
Långfil, tätmjölk, seg norrländsk filbunke
Kalori- och GI:

Kcal / 100 gram: 60

Kcal / portion: 331

GBR (GI) / port: 4
Recept: 662 Kcal
Näringsvärden (vikt%):
Protein: 3%
Fett: 3%
Kolhydrater: 5%
Fibrer: 0%
Bli medlem i Dietkokboken.se för att se hela receptet
Som medlem får du tillgång till hela databasen med recept som är Gi- kalori- och näringsberäknade. Du kan även automatberäkna dina egna recept. Läs mer om vad som ingår, Bli medlem
Tillagning (5 min + 48 min )
Se film, klicka på "Leif" under bilden ovan.
- Smeta in en bunkes sidor med långfil. Häll i mjölken och låt stå svalt i ett par dagar.
- Rör om i långfilen. Den kan smaksättas med ingefära, kanel eller annat som man behagar.
Kockens kommentar
Traditionellt ingår tätört i långfil, men den har ingen egentlig verkan i brist på nödvändig bakterie. Däremot innehåller örten enzymer med vilket den bryter ner infångade insekter och som kan användas till vegetabilisk ostlöpe.Långfil även kallat långmjölk, tätmjölk, tjockmjölk och segmjölk, är en variant av surmjölk. Till skillnad från filbunke är långfilen seg och sammanhängande, det går till och med att klippa den med sax. Rör man om i den färdiga långfilen blir den dock slät och lösare, men skall fortfarande vara "lång" när den rinner av skeden. För att tillreda långfil behövs bakterien Lactococcus lactis. Långfil framställdes främst i norra Sverige och Finland. Enligt Carl von Linné i sin Flora Lapponica ingick tätört vid framställning, men tätört innehåller inte den nödvändiga bakterien. Däremot tog man alltid lite av den gamla långfilen för att starta en ny. Den nya blandningen ställdes sedan svalt för att jäsa ett par dagar varvid den surnade och blev seg. Läs mer > Om surmjölk.