Gifthätting

Gifthätting

(dadelbrun hjälmskivling)

Latin: Galerina marginata

  • Ätbarhet: Dödligt giftig.

  • Gift: Amatoxin, som kan orsaka cellskador och celldöd. Främst utsatta är tarmarnas slemhinnornor, levern och njurarna. Dödsfall är kända.

  • Symtom: 4-28 tim efter förtäring uppkommer buksmärtor, kräkningar och vattentunn diaré, även medvetslöshet.

  • Förväxlingsrisk: Föränderlig tofsskivling (god) som vanligen är större med små mörka utstående fjäll på foten och som växer i klungor på stubbar av olika lövtröd. Mycket svår att särskilja från gifthätting. Det finns också flera snarlika brunsporiga skivlingar som är oätliga.

  • Kännetecken: Liten brun skivling som växer enstaka eller i mindre grupper på murken ved. Foten är finmjölig ovanför den tunna ringen, nedanför mörkare brun med längsfibrer.

  • Hatt & fot: Liten oanselig svamp med hattbredd 1-3 cm sällan över 5 cm. Klockformig till välvd hatt på ung svamp, senare mer plan, välvd till utbredd, ofta med svag puckel. Strimmig kant. Brun till gulbrun vid väta och som i torka blir ljusare brungul. Ljusbrun fot, mörkare mot fotbasen. 3-6 cm hög. Tunn hinnlik ring, som ibland saknas. Finmlölig ovan för ring och hela foten är täckt av lodräta vita fibrer som lätt försvinner vid tumning.

  • Undersida: Blekbrun. Smala, vidväxta till nedlöpande skivor.

  • Svampkött: Vitt till ljusbeige. Doft och smak av mjöl, men smaka inte.

  • Utbredning: Vanlig i hela Sverige. Säsong juni-sept med topp i augusti.

  • Växtsätt: På barrved, ibland på lövved, i skog, på barkningsplatser och på träflis längs motionsslingor.

Externa länkar

Svampguiden

Logga in

Användarnamn eller mailadress
Lösenord

Glömt lösenord
Bli medlem

Innehållsförteckning