Analys LCHF-metoden

Analys LCHF-metoden

ANALYS LCHF-METODEN

Denna analys har utförts av Krister Hanner, Dietkokboken 2011 och ingår i en större studie av bantningsmetoder. Syftet är att värdera bantningsmetodernas filosofi, om metoderna fungerar i verkligheten och i så fall varför de fungerar. Centralt är att analysera metodernas rekommenderade recept vilket har gjorts i Dietkokbokens system.

Denna rapport får kopieras och spridas utan särskilt tillstånd av författaren. Den får spridas i sin helhet eller i dess delar med angivande av källa. Rapporten får inte förvanskas och bilder och tabeller får inte tas ur sitt sammanhang. Kontakta Kunskapskokboken om du önskar ta del av bilagorna.


INNEHÅLL

Sammanfattning

1.   Inledning
1.1 Energibalans

2.   LCHF i teorin

3.   LCHF-recept
3.1 Inledning
3.2 Recepten
3.3 Portionsvist
3.4 Receptenergi
3.5 Näringsinnehåll
3.6 Om nu animaliskt fett är så bra
3.7 Sammanfattning receptanalys

4.   LCHF-argument
4.1 Evolutionsbevis
4.2 Vetenskapliga bevis
4.3 Fett, protein och kolhydrater
4.4 Medicinska förklaringar
4.5 Konspirationsteorier

5.   Alternativ förklaringsmodell

6.   Slutkommentar

Bilagor
:

1.   Metodik
2.   LCHF-metoden
3.   Analys LCHF-recept
3T Tabeller receptanalys
4.   LCHF-argument
5.  Ämnesomsättning
6.  Källförteckning

SAMMANFATTNING

  • LCHF är en ny svensk bantningsmetod som baseras på erfarenheter och studier av lågkolhydratkost, vilka har visat positiva viktresultat. LCHF-kosten är emellertid en extremt fettrik variant av lågkolhydratkost (75 E% fett), vilket är klart avvikande från de studier av lågkolhydratkost som genomförts (ca 60 E% fett). Några specifika studier av den extrema fettkosten har inte gjorts, utan argumenten baseras på egna erfarenheter och antaganden. Att som LCHF hänvisa till en rad lågkolhydratstudier som ”bevis” för LCHF-kost är ovetenskapligt, missvisande och leder till felaktiga slutsatser. 
  • Analyserade recept visar på extrem fetthalt (75 E%) och mycket låg kolhydratandel (7 E%). Recepten har generellt låg portionsvikt, 1/3-del mindre än för normalrecept. Detta till trots är energiinnehållet i genomsnitt lika högt som för normalrecept (626 Kcal/portion). Förutsatt att man äter små portioner är viktpåverkan m.a.o. densamma som för normalrecept. I praktiken äter dock de som tillämpar LCHF-kost vanligtvis större portioner varvid LCHFkosten leder till ökad viktuppgång pga överkonsumtion av energi. Man blir oftast fetare av LCHF-kost än av normalkost, vilket är förklaringen till den fråga som många LCHF-anhängare ger uttryck för i bloggar och på annat håll ”jag följer LCHF, men går ändå inte ner i vikt”.
  • LCHF rekommenderar animaliskt fett som smör, grädde, ost och djurfett. Det vegetabiliska fettet, i synnerhet margarin och oljor, är emellertid av ondo. Detta strider starkt mot de resultat som framkommit av vetenskapliga studier och är i stark kontrast med etablerade uppfattningar. De som tillämpar LCHF-kost i praktiken riskerar tvärt emot vad LCHF påstår, ökad risk för välfärdssjukdomar och därmed risk för förtida död. LCHF-kosten är hälsofarlig. 
  • LCHF-filosofin och retoriken har föga verklighetsförankring. Påståendena att vi skall äta ”naturligt” och som man gjorde på stenålderns tid må vara korrekt i sig, men är inte ett stöd för LCHF-kost. Stenåldersmänniskorna åt utpräglat mager kost med ringa fettandel (ca 23 E%) och ganska hög andel kolhydrater (43 E%), dvs raka motsatsen till LCHF-kosten. Exempel från etniska grupper t.ex. grönlänningar eller från djurriket t.ex. vargar ger inte heller stöd för LCHF-kost. Dessa påståenden är lösryckta och ensidigt tolkade för att passa den egna teorin. 
  • Den vanliga LCHF-förklaringen till viktökning är att kolhydrater ger höga blodsockervärden som utlöser insulinchocker som skapar övervikt. Detta grundas på vetenskapliga rön om insulinets funktion, men tolkningen är felaktig. Utan överskottsenergi skapas inte övervikt. Insulin kan trigga hjärnan att vilja äta mer. Detta i kombination med att kolhydratkost fortare går ut i blodet och därmed ger snabbare tom mage och ökad hunger är förklaringen till att snabba kolhydrater vanligen ger överkonsumtion och övervikt, inte insulinet per se.


