en optimal sammansättning, speciellt av de essentiella (oumbärliga) aminosyrorna.
Näringsvärdet för ett protein anges som netto-proteinutnyttjandet (eng. net protein utilization, NPU), vilket är den andel kväve (%) av den intagna mängden som används för proteinsyntes. De flesta proteiner från djurriket innehåller samtliga essentiella aminosyror i ungefär de mängder som människan behöver och har därför högt NPU.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06
Läs mer
ProteinerExterna länkar
Nationalencyklopedin NE-
Vetenskap, biologi, kemi:
- Amylas
- Autolys
- Betaglukan
- Bindväv
- Blodets beståndsdelar
- Brosk
- Denaturering
- Domesticering
- Emulsion
- Enzymer
- Estrar, glycerider
- Eteriska oljor
- Extensiv odling
- Extraktion
- Eutektikum
- Fanerogamer
- Fermentering, jäsning
- Fjäder
- Frys-/smältpunkt, kokpunkt
- Glykosider
- Grundämnen
- Hemoglobin
- Histamin
- Homogenisering
- Hybrid, mutation
- Hydrogenering
- Inkråm
- Kallpressning, varmpressning
- Koagulation
- Kollagen
- Kropssvävnad
- Kvävebalans
- Kärna
- Lantras
- Lecitin
- Lipider
- Mjölksyrabakterier
- Myoglobin
- Myosin
- Näring
- Organisk
- Osmos
- Oxidation
- Polymorfi
- Raffinera
- Sotpunkt
- Tannin