Blodsocker och insulin
(blodglukos, fasteblodsockret, hyperglykemi, millimol , mmol/l, insulin, glukagon, triglycerol)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Om näringslära:
Blodsocker (blodglukos) finns i blodet och är kroppens energikälla. Den mat vi äter omvandlas till glukos och transporteras ut till cellerna via blodet.
Mängden blodsocker anges i mmol/l (millimol per liter, molekyler) per liter plasma (ungefär ml/liter). En frisk person har cirka en matsked glukos som cirkulerar runt i kroppen och blodsockret varierar mellan 3,3 och 7 mmol/l med de högsta nivåerna någon timme efter måltiderna. "Fasteblodsockret" (tom mage) mäter man på morgen innan man ätit eller druckit något.
| Mmol/liter | Norm | Förhöjt | Risk |
Före måltid | 4-6 | 6-8 | > 8 |
1,5 tim efter måltid | 4-8 | 8-10 | > 10 |
Mängden varierar beroende på vad vi äter. Snabba kolhydrater (högt GI) och framför allt enkla sockerarter som druvsocker går snabbt ut i blodet och ger förhöjt blodsockervärde. Bestämning av blodsockerhalten är viktig för att påvisa diabetes och för att följa effekten av en behandling. Personer med obehandlad diabetes kan ha nivåer över 30 mmol/l. Högt blodsocker kallas hyperglykemi.
Hälsa: Riktigt högt blodsocker förekommer i stort sett bara hos diabetiker. (läs mer > Diabetes och mat) Viss förhöjning hos friska människor kan uppstå av stress, kraftiga infektioner och av en del läkemedel.
- Symtom vid blodsockernivå runt 15 är ökad urinmängd och törst. Högt blodsocker kan också ge trötthet, försämrad koncentrationsförmåga, suddig syn och viktnedgång vid långvarig insulinbrist.
- Behandling: Insulinbehandling är sättet att lösa problemet för diabetiker typ 1. För typ 2 är det väsentligt att ändra sina kostvanor och viktminska i kombination med motion. Intaget av snabba kolhydrater, framför allt av sockerhaltiga produkter bör minskas.
Insulin är ett hormon som utsöndras tack vare bukspottskörteln vid höga blodsockervärden. Insulinet gör att lever-, muskel- och fettceller ökar sitt upptag av glukos och sockernivån sjunker i blodet. Cellerna har fått ett "förråd" av glukos för senare energiomvandling i form av glykogen (läs mer > Kolhydrater) i musklerna och triglycerol i fettcellerna (läs mer > Ämnesomsättning). När blodsockervärdena börjar bli för låga aktiverar bukspottskörteln ett annat hormon (glukagon) som frisläpper glukosen från depåerna så att sockret ligger på en lagom nivå för att försörja kroppens vävnader. Insulin och glukagon utsöndras i själva verket hela tiden för att skapa jämnvikt. En allmänt utbredd missuppfattning är att insulin gör oss överviktiga. Övervikt kan bara ske vid överskott av energi. Insulinet tros dock i viss mån styra var överskottet lagras, styr det till det ohälsosamma fettet runt magen.
Brist på insulin (diabetes) resulterar i att sockret stannar kvar i blodet i stället för att ge cellerna energi vilket är hälsofarligt. Blodets halt av glukos stiger om kroppen har brist på eller saknar hormonet insulin, om kroppen har ett större insulinbehov än vad bukspottkörteln klarar att producera, eller om kroppens känslighet för insulin är nedsatt så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp av vävnaderna.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03