1. INLEDNING


Vi kan konstatera att många människor, främst obesa (feta), med framgång provat lågkolhydratkost för att gå ner i vikt. Vi noterar också att det finns många vetenskapliga och halvvetenskapliga studier som belägger detta. Denna uppsats ifrågasätter inte resultaten. Uppsatsen ifrågasätter däremot om detta är liktydigt med att LCHF-kost är en bra metod för viktnedgång och granskar den förklaringsmodell som framförs av LCHF-förespråkarna. Analysen är inriktad på LCHF ur viktsynpunkt, inte ur hälsosynpunkt även om hälsoaspekten berörs. Uppsatsen är en analytiskt-statistiskt utvärdering, inte en medicinsk. Analysen har vidare begränsats till friska människor, varvid övervikt och fetma inte är en sjukdom. Vid sjukdom kan kroppen reagera annorlunda t.ex. vid influensa. Diabetiker reagerar också avvikande från normalfriska individer. 

LCHF (low carbohydrate, high fat – lite kolhydrater, mycket fett) är en svensk metod som startades 2009 av en grupp entusiaster. Det är en extrem fettvariant av lågkolhydratkost. Till skillnad från traditionell lågkolhydratkost propagerar man för högt intag av animaliskt fett som smör, grädde och ost. Allt från det ”moderna” jordbruket och industrin är av ondo, dvs bröd, pasta, ris, rotfrukter, raffinerat socker, vegetabiliskt fett m.m. LCHF.se är metodens hemsida.  Läs mer i bilaga 2:3. LCHF.se och två läkares åsikter har varit föremål för analys. Annika Dahlqvist med boken LCHF-kokbok och Andreas Eenfeldt med boken Matrevolutionen. LCHF-metoden, läkarna och deras böcker presenteras i bilaga 2. En viktig del av analysen är att LCHF-recept har kalori- och näringsberäknats. Detta har skett med hjälp av Dietkokbokens automatiska beräkningssystem för recept. LCHF-resultaten har sedan jämförts med Dietkokbokens normtal (bilaga 1). 

Analyserade recept är tagna från Annika Dahlqvist kokbok. Ett fåtal recept som finns i Eenfeldts bok har också analyserats, men har inte medtagits i sammanställningen. Recepten är dock likartade Dahlqvists recept. Recepten på hemsidan LCHF.se har inte medtagits, vilket var tänkt från början. Dessa har uteslutits för att recepten i sig är alltför ofullständiga och undermåliga. Recepten är inlagda av hemsidans kunder, några egna recept har inte producerat (bilaga 2:3). Endast huvudrättsrecept har analyserats. Rapporten är en sammanfattning av djupare underlag som presenteras i bilagorna.  

1.1 Energibalans – matenergins huvudsats 

Centralt för den etablerade viktforskningen är matenergins (termodynamikens) huvudsatser (bilaga 5). Huvudsatserna gäller även som grund för denna analys.

  1. Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas.
    Energin kan inte försvinna, bara omvandlas till värme, rörelse eller flyttas.
  2. Energibalansen = energiintag – energiförbrukning. 
    Överskott = viktökning. Underskott = viktminskning. I balans = oförändrad vikt. 
  3. Kroppen är stabil och tar det den behöver för att hålla igång maskineriet.
    Är införseln för låg knaprar kroppen på reservlagret.
    Är tillförseln tillfälligt låg blir vi trötta, yr i knoppen, får låg puls och kan svimma.
    Är tillförseln för stor skickas överskottet till lagret i avvaktan på framtida behov.

Man skulle kunna förvänta sig att LCHF-anhängarna antingen tillerkänner eller förkastar denna naturlag. Vanligtvis undviks frågan helt vilket Dahlqvist gör, eller så berörs ämnet marginellt vilket Eenfeldt gör. Även när man erkänner energibalansen väljer man som regel att förklara viktproblematiken med olika kemiska processer som sker i kroppen. På ett ganska märkligt sätt både tillerkänner och förkastar LCHF energibalanslagen (bilaga 4:2).  

Energiprocent (E%) är det mått som används vid viktanalys, vilket anger den energiandel som näringsämnena bidrar med. Alternativet är vikt%, vilket inkluderar vatten (med energi = 0).


2. LCHF I TEORIN
 
LCHF (low carbohydrate, high fat) innebär att man skall undvika kolhydrater, medan det är fritt fram för animaliskt fett som smör, grädde, ost och djurfett. Det vegetabiliska fettet, i synnerhet margarin och oljor, är emellertid av ondo. Energiintaget (E%) från kolhydrater bör vara under 10% (bilaga 3), vilket kan jämföras med genomsnittssvensken cirka 32 E% (bilaga 5 & 6).  

Hörnstenar i filosofin: 

  • Du skall äta naturligt, kroppen är byggd för stenålderskost. Animaliskt fett har vi ätit i 1000-tals år och är därför nyttigt och icke fettbildande. 
  • De nya jordbruksvarorna och industriprodukterna har skapat ohälsa och viktproblem. Nya jordbruks­produkter är rotfrukter (underjordsgrönsaker) och mjölprodukter. Nya industriprodukter är främst socker och vegetabiliska fetter (margarin, matolja). Från denna princip undantas mejeriprodukter som smör, grädde och ost.   
  • Hög kolhydratkonsumtion (av "nyvarorna") är orsaken till ohälsa och viktproblemen. Samtidigt som fettkonsumtionen minskats har vi fått vikt- och välfärdssjukdomar. 
  • Insulinchocker gör oss feta. Insulinet öppnar portarna till fettcellerna.


