Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Energi- och näringsbehov

(balansomsättning, basala energibehovet, tillväxtenergi, rörelseenergi, livsnödvändiga essentiella näringsämnen)

Basal Metabolic Rate, BMR

Grupper inom
Om näringslära:

Näringssammansättning

Energi- och näringsbehov

Viktprocent, energiprocent E%

Varukonsumtion Sverige

Näringskonsumtion Sverige

Dryckkonsumtion Sverige

Ämnesomsättning

Fytinsyra

Blodsocker och insulin

All föda ger energi, men är för den skull inte med nödvändighet näringsriktig. Behovet av energi är kvantitativt, medan behovet av näringsämnen är både kvantitativt och kvalitativt. Hur stort vårt intag är av olika näringsämnen, är lika viktigt som att balansen mellan näringsämnen är den rätta.

KROPPENS ENERGIBEHOV

Energiupptag behövs för kroppens uppbyggnad, värme och rörelse. Cirka 70% av energin förbrukas för att hålla igång kroppen i viloläge varav hjärnan förbrukar cirka 20%. Överskottsenergi fettlagras. Den föda som inte bryts ner förs ut som avföring eller svettning.

Balansomsättning, värme- och rörelseenergi: Kroppens energibehov varierar med ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Genetiska (ärftliga) skillnader förekommer. Man skiljer på det basala energibehovet (balansomsättningen) som är den energi som behövs i totalt viloläge, den energi som krävs för tillväxt och energiförbrukningen vid fysisk aktivitet (rörelseenergi). Energi omsätts i kroppen till värme eller rörelse. Överskott lagras som fettceller. 1 kg kroppsfett innehåller cirka 7000 Kcal. Läs mer > Energibalans för viktkontroll.

Energiförbrukning, behov:

Basala energibehovet (BMR, balansomsättning) = den energi som behövs i totalt viloläge. Behov 500-1200 Kcal per dag, 50-70% av totalt behov. Levern förbrukar 30%, hjärnan 20%, hjärtat 10%, njurarna 7%, muskler i vila 18%, kroppstemperatur 10% och övrigt 5% (cellbildning, andning, blodomlopp med mera).
Tillväxtbehov: Barn och ungdomar som växer behöver extra energi. Behovet ökar med barnets åldern. Det har varje tonårsförälder noterat vid matbordet. Behov av tillväxtenergi upphör när man slutat växa i 20-årsåldern. Därefter minskar det totala energibehovet sakta med ökad ålder. Muskeluppbyggnad hos vuxna kräver också extra energi, men behovet är lågt. Styrketränade muskler höjer ämnesomsättningen i viloläge med cirka 100 Kcal per kilo extra muskler. Läs mer > Kaloribehov barn.
Värmeproduktion (termogenes) = hålla kroppen varm. Beräknat behov 200-500 Kcal per dag, ~10% av totalbehovet. Vid matsmältning omvandlas cirka 30% proteinets energi till värme, kolhydrater 25% och fett endast 3%. Detta förstärker fettets orsak till fetma. När vi fryser ökar denna energiförbränning. Överviktiga har ofta låg värmeproduktion och fryser lättare än andra.
Fysisk aktivitet: Beräknat behov (förbränning) 500-6000 Kcal per dag beroende på aktivitetens längd och hårdhet/intensitet. Tyngre människor förbrukar mer än smala. Krävande kroppsarbete kan förbränna 1000 Kcal eller mer per dag. Hårt tränande idrottsmän kan förbruka 5000-8000 Kcal per dag jämfört med normalförbrukning 2000-3000 Kcal.
Annan förbränning: Energiförbrukning kan påverkas av läkemedel, nikotin, koffein, starka kryddor, stress, ångest, värme/kyla och annat. Kostens egenskaper och genetiska skillnader påverkar också. Läs mer > Ämnesomsättning.

KROPPENS NÄRINGSBEHOV

Den som är frisk och äter en allsidig kost får i sig allt som kroppen behöver. Bristsjukdomar brukar uppstå av ensidig kost, till exempel sjöfararna förr i tiden som fick skörbjugg i brist på C-vitamin, för att man inte åt grönsaker och frukt i flera månader. Det synliga fettet kan vi hoppa över helt, det finns alltid tillräckligt med osynligt fett i maten. Extra tillskott av mineraler och vitaminer är i de flesta fall onödigt och går igenom kroppen utan verkan eller har negativ verkan på hälsan. Fertila kvinnor kan behöva extra järntillskott. Viss kost anses motverka hjärt- och kärlsjukdomar (läs mer > Hjärt-, kärlsjukdomar). Sjukdomar kan rubba näringsbalansen med näringsbrist som följd. Övervikssjukdomar är vanligast i vårt moderna samhälle (läs mer > Kostvanor och hälsan).

Livsnödvändiga (essentiella) näringsämnen är de som kroppen behöver för uppbyggnad och underhåll av cellerna. Vissa kan kroppen producera själv, andra måste tillföras via kosten.