Bäst före datum
(datummärkning, Sista förbrukningsdag)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Matförgiftning:
Bäst före datum på förpackningar anger till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter Bäst-före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. Det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat Bäst-före-datum under förutsättning att varan är tjänlig. Bäst-före-datum gäller vid obruten förpackning och om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många konsumenter misstolkar datummärkningen och kastar fullt tjänliga varor. Positivt för hushållskassan är att handlarna brukar sänka priset kraftig (~50%) när datumet passerats.
Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan. Sista förbrukningsdag används exempelvis för färsk fisk, rå kyckling och köttfärs. Efter datumet råder försäljningsförbud. Ät inte varor som passerat Sista förbrukningsdag.
Bäst efter datum: På köttpaket kan man finna ett Bäst-efter-datum vilket innebär att köttet blir bäst om tillagat efter detta datum. Det sammanhänger med att köttet vakuummöras i sin förpackning och inte är färdigmörat innan denna dag. Läs mer > Möra kött.
Bild ovan: Av paketet framgår att det är bäst att tillaga köttet från den 22/2 till den 12/3. Som sig bör står det också att köttet skall förvaras vid högst +4°C. Kylan i detaljhandelns köttdiskar håller dessvärre alltför ofta en högre nivå runt 8°C, vilket förkortar hållbarheten. Kontrollera även kylan i ditt eget kylskåp, det är få privatkylskåp med så låg temperatur som +4°C. Många har en temperatur över 8°C och då gäller inga anvisningar.
Förvaring: Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om till exempel temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen, exempelvis ”kylvara, förvaras vid högst +8 °C”. Ju kallare ett livsmedel förvaras desto längre håller det. Om man förvarar maten vid +4°C håller den betydligt längre än om den förvaras vid +8 °C. Bäst-före-dag gäller enligt anvisning och för obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter Bäst-före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter Bäst-före-datum.
Lagstiftning: Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med Bäst-före-dag, eller i vissa fall sista förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och grönsaker märkas med hållbarhetstid. Det är alltid den som ansvarar för livsmedlet, oftast tillverkaren eller den som förpackar livsmedlet, som avgör vilken hållbarhet livsmedlet förväntas ha. Källa: Livsmedelsverket. Läs mer på deras hemsida.
Läs mer om förvaring och hållbarhet > se respektive vara.
Några allmänna råd:
- Kyckling, köttfärs, rå korv och inälvor är känsliga köttråvaror som har den mer strikta märkningen sista förbrukningsdag. Kasta efter passerat datum.
- Rökt- och gravad fisk bör ätas samma dag som förpackningen öppnats.
- Rött kött: Rått kött skall inte förvaras inplastade i kylskåp, utan förvaras luftigt. Under plasten skapas ordentliga bakteriehärdar. Gäller ej vakuuminpackat kött inköpt i butik, så länge som förpackningen inte brutits. Öppnad vakuumförpackning påverkar i hög grad hållbarheten.
- Mjukost: Opastöriserad mjukost är särskilt känslig för bakterieangrepp, varav de flesta är ofarliga. Riktigt farligt är eventuell förekomst av EHEC-bakterier (läs mer > EHEC-bakterier).
- Hårdost: Mögel på hårdost skärs bort med någon centimeters marginal. Det finns dock ingen risk för akut matförgiftning om man äter möglet. Läs mer > Om hårdostar.
- Mjölk (pastöriserad) kan användas så länge som smak och doft är bra. Det är förbjudet att sälja opastöriserad mjölk i Sverige. Läs mer > Om mjölk.
- Ägg: Bäst-före-datum på ägg avser förvaring i rumstemperatur, vilket är vanligt i många länder. Förvaras äggen svalt både i affären och hemmet förlängs hållbarheten väsentligt. Hållbarheten kan vara upp till en månad efter det att datumet passerats. Ett dåligt ägg märks tydligt när man knäcker det. Man kan bedöma äggets färskhet om det läggs i vatten, läs mer > Om matägg.
- Frukt och grönsaker skall alltid sköljas ordentligt efter inköp och torkas av. Det finns en risk, om än liten, att farliga bakterier som EHEC medföljer (läs mer > EHEC-bakterier). 2011 pågick i Tyskland det internationellt största och allvarligaste EHEC-utbrottet som någonsin rapporterats med 3816 rapporterade fall inklusive 54 dödsfall. Smittkällan var groddar av bockhornsklöverfrön.
- Bröd: Mögligt bröd är hälsofarligt och hela brödet skall kastas. Möglets mycel sprider sig mycket snabbt. Kasta även brödpåsen och rengör brödlåda.
- Sylt och marmelad: Mögel på sylt med sockerhalt över 50 procent skrapas bort med råge. Hög sockerhalt gör mögelbildningen ytlig.
- Färdiglagade såser: Såser med mögel skall kastas.
- Öppnad konserv: Konserver har mycket lång hållbarhetstid. Bäst-före-datumet gäller oöppnad konserv. Öppnade konserver förvaras i kylskåp och hållbarhetstiden beror då på innehållet. Ibland framgår på etiketten hur länge den öppnade konserven är hållbar. Förvara helst i skål, inte i burken.
- Torrvaror som förvaras torrt och svalt har som regel lång hållbarhet även efter Bäst-före-datum.
Kunskapskokboken. Reviderat 2014-10