3. LCHF-RECEPT
 
3.1 Inledning 
 
Samtliga huvudrätter (33 st) i Dahlqvist LCHF-KOKBOK har analyserats (bilaga 3 & T3). Det finns 3 huvudrätter i Eenfeldts bok vilka också analyserats men redovisas inte i bilagan. Eenfeldts recept avviker dock inte väsentligt från det mönster som framgår av Dahlqvists recept. LCHF-recepten har jämförts med värdena för 1000 huvudrättsrecept som finns i Dietkokboken. Dessa recept är representativa för vad svensken konsumerar i allmänhet till vardag och fest, med avseende på portionsvikt, kalorier och näringsinnehåll (bilaga 1).

3.2 Recepten

Det vanligaste sättet att skapa LCHF-recept är helt enkelt att utesluta söta varor och att ta bort tillbehör som potatis, ris, pasta och bröd från klassiska recept. Förvånansvärt nog kompenserar man sällan för viktbortfallet. Mejeri­produkter som smör, vispgrädde, crème fraiche och ost är flitigt förekommande i recepten. Tillsammans 23% av portionsvikten vilket är mycket högt jämfört med normalrecept.

3.3 Portionsvikt

Portionsvikten varierar starkt mellan de olika recepten, från 130 till 813 gram tillagad vikt. I genomsnitt dock låga 305 gram, vilket är 33% mindre än för normalrecept (450 gram). Mängd huvudingrediens är också generellt låg, i snitt 115 gram kött/fågel (norm 150 gram). För fiskrecepten varierar portionsmängden från 76 till 250 gram per portion, dvs antingen väl lite eller väl mycket. 

Kommentarer: Det är uppenbart att om man äter liten mängd mat så har det effekt på kroppsvikten. Att viktvariationen är stor är förvånande och beror på dålig receptkontroll. Fett är mättande och en stark förklaringsfaktor till att bantare kan vara nöjd trots liten portion. En bra förklaring till att fettkost kan fungera. Märkligt nog berörs detta marginellt av LCHF. Trots detta är det svårt att tro att man blir mättare av att plocka bort ingredienser utan att ersätta dem med andra varor. Det är heller inte troligt att man blir mätt av portionsvikter under 300 gram även om de innehåller mycket fett. Pocherad spättafilé med skirat smör och färskriven pepparrot består av 2 spättafiléer (summa 81 gram), 25 gram smält smör och lite färsk pepparrot. Portionsvikten är inte mer än 130 gram (norm 450g). Fettmängd 65 E%.

3.4 Receptenergi

LCHF-recepten ger i genomsnitt 626 Kcal per portion vilket, trots låga portionsvikter, är nästan lika mycket som för normala lunch- och middagsrecept i genomsnitt (645 Kcal). Räknas energimängden om till normala portionsvikter (450 gram) ökar kalorimängden från 626 till 928 Kcal per portion, vilket är mycket högt. Detta beror icke oväntat på receptens höga energitäthet. Kcal per 100 gram är 37% högre än i normalrecept (vilka inte är fettsnåla).  

3.5 Näringsinnehåll 

LCHF-recepten är mycket fettrika. Av energiintaget svarar fett för 75 E%, protein för 18 E% och kolhydrater för 7 E%, varav 1 E% avser kostfibrer. Fettet kommer främst från mejerivarorna.

 Energi Kcal/port 

LCHF

GI recept

Dietkokboken

LCHF/DK

 Fett

468

331

297

58%

 Protein

115

157

146

-21%

 Kolhydrater

  43

  70

202

-79%

 Summa

626

558

645

  -3%

LCHF, GI, Dietkokboken = analys huvudrätter enligt Dietkokbokens system. Dietkokboken = normalrecept.

 Energiintag E%

LCHF

GI recept

Dietkokboken

LCHF/DK

 Fett

75%

59%

46%

30%

 Protein

18%

28%

23%

15%

 Kolhydrater

  7%

13%

31%

55%

SNR = Sveriges Näringsrekommendationer (alla måltider per dag).

Kommentar: LCHF-recepten lever i praktiken upp till vad LCHF säger i teorin. Andelen kolhydrater anses inte böra överstiga 10 E%, recepten innehåller 7 E%. En reflektion är att LCHF-kosten näringsmässigt är ensidig. Ensidig kost kan vara ohälsosam. LCHF-förespråkarna hävdar dock att man får i sig alla essentiella näringsämnen av fettkosten.  

LCHF-kostens extremt höga fettandel (75 E%) är även betydligt högre än vad som gällt i genomförda vetenskapliga studier av lågkolhydratkoster (cirka 60%). Förklaringen är den höga andelen feta mejeriprodukter i LCHF-kosten. Man kan därför inte med säkerhet säga att studierna av lågkolhydratkost automatiskt belägger att LCHF-kosten ger viktnedgång. Renodlade studier av LCHF-kost saknas.

