Skriv ut dryck
Grupper inom
Kostvanor och hälsan:
Våra kostvanor har betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga, både på kort och lång sikt. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv bidrar till att vi blir sjuka och vi riskerar att dö för tidigt. Bortsett från matförgiftningar påverkar kosten oss på lång sikt. Felaktig kost märks först efter 20 år eller så. Dock har vad vi äter inte så stor betydelse som de flesta tror, utan andra faktor till exempel hur mycket vi äter, är mer avgörande för hur länge vi lever.
Ett långt liv: I mitten av 1800-talet var 50 år en aktningsvärd ålder i Stockholm. Sedan dess har livslängden ökat dramatisk och 50 år anses som medelålder. Den korta livslängden på 1800-talet kan främst förklaras med undernäring, sjukdom, olyckor och dålig tandhygien. Att ha hål i tänderna och särskilt tandlossning innebär att bakterier förs in i blodomloppet som ger ständiga infektioner. Att bli runt 100 år gammal beror inte särskilt mycket på vad vi äter utan främst på följande.
- Generna har stor betydelse, det gäller att välja rätt föräldrar.
- Näringsriktig allsidig mat, vilka de flesta människor i Sverige äter utan att tänka efter. I Sverige kan man lida brist på D-vitamin, men knappast av något annat. Vad man däremot skall undvika att få i sig är gifter av olika slag som möglig mat eller kemiska ämnen. Kostens sammansättning har liten betydelse och det finns inga mirakelmedel. Hälsokostprodukter har vanligtvis ingen verkan eller är ofta skadliga snarare än hälsobringande.
- Måttlig volym: Övervikt och särskilt fetma i unga år, ger hälsoproblem och ofta för tidig död. Viss övervikt i hög ålder är dock snarare bra än dåligt.
- Farliga bakterier från dåligt vatten, tänderna eller skämd mat till exempel listeria, liksom virus som digerdöden och corona, samt hälsofarlig boende- och arbetsmiljö leder till för tidig död.
Vetenskapliga studier: Att mäta sambanden mellan mat och sjukdomar (epidemiologi) utgör en stor del av forskningen inom hälsoområdet. Det är mycket svårt och komplicerat att studera kostvanor och ställer stora krav på studiens utformning och genomförande för att unvika störande faktorer. Vad har vi ätit de senaste 20 åren? Till skillnad från läkemedelsstudier är resurser och kompetens ofta bristfällig, inte minst saknas statistisk kompetens. En vanlig synd är att dra slutsatser där inga slutsatser finns att dra, för att man måste ju komma fram till något. Så sker beklagligt nog även i 50-miljonersprojekt inom ramen för EU.
Sjukdomars påverkan av mat är av följande slag:
- Överviktsrelaterade sjukdomar
- Hjärt- och kärlsjudomar
- Diabetes
- Cancer
- Allergi och överkänslighet
- Ätstörningar
- Benskörhet
- Tandsjukdomar
- Matförgiftning (bakterier, virus, mögel, parasiter)
Varje avsnitt avhandlas separat, se innhållsförteckning.
Hälsoutvecklingen i Sverige visar på både positiva och negativa trender. Mest oroande är ökningen av övervikt och fetma. Sambandet övervikt och hjärt-/kärlsjukdomat och diabets högt.
Läs mer
SLV: Mat och hälsa 2007