Fotograf/bild: Petter Thoen, Kunskapskokboken
Transfetter
(transfettsyror, härdning, härdat fett, härdade fetter)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Fett:
Transfett (transfettsyror, läs mer > Fetter, fettsyror) har fysiska likheter med mättade fettsyror. Transfettsyror bildas i mindre mängd vid matspjälkningen i våmmen hos idisslare och i fett som hettats upp så att de får en annan kemisk struktur. Transfett anges inte i näringsdeklarationer.
Förekomst: Transfett förekommer naturligt i liten andel i produkter som smör, ost och kött från kor och får (idisslande djur). Det kan även bildas om flytande växtoljor delvis härdats (se nedan). Transfett förekommer främst i halvfabrikat som pommes frites, pulversåser, pajer och piroger, i fett godis, kakor och snacks, samt i frityroljor och vissa margariner. Industriellt framställt transfett har sjunkit kraftigt under de senaste åren så att halterna i livsmedel är mycket låga. Den främsta källan till transfett är numera de små mängder som förekommer naturligt i kosten.
Härdning (göra hårdare, fastare): Härdning av matoljor är en teknik som används i livsmedelsindustrin (läs mer > Hydrogenering). Om härdningen är ofullständig bildas transfettsyror, om oljorna härdas fullt ut omvandlas de omättade fettsyrorna till mättade. Transfettsyran tillsätts produkter för att få önskad sprödhet, fasthet, smältpunkt och hållbarhet. Till exempel blir kallt smör bredbart och härsknar inte om det innehåller lite transfett. Härdad frityrolja sprätter inte. Härdning var vanligt fram till 1990, men förekommer numera sparsamt tack vare Livsmedelsverkets påverkan på industrin. Svenskarnas konsumtion av transfett ligger numera på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas, som lagstiftat om transfetter.
Konsumtion: Enligt Livsmedelsverket får svenskarna i sig cirka 1,7 gram transfett per person och dag. Av det är cirka 3/4-delar naturligt transfett och 1/4-del industriellt. Intaget motsvarar 0,5% av fettenergin.
Rekommendation: Enligt NNR:s näringsrekommendationer bör intaget av transfettsyror vara så lågt som möjligt. Enligt WHO högst en procent av energiintaget (vilket normalsvensken klarar).
Hälsa: Att få i sig mycket transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Transfett höjer halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det goda HDL-kolesterolet (läs mer > Kolesterol). Transfett öka risken mer än motsvarande mängd mättat fett. Mättat fett har dock större betydelse eftersom vi får i oss tio gånger mer mättat fett än transfett. Utifrån de vetenskapliga studier som finns verkar det inte vara någon skillnad mellan hur naturligt transfett och industriellt transfett påverkar kroppen. Det diskuteras huruvida transfett ökar risken för typ 2-diabetes, allergier och olika cancerformer, men vetenskapen är osäker.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06