3.6 Om nu animaliskt fett är så bra

Om nu animaliskt fett är så bra, varför då inte bara äta smör och må ännu bättre?  

Veckans matsedel: Låt oss anta att vi vill få i oss 2000 Kcal per dag och att vi dag 1 bara äter huvudsallad, dag 2 bara kokt potatis, dag 3 bara rå oxfilé som en hedenhösare, dag 4 bara grädde, dag 5 bara fetaost, dag 6 lördag festar vi på bara smör och dag 7 söndag lyxar vi till det med bara olivolja. För att nå vårt mål på 2000 kilokalorier gäller följande.

Endast >>  

Sallad

Potatis

Oxfilé

Grädde

Fetaost

Smör

Olivolja

LCHF

 Kcal/dag

2000

2000

2000

2000

2000

2000

2000

2000

 Matmängd/dag

14 kg

2,5 kg

1,6 kg

5 dl

675 g

280 g

2,5 dl

1 kg

 Fett E%

12%

1%

32%

94%

74%

99%

100%

75%

 Protein E%

40%

9%

68%

2%

24%

0%

0%

18%

 Kolhydrater E%

48%

89%

0%

3%

2%

0%

0%

7%

E% = energi%, dvs hur stor energiandel näringsämnena svarar för. Vikt% (anges på fpk) inkluderar vatten.

  • Sallad: För att få i sig 2000 Kcal behöver man äta 14 kilo sallad per dag, vilket motsvarar 93 salladshuvuden. Vi skulle behöva äta  6 st per timme (om vi sover 8 timmar). Äter man bara sallad går man garanterat ner i vikt. 
  • Potatis: Rotfrukter är en effektivare näringskälla. 2,5 kg räcker för att klara dagsbehovet. Fattigsverige på 1800-talet överlevde tack vare potatis. Trots denna överkonsumtion av kolhydrater och ”insulinchocker” hade de svårt att hålla vikten uppe. Befolkningen var undernärd.
  • Oxfilé: 1,6 kg oxfilé motsvarar 6 stycken härliga tournedos à 4 cm. En till vardera frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsvard.  
  • Grädde behöver vi inte så mycket av för att få i oss tillräckligt med energi, bara knappt en halv liter om dagen. I början av 1900-talet verkade myndigheter för ökad konsumtion av animaliskt fett som fet mjölk och smör för att befolkningen skulle lägga på hullet. 1960 var befolkningen välnärd och normalviktig.
  • Fetaost kan vi äta lite mer av för att fettinnehållet är lägre än i vispgrädde. Cirka 200 gram är lagom till lunch och middag, vilket motsvarar 2/3-delar av en förpackning philadelphiaost. Likvärdigt med LCHF-kost.
  • Smör är en LCHF-favorit. Nästan bara ”nyttigt” animaliskt fett. Ett halvt paket smör i fickan räcker för hela dagens energibehov. Ännu mindre om man vill banta. 
  • Olivolja vore det otimala, bara 2,5 dl om dagen motsvarande en liten smal vinägerstor flaska. Tyvärr är olivolja vegetabiliskt och hälsovådligt enligt LCHF, så det får nog bli smör i alla fall.  
  • LCHF är en extrem fettkost med hela 75 E% fett, jämförbart med fetaost. Dagsbehov drygt ett kg mat, vilket motsvar en normal lunchvikt plus middag. Frukost och mellanmål kan man i så fall hoppa över.

Vi kan inte som en ko leva av gräs, vi skulle äta ihjäl oss, det vill säga dö av svält. Kroppen behöver fett- och proteinrikare föda. Vi kan inte heller leva på en ensidigt fettrik kost. Vi skulle inte nöja oss med att äta ½ paket smör om dagen, utan äta mer. Då skulle vi till slut äta ihjäl oss, det vill säga dö av fettslag. Extremkost fungerar inte särskilt bra och LCHF är en extrem fettkost jämförbar med fetaost. På sikt leder det också till olika hälsoproblem.

3.7 Sammanfattning receptanalys

LCHF-kosten är extremt fettrik (75 E%). Förklaringen att en LCHF-kost kan ge viktnedgång är mycket små portionsvikter i kombination med lågenergi protein (kött, fisk). Studier av lågkolhydratkost är inte ett belägg för att LCHF-kosten fungerar som metod för viktminskning. Lågkolhydratstudierna har en fetthalt av cirka 60 E%, LCHF 75 E% och smör 99 E%. Utan vetenskapliga studier av kost med 75 E% fett kan man inte påstå att den ger viktminskning. Sådana saknas.  

Med tillräckligt små portioner kan man alltid uppnå negativ energibalans och studerade LCHF-recept har genomsnittlig låg portionsvikt. Detta till trots är energiinnehållet lika högt som i normalrecept. Knappast en bantningsdiet trots de låga portionsvikterna. Om man i stället haft en mindre energität kost som i lågkolhydratstudierna och samma portionsvikt, så hade energiintaget blivit lågt och en klar bantningsdiet. Men då är det ju inte längre en LCHF-diet. 

