Risker med tillsatser
(överkänslighet mot tillsatser i livsmedel)
Skriv ut dryck
Är livsmedelstillsatser farliga?
Svaret är, vi vet inte. Det finns mängder av vetenskapliga studier och rapporter men tolkningarna är osäkra. Vissa tillsatser är godkända i ett land men förbjudna i ett annat. Experiment utförs på friska råttor under en kortare tid, men hur påverkar det människan på kort och lång sikt, friska och sjuka?
Att totalförbjudna tillsatser är skadliga kan vi utgå ifrån och att tillsatser som salt, socker, bivax och syre inte är hälsovådliga kan vi på goda grunder anta. Men hur står det till med de EU-godkända tillsatserna? Det korrekta svaret är - ingen vet.
S.k. epidemiologiska studier som kartlägger stora gruppers matvanor har svårt att isolera den mångfald av tillsatser som förekommer, liksom stora problem att registrera matvanor över en lång tid. M.a.o. vi vet inte. Kanske kommer vi i en framtid få uppleva "skandaler" av det slag som vi nu upplevt med tobaksrökning.
Exempelvis är konserveringstillsatserna E249 Kaliumnitrit, E250 Natriumnitrit, E251 Natriumnitrat och E252 Kaliumnitrat, som bl.a. används i saltade charkvaror, är omstridda för att de innehåller ett ämne med cancereffekt i vissa djurförsök och för att de kan skada blodets syreupptagningsförmåga hos spädbarn.
Ett sunt mänskligt beteende är därför att försöka undvika produkter med många tillsatser och i synnerhet färgämnena (E100-E199), vars enda funktion är kosmetika. En annan grupp man bör vara observant på är "Smakförstärkare", varav många EU-godkända tillsatser är föbjudna i andra länder.
Att vara försiktig med livsmedelstillsatser gäller i synnerhet för barn, sjuka och äldre individer. Samtidigt skall man komma ihåg att vissa tillsatser sannolikt är ofarliga som t.ex. kolsyra (E290) och att andra är nödvändiga för att förhindra farliga bakterier o.d.
Förenka för konsumenten!
Det är nästintill omöjligt för vanliga konsumenter att hålla reda på och förstå effekten av tillsatser i livsmedel. Det blir inte heller enklare av att leverantörerna ibland anger E-nummer, ibland (svårbegripliga) namn, eller omskrivningar för att en tillsats skall låta bättre (jfr "smakförstärkare").
Menyse efterlyser en förenklad form för deklaration av tillsatser som komplement till nuvarande regler. Alla tillsatser bör därför delas in i två grupper, de som anses relativt ofarliga och de som konsumenten bör ägna uppmärksamhet åt t.ex. om man tillhör en riskgrupp, om varan är omdiskuterad, eller om varan har förbjudits i annat land. Detta bör sedan framgå på förpackningarna. Menyse har framfört denna åsikt till Livsmedelsverket januari 2009 med en förhoppning om att detta tas upp inom EU.
Överkänslighet mot olika tillsatser förekommer, men är enligt Livsmedelsverket sällsynta och drabbar vanligtvis personer som redan tidigare lider av någon allergisk sjukdom, framför allt hudrelaterade. För astmatiker kan sulfit, i synnerhet i höga doser, utgöra en risk och svåra chocker har rapporterats för färgämnet karmin (E120 numera förbjuden).
Tillsatser är luriga för överkänsliga personer då man valigtvis inte tänker på att själva tillsatsen kan ge reaktioner.
Tillsatser anses i sig inte orsaka allergier men man kan stilla undra om inte den kraftiga ökningen av olika tillsatser i livsmedel de senaste 50 åren, tillsammans med den försämrade yttre miljön, ligger bakom allergiernas ökande omfattning (Menyse´s fundering).
Riskgrupper
Barn bör allmänt unvika konsumtion av många livsmedelstillsatser. Generellt bör färgämnen (E100-E199) och smakförstärkare (E620-E650) undvikas. Specifikt vissa tillsatser som anses olämpliga för småbarn som t.ex. E251, E252, E310-E312, E320, E321, E621, E627, E631, E635. Tillkommer alla tillsatser som är förbjudna i USA, Australien m.fl. länder, men som är godkända inom EU (dessa är märkta med * i innehållsförteckningen för tillsatsen).
Astmatiker kan få kraftiga reaktioner från vissa tillsatser t.ex. E210-E215, E221-E232, E310-E312.
Allergiker kan reagera mer eller mindre kaftigt på vissa livsmedelstillsatser. Läs mer genom att söka respektive allergi - överkänslighet i sökfunktionen.
Andra kan vara överkänsliga mot visst ämne t.ex. acitylsalisylsyra och bör då undvika t.ex. E210-E215, E310-E312.
För mer information sök E-nummer eller namn i Menyse, eller beställ Livsmedelsverkets allergiinformation häfte 9 om Tillsatser.