Fotograf/bild: Martin Hanner, Kunskapskokboken
Om näringslära
(näringsfysiologi, nutritionister, nutritionslära, dietister, god mathälsa, fake food news)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Om näringslära:
Alla människor kan bli 100 år, förutsatt tur och rätt levnadssätt, dessutom ha ett meningsfullt liv. Över 100 år blir nästan ingen trots rätt förutsättningar och läkekonst. Då är maskinen utnött. Som otur räknas fel gener, fattigdom, olyckor. Rätt levnadssätt innebär att inte stressa och oroa sig för mycket, motionera lagom och inte minst sunda kostvanor.
Näringslära (näringsfysiologi, nutritionslära) är vetenskapen om födans innehåll och hur den tas upp av kroppen. Näringslära innefattar också kunskap om näringsbehov, livsmedelskonsumtion och kostvanor, samt sambandet mellan kost och hälsa.
- Vår föda består av protein, fett, kolhydrater (inklusive kostfibrer), vitaminer, mineraler och vatten.
- Födan bryts ner i magen och tarmkanalerna. Näringen förs via tarmväggarna vidare ut i blodet, ämnesomsätts bland annat i levern och transporteras ut i cellerna.
- Energi: Mat är energi som omvandlas till rörelseenergi och till värme för att hålla kroppstemperaturen. En del mat smiter ut bakvägen utan märkbart energiupptag, till exempel fibrer.
- Överskott av energi omvandlas till energiförråd, det vill säga fettvävnad.
- Hälsoaspekten av föda omfattar främst kunskapen om matens betydelse för fetma, undernäring, utveckling av cancer och påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar.
- Bristsjukdomar kan uppträda på grund av avsaknad av vissa näringsämnen, till exempel skörbjugg i brist på C-vitamin. I västvärlden är dock bristsjukdomar sällsynta.
Specialister inom nutrition dietister, nutritionister och specialistläkare.
- Dietist är en högskoleutbildad som avlagt dietistexamen, bland annat omfattande biokemi, fysiologi, näringslära och dietetik. Dietisten arbetar som kostrådrådgivare till människor på sjukhus och liknade.
- Nutritionist (näringsfysiologer) är en högskoleutbildad som avlagt nutrinistexamen. En nutritionist har kunskap om nutrition från en molekylär nivå till ett folkhälsoperspektiv och arbetar sällan med patienter. Arbetar vanligen hos landsting, myndigheter och inom livsmedelsindustrin.
GOD MATHÄLSA
God mathälsa innebär att maten skall vara god, samtidigt som den skall vara hälsosam. Det goda kan förenas med det nyttiga. Många behöver lära sig att uppskatta nyttig mat och ändra sina kostvanor. Skolan heter näringslära och studiematerialet är Dietkokboken. God mathälsa skapas genom
- att förvärva saklig kunskap som omsätts i handling
- att äta allsidig och varierad kost
- att äta rikligt med frukt, grönt, rotfrukter, fibrer
- att begränsa konsumtionen av (mättat) fett
- att undvika hälsofarlig och onyttig mat
- att tillaga maten på rätt sätt
- att äta regelbundet 3-5 gånger per dag
- att inte konsumera mer än kroppen behöver
Läs mer > Se högerkolumnerna.
FAKE FOOD NEWS
Mathälsa är ett ämne som engagerar många, vad vi skall äta eller inte och varför. Väldigt mycket är oseriöst spritt av okunniga människor eller av vinstintresse. Att man förr trodde på speciella varors undergörande förmåga är inte så konstigt innan vetenskapens stora framsteg. Det skrämmande är att mystifieringen av speciella varor fortfarande är utbredd. Människors inbillningsförmåga är fortfarande god, vilket till stor del är grunden för "hälsokostbranschens" existens. För det mesta ofarliga synpunkter, ibland direkt hälsofarliga. Vi redovisar uppfattningar i varufakta per enskild vara. Alla uppfattningar om matvarors botande av sjukdomar skall man vara skeptiskt mot och förlita sig på vad Livsmedelsverket säger vilket grundar sig på vetenskaplig kunskap. Det gör vi på Kunskapskokboken. Ett ovetenskapligt undantag kan ha sin giltighet, nämligen varor som påstås vara afrodisiaka (sexstimulerande) för att sexlusten stimuleras av tankar och tro kan försätta berg. Ibland överdrivs varors nyttiga egenskaper till exempel för torkade varor, bland annat för gojibär. Mängden nyttigheter är dock densamma det är bara den relativa andelen som ökar när vatten eliminerats. Se förslagsvis filmen nedan om Ida Wargs okunniga och oseriösa matinformation, som kritiseras av matkunniga Matgeek.