Energiintag vid portionsvikt 331 gram (normalt LCHF) och 450 gram (normal portionsvikt):

Portion gram

Fett E%

Kcal/port.

Kcal/dag

 LCHF-kost

331

75%

626

2087

 Lågkolhydrat

331

61%

500

1667

 Normalkost

331

46%

465

1550

 LCHF-kost

450

75%

928

3092

 Lågkolhydrat

450

61%

675

2250

 Normalkost

450

46%

645

2150

LCHF = analyserade recept bilaga 3T. Lågkolhydratkost & Normalkost (bilaga 5).   Portionsvikt 331 g = genomsnitt LCHF, 450 g medel Dietkokboken. Huvudrätt = 30% av dagsbehov. Ett normalt energiintag för balansläge är cirka 2000 Kcal per dag.

Om den extrema fettkosten skall ge viktminskning fordras små portioner och att individens  energibalans ligger en bit över 2100 Kcal, vilket den sannolikt gör för många obesa (feta) individer. I sådant fall kan även LCHF-kosten ge viktminskning. Bättre effekt dock om annan kost väljs. Vid normala portionsvikter är LCHF-kosten för energirik för alla utom för fysiskt aktiva. Om man lyckats banta ner vikten med LCHF-kost riskerar man att snabbt återta sin gamla vikt och sannolikt öka än mer om man inte fortsätter med de små portionerna. Det räcker inte med att undvika kolhydrater i LCHF-kosten. Skulle man återgå till att äta normalstora portioner (450g) blir energiintaget mycket högt, över 900 Kcal för en huvudrätt, över 3000 Kcal/dag.  

Frågan som uppstår i alla bantningssammanhang är hur tillfredsställd (långtidsmätt) man blir av dieten. Vi vet att snabba kolhydrater snabbt går ut i kroppen, magsäcken töms och vi blir snabbt åter hungriga. Sockersug är ett symtom av denna effekt. Tyvärr är vår kunskap låg beträffande olika kosters långtidsmättnad. Vi kan dock med fog utgå ifrån att en kost av ett halvt paket smör om dagen inte är tillräckligt och en kost av bara grönsaker fungerar inte heller. Sanningen ligger någonstans däremellan.

En sista kommentar om LCHF-recepten är att den stora variationen i portionsvikter från 130-830 gram och de likaså stora variationerna av huvudingredienserna visar på en ogenomtänkt receptfilosofi i praktiken. Vissa recept har så små portionsmängder att man omöjligen kan bli mätt av dem, medan andra är så stora att man knappast kan äta upp dem. I ett bantningsprogram måste recepten vara väl genomtänkta, vilket LCHF-recept sällan är.


4. LCHF-ARGUMENTEN (bilaga 4) 

4.1 Evolutionsbevis 

LCHF ”bevisar” gärna fettets hälsobringande effekt genom att a) peka på historisk utveckling där stenålderskost är paradnumret, b) folkslag som äter kolhydratsnålt till exempel grönlänningar och c) köttätande djur t.ex. vargen. Ett genomgående tema är att man skall äta ”naturligt”, som förr. Som onaturligt är att äta varor från jordbruket och då avser man säd (bröd) och rotfrukter, samt industriellt tillverkade produkter som (raffinerat) socker och vegetabiliska fetter.

a) Stenålderskosten (bilaga 4:3) är bra anser man för att ”dina gener är anpassade till den mat dina förfäder åt under miljoner år”. Ett trovärdigt och sannolikt också ett korrekt påstående. Problemet är bara att LCHF-kosten är så långt ifrån stenålderskosten man kan komma. Stenålderskosten (paleolitisk kost) bestod av vad man kunde få från naturen - viltkött, fisk, ägg och växtdelar. På försommaren ägg och grönsaker. På höstarna mycket frukt, bär, rotfrukter och nötter. Kött och rötter året om. En relativt stor del av kosten bestod av animaliska livsmedel, med andra ord mestadels protein. Stenålderskosten innehöll betydligt mindre fett och mycket mer fibrer än dagens kost.

 Energiintag huvudmål (lunch/middag)     Energiintag/dag

 Energiintag E%

LCHF

Paleolitisk

Sverige

SNR

Sverige

SNR

 Fett

75%

23%

40%

40%

36%

30%

 Protein

18%

34%

19%

20%

15%

15%

 Kolhydrater

7%

43%

41%

40%

49%

55%

Paleolitisk (stenålderkost) = Livsmedelsverkets beräkning.  SNR = Svenska Närinsrekommendationer (Livsmedelsverket). Fördelning måltider skattat.  Sverige = Dietkokbokens beräkning av genomsnitt Sverige utifrån Jordbruksverkets statistik.  LCHF = receptanalys i denna uppsats (bilaga T3)

Om man tror på att man bör äta som på stenålderstiden bör definitivt LCHF-kosten undvikas. LCHF försöker vända svart till vitt. Ändamålet helgar medlen, sanningen är inte så viktig.

