Ätstörningar
Skriv ut dryck
Grupper inom
Kostvanor och hälsan:
Ätstörningar avser anorexia (självsvält) och bulimia (hetsätning). Det finns också olika varianter som periodisk hetsätningsstörning. Över 90% av dessa är kvinnor, som vanligtvis utvecklar sin sjuklighet i åldern 14-20 år.
Symtom: Självsvält karaktäriseras av en orealistisk kroppsuppfattning, påtaglig hyperaktivitet och litet sömnbehov. Den som har bulimi förlorar ibland kontrollen och vräker då i sig stora mängder mat, som man sedan vill bli av med genom kräkning eller lavemang.
Orsak: Sjuklig skräck för att bli tjock. Bakomliggande orsaker är komplexa och olika för varje individ. Att familjerelationer kan vara orsaken finns det inte stöd för i svenska studier. Vanligen finns en komponent av depression med i sjukdomsbilden och rädsla för fett i puberteten. Anorexia kan drabba unga elitidrottare och balettdansörer till följd av hård träning i kombination med bristfällig kost.
Risk: Båda sjukdomarna ger omfattande fysiska och psykiska problem. Anorektiker leder till undernäring och sådant som följer av detta till exempel näringsbristsjukdomar. Hetsätare som kräks ofta får liknade problem, medan de som inte blir av med födan utvecklas till hetsätare med fetma.
Åtgärd: Många lindrigare former läker av sig själv eller med enklare former av omhändertagande. Svårare fall kräver psykiatrisk hjälp och specialistvård av en dietist. Tidig upptäckt är viktigt. Information i ämnet i skolarna anses olämpligt, då det snarare kan bidra till problemet. Bäst är att stärka individens självkänsla och att motverka rådande skönhetsideal.
MATENS BETYDELSE
Ätstörningar är psykosocial och skall behandlas som sådan. Kosthållningen är avgörande och bör läggas upp individuellt av sakkunnig. Det är viktigt att individen då uppskattar den kost som föreläggs. Är man rädd för fett är det svårt att dricka fet mjölk och att äta fettkanten på en kotlett. Men energi kan intas på många sätt. Att använda Dietkokboken som hjälpmedel är fullt möjligt, men bör ske under sakkunnigs överinseende.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03