b) Grönländare (bilaga 4:4) förr i tiden är ett folk man pekar på som ”bevis” för fettkostens lämplighet. De åt inga grönsaker, fick inte hjärtinfarkt och är friska utan fibrer säger man. Å andra sidan hade de heller inga kor att mjölka och kärna smör av. Måhända finns andra förklaringar som att de hög grad levde av fisk med nyttigt fleromättat fett? Kanske har hög grad av motion betydelse? För övrigt blev de aldrig så gamla. LCHF med förkärlek ut enskild företeelse som passar den egna teorin och bortser från att det kan finnas andra förklaringar än fett till god hälsa och att det finns andra folkgrupper vilkas kost strider mot teorin. Hur kan det till exempel komma sig att världens äldsta och friskaste befolkning finns på den japanska ön Okinawa? (5). Där vimlar det av fysiskt friska och aktiva 100-åringar och inte är de tjocka heller. De äter väldigt lite fett och mycket av färgrika grönsaker och frukter?  För fler exempel se bilaga 4.

c) Vargar blir inte sjuk av att äta renkött och björnen blir tjock som äter tiotals kilo blåbär på hösten, är några av de djurexempel man anför till försvar för LCHF. Man kan anföra att vargens matsedel består av mager, proteinrik kost, definitivt inte fett och björnens näringsbehov till 90% täcks av fet lax. Kolhydratätande djur kan vara stora som elefanten, eller smärta som rådjuret, de kan ha kort eller lång livslängd. I djurvärlden finns alla varianter, det är bara att välja den art som passar den egna hypotesen bäst och bortse från fakta. Nämnda exempel är inte undantag utan snarare regel i LCHF-argumenteringen. Att påståendena ytligt sett kan förefalla korrekta är försåtligt och vilseledande. Frågan är om LCHF-förespråkarna drar felaktiga slutsatser av okunnighet eller medvetet. 

Slutsats: Den ensidiga förklaringen av god hälsa med animaliskt fett och att konsekvent bortse från andra motstridiga företeelser är kännetecknande för LCHF-retoriken. Oseriöst och vilseledande.

4.2 Vetenskapliga bevis (bilaga 4:1) 

Vi kan konstatera att många människor, främst obesa (feta), med framgång provat lågkolhydratkost för att gå ner i vikt. Vi noterar också att det finns många vetenskapliga och halvvetenskapliga studier som belägger detta. Denna uppsats ifrågasätter inte resultaten, de har säkert sin giltighet. De studier som genomförts handlar mestadels om att obesa erbjudits en lågkolhydratkost i stället för en kost med hög andel snabba kolhydrater. Att sådana jämförelser ger fördel för lågkolhydratkost är sannolik på grund av ganska lågt energiintag och att de ger någorlunda mättnadsgrad. Det intressantaste är att jämföra en lågkolhydratkost med en proteinrik kost kompletterad med långsamma kolhydrater. Energitätheten är låg och mättnadsgraden hög. Sådana renodlade studier finns veterligen inte. En gissning är att resultatet skulle bli det omvända till lågkolhydratens nackdel.

LCHF-kost är en extrem lågkolhydratkost, väsentligen avvikande från den lågkolhydratkost som varit bruklig i lågkolhydratstudier. Skillnaden ligger i fettandelen som för LCHF är 75 E% att jämföras med cirka 60% för lågkolhydratstudierna. Detta har stor betydelse om man tror på matenergins grundlag. LCHF-kostens energiinnehåll i de studerade recepten är detsamma som i normalrecept trots mycket låga portionsvikter (bilaga 3). Konsekvensen är att lågkolhydratkost kan fungera men knappast extremvarianten LCHF. Tvärtom är det sannolikt att de som till vardags följer LCHF-recepten ökar portionsvikterna vilket innebär en energirikare, eller mycket energirikare kost än den som svensken normalt äter. 

Ett annat exempel på LCHF-anhängarnas bristande analytiska förmåga är följande (3:29). I slutet av andra världskriget tvingades 36 vapenvägrare att inta en svältkost i studiesyfte. Kosten innehöll 1560 kalorier främst bröd och potatis. Dessutom fick de jobba hårt. De tappade i snitt 25% av sin vikt. Svälten gav upphov till depressioner och ångestproblem hos många. Allt enligt Eenfeldt och han drar följande slutsats: ”Det är slående hur likt det är dagens konventionella råd för viktnedgång”.  Que? Det här är ju en extrem kolhydrathydratkost, då borde ju de ständiga ”insulinchockerna” ge viktuppgång enligt LCHF. Eenfelt tycks inte heller känna till att även svältande i Afrika blir deprimerade och apatiska. Vi pratar här om undernärda människor utan fettreserver, inga obesa individer precis. Har det inte slagit Eenfeldt, som faktiskt är läkare, att energiunderskott kan ge sockerfall, kraftlöshet och viktminskning? Det är slående hur ofta Eenfelt vänder på resonemangen och drar helt felaktiga slutsatser. 

Slutsats: Det finns inte belägg för att LCHF-kosten är en lämplig viktminskningsmetod, förutom när portionsvikterna är mycket små.

4.3 Fett, protein och kolhydrater (bilaga 4:6-7).
 
Allt LCHF-resonemang går ut på att sjunga fettets lov och lägga hela skulden på kolhydrater. Förutom att det är ett ensidigt, naivt resonemang utan större särskiljning är det som regel felaktiga både ur vikt- och hälsosynpunkt. Ett klassiskt uttalande är ”man blir lika fet av fett som man blir grön av grönt”. Roligt men dumt. Poängen är att man inte blir fet av fett, vilket strikt sett är sant. Man blir inte fet av vare sig fett, protein eller kolhydrater. Det är överkonsumtion av energi som ger fetma. Att Livsmedelverket förordar lågfettskost är för att fett är dubbelt så energität som protein och kolhydrater och att det därför är lättare att överkonsumera energi än av protein och långsamma kolhydrater. Undantaget är snabba kolhydrater som ger risk för övervikt för att de är energitäta och snabbt ger hungerkänslor (avrådes även av Livsmedelsverket). 

Ett annat skäl som framförs är att fett ger hög mättnad. Detta är sant jämfört med snabba kolhydrater. Däremot ger det inte högre långtidsmättnad än protein eller långsamma kolhydrater vad man vet. Att man blir ”däst” av fet mat brukar sammanhänga med en överkonsumtion för att det är så gott och att måltiden ofta kombineras med någon för- och efterrätt. Det är vid festligare tillfällen vi brukar äta den riktigt feta maten. Mättnadskänsla hänger inte ihop med vad man äter, utan beror på hur uttänjd magsäcken blir. Man kan bli mätt av att bara dricka vatten. Vad som är väsentligare vid bantning är i stället långtidsmättnaden (mättnad mellan måltider), men det diskuterar man inte. Fett ger god långtidsmättnad, men inte mer än protein och kostfibrer.

Slutsats: Att extrem fettrik kost skulle vara lämplig för viktminskning finns det inte belägg för. Tvärtom tyder allt på att det ger viktökning. Att kolhydrater (bortsett från snabba, energitäta som socker), ger viktökning finns det inte heller belägg för. Läs mer i bilagan.

4.4 Medicinska förklaringar
 
Ett huvudresonemang är att kolhydrater ger blodsockerhöjningar som sätter igång insulinproduktionen, vilket i sig är korrekt. Det fortsatta resonemanget är att insulinet är kroppens fettlagrande hormon, vilket det till viss del också finns belägg för. I det korta perspektivet under dygnet sker tillfällig depålagring med hjälp av insulinet. Det felaktiga i resonemanget som följer är att insulinet styr om vi blir feta eller ej. Detta är en vitt spridd missuppfattning. Vi blir bara feta när överskottsenergi finns. Hela resonemanget faller om man utgår ifrån att kroppen tar den energi som behövs och fettlagrar resten. Om nu insulinet bestämmer hur fettlagring sker så sätts kroppsfunktionen ur spel. Vi skulle bli feta utan energiöverskott av kolhydrater och vi skulle bli smala med energiöverskott av fettkost. Att insulinet inte kan styra över viktförändring är uppenbart om man tror på matenergins huvudsats. Det förekommer många andra konstiga förklaringar av detta slag inom LCHF, som att fett försvinner ut med urinen. Fettpartiklar kan man spåra men saknar betydelse för kroppsvikten. 

Slutsats: LCHF har fel om att insulin är orsaken till övervikt. Insulin ser till att kroppen fungerar när blodsockret och kroppsenergin är i obalans, men övervikt uppstår endast när energiintaget överstiger förbrukningen över tid. För diabetiker kan det vara annorlunda, men inte för oss andra.

4.5 Konspirationsteorier (bilaga 4:5) 

LCHF ifrågasätter starkt all världens etablerade forskning och anar världsomspännande konspirationer och ett korrupt samhälle. Eller så är forskare och samhälle helt enkelt bara inkompetenta som inte kan tolka resultaten rätt. Ifrågasättande av ”etablissemanget” är en viktig del i LCHF-argumenteringen. Alla får en släng av sleven.  Läs mer i bilaga 4:5. Likheten med Sverigedemokraterna är slående, med undantag för rötter i nazismen. Det är en liten men högljudd grupp. Det är ett enfrågeparti, en förklaring till allt det onda. Kalkylerna tål inte att granskas. Ideologin är fundamentalistisk. Ingen vill prata med dem. De framställer sig gärna som felciterade och missförstådda, alla är emot dem. De tycker synd om sig själva vilket är kittet som håller samman gruppen. Och de är ensamma om sanningen ”Nu är något på gång. Ett paradigmskifte. En revolution.” (3:46).


5. ALTERNATIV FÖRKLARINGSMODELL
 
Västvärldens fetmaproblem har uppstått i slutet av 1900-talet. Det är att gå över ån efter vatten att studera urtida händelser. Förklaringen till att antalet överviktiga ökade i slutet av 1980-talet skall man söka i ändrade konsumtionsvanor cirka 20 år tidigare. Före 1900 blev vi inte tjocka trots hög bröd- och potatiskonsumtion. Förklaringen är enkel, energiintaget var lågt och den fysiska aktiviteten hög. Endast grosshandlare, präster och annan överhöghet var feta, de åt och drack kopiösa mängder och rörde sig obetydligt. 1900 var Sveriges befolkning snarare undernärd än övernärd. Då insåg myndigheterna att folket behövde mer energi och propagerade för ökad fettkonsumtion och animaliskt fett var det som fanns att tillgå. Smör subventionerades och vi fick ”smörberg” som inte gick att sälja. I kombination med ökad levnadsstandard åt svenska folket upp sig till välnärd 1960, men fortfarande inte övernärd. Enligt LCHF-retorik borde befolkningen ha blivit smalare av den fettrika kosten, men det blev man inte.

Från 1960 ändrades våra konsumtions- och motionsvanor mer påtagligt. Till att börja med fortsatte vi äta fettrikt samtidigt som vi åt och drack allt mer. Framförallt skedde stora förändringar i våra dryckesvanor. 1960 drack svenska folket i praktiken bara vatten eller fet mjölk. Idag dricker vi juice, läsk och alkoholhaltiga drycker som aldrig förr. Trots en kraftig konsumtionsminskning av mjölk, i synnerhet den feta, har energikonsumtionen från dryck ökat med 11% per individ från 1960 till 2008 (bilaga 5). Starköl och vin förekom knappt 1960, idag dricker genomsnittssvensken över 15 år närmare 1 liter starköl och nästan en flaska vin i veckan, samt ett halvt glas juice och en läsk i snitt per dag.  Detta bidrar märkbart till övervikt. 

Matkonsumtionens förändring är intressant. Den stora förändringen är ökat proteinintag, främst på grund av att kyckling blivit vardagsmat. Vi äter lika mycket fisk som förr, men numera köps den sällan färsk. Proteinintaget har ökat från 11 E% till 15 E% (5). Vi har ökat vår konsumtion av mejerivaror, men sammansättningen är annorlunda vilket minskat totalt energiintag något. Vi har i stort sett slutat konsumera smör och fet mjölk, medan yoghurt, crème fraiche, feta såser, ost och glass har ökat kraftigt. Vi har kraftigt minskat konsumtion av färsk potatis och övergått till chips, pommes frites och andra rotfrukter. Vi har dubblat vår konsumtion av färska grönsaker. Vi har ökat vår konsumtion av spannmålsprodukter främst på grund av kraftig konsumtionsökning av pasta och ris. Vår varukonsumtion har ökat väsentligt, men inte energiintaget i samma utsträckning tack vare övergång till energifattigare varor. För mer information se bilaga 1:3. 

Slutsats: Den samlade effekten och förklaringen till befolkningens viktökning är överkonsumtion av mat och i synnerhet av energirik dryck i kombination med minskad fysisk aktivitet. Ändrad fett- och kolhydratskonsumtion eller insulin är inte förklaringen.


6. SLUTKOMMENTAR
 
Med stor risk för en hatkampanj, låt mig göra ett avsteg från akademikerns måttfulla uttryckssätt och i stället använda mig av LCHF-språk:  LCHF har fel, rena dumheten. Om nu denna analys råkar ha rätt i sitt förkastande av LCHF-metoden och tillika är en inkompetensförklaring av dess uttolkare, kan man fråga sig hur högt utbildade läkare kan komma till så felaktiga slutsatser. Förklaringen är sannolikt inte någon illvilja utan troligen en bristande analytisk förmåga. Man kan vara en bra läkare utan att för den skull vara analytiker. Låt mig ta ett exempel från min egen värld. Jag har träffat några ekonomer som med bravur klarat av studierna på  Handelshögskolan i Stockholm, men som ändå haft dålig ”feeling” för något så självklart som balansräkningar. Läst, memorerat, men inte förstått. Vi mindre intelligenta kallade dem i skolan för plugghästar, vi ansåg oss själva i stället ha ”feeling”.

Det finns tre typer försvarare av LCHF-kosten

  1. Fundamentalisten, på vilken inga argument biter.
  2. Bondfångaren, som slår mynt av okunnigt folk..
  3. Den seriöse, som inte kan skilja på orsak och verkan. 

Tänkvärda Eenfeldt-citat:

  • Att bara handplocka statistik som passar med ens teori är en vetenskaplig dödssynd (3:33).
  • Det kan ta emot att säga ”jag hade fel” om en småsak. När det handlar om något man byggt hela sin karriär på kan det vara svårt att ens erkänna det för sig själv. (3:49). 

Om jag eller Eenfeldt har rätt får andra bedöma. Jag är beredd att erkänna mina fel om någon kan belägga detta. Det viktiga är att vi får en seriös debatt om bantningsmetodernas hälsorisker. Fetmaepedemin är samhällets största hälsoproblem. Jag bedömer att mirakelmetoden LCHF leder till ökad fetma, ohälsa och för tidig död. I sjukvården början man se tecken på LCHF-kostens negativa hälsoeffekter. Om 20 år kan LCHF vara ett stort hälsoproblem.  

Krister Hanner den 1 mars 2011

Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj