Skriv ut dryck
Grupper inom
Allmänna kostråd:
Kostråd för barn enligt Livsmedelsverket (sammandrag). Det är föräldrarnas uppgift att se till att barnen får bra och näringsriktig mat och att ge barnen bra matvanor. Lär barnet att tycka om många olika rätter. För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. För spädbarn finns särskilda råd. Bästa råd får man på barnavårdscentralerna.
KOSTRÅD FÖR SPÄDBARN 0-6 MÅNADER
Den naturliga födan för ett nyfött barn är bröstmjölk under det första halvåret. Den är perfekt anpassad till barnets näringsbehov och innehåller en rad ämnen som bland annat skyddar barnet mot infektioner. För den som inte ammar så finns det bra modersmjölksersättningar, som dock saknar de infektionsskyddande faktorerna. Barn som får äta så ofta de vill får i allmänhet i sig så mycket de behöver och går upp i vikt som de ska. Barnet behöver inget vatten, inte ens i tropiskt klimat. Problem med amning, barnets vikt med mera > kontakta Barnavårdscentralen.
Bröstmjölk: Under de första tre till fem dagarna har bröstmjölken ett extra högt innehåll av protein. Den sjunker sedan successivt. Innehållet av A- och E-vitamin är också högre. Samtidigt är fett- och laktoshalten lägre. Denna mjölk kallas kolostrum eller råmjölk (gäller även för däggdjur, läs mer > Om mjölk). Den sista mjölken vid amningen är fetast och ger mest energi, dessutom påverkar den troligen barnets mättnadskänsla. Därför är det inte bra att ha för bråttom med att avsluta amningsstunden eller att byta bröst. Läs mer > Livsmedelsverket.
D-vitamin: Via bröstmjölken får barnet i sig alla näringsämnen som behövs, med undantag för vitamin D. Barn vars mamma äter en extrem kost, som till exempel ensidig vegankost, kan behöva andra näringstillskott. D-vitamin ges i form av D-droppar från cirka 1 månads ålder varje dag under de två första åren. Vissa barn, till exempel barn med mörk hudfärg, behöver D-droppar längre. Det är viktigt att barnet får dropparna regelbundet. För lite D-vitamin kan göra att barnets skelett inte utvecklas som det ska.
FRÅN 4 & 6 MÅNADER
4 månader: En del barn blir tidigt intresserade av mat. Tidigast från fyra månaders ålder kan barnet få smaka små prov av vanlig mat till exempel lite vitt bröd (se Gluten nedan), så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Även om du ger små smakprov är det alltså viktigt att fortsätta amma fullt eller ge ersättning som vanligt ända tills barnet är åtminstone sex månader.
6 månader: Från cirka sex månaders ålder behöver barnet tilläggskost för att täcka behovet av vissa näringsämnen som till exempel järn. Det finns inga "regler" för vad man ska börja med. Det viktiga är att maten har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Långsam introduktion av smakportioner av puréer och gröt rekommenderas. De första dagarna räcker det med ½ - 1 tesked, sedan kan mängden långsamt öka.
- Potatis är mild i smaken och har en bra konsistens. Mosa en bit kokt potatis med en gaffel och tillsätt bröstmjölk eller modersmjölksersättning så att det blir ett löst mos. På samma sätt kan man använda andra rotfrukter och grönsaker. Mos av banan, äpple och päron fås enkelt genom att försiktigt skrapa på frukten med en sked.
- Matfett: När smakportionerna blir större är det bra att blanda i lite matfett, till exempel flytande margarin eller matolja i moset. För mycket fett är dock inte bra ens för magra barn, högst en tesked per portion och högst en matsked per dag rekommenderas.
- Gluten: Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Barn bör långsamt vänjas vid gluten innan amningen upphör. Gluten finns främst i vete, men också i korn eller råg. Minimalt i havre. Gröt, bröd eller pasta bör tillföras i småportionerna.
- Järn: När barnet blivit lite äldre är järn det svåraste att få tillräckligt av. Blodpudding, lever och kött innehåller mycket järn. Kött och fisk innehåller dessutom en "köttfaktor" som gör att järnet tas upp lättare i kroppen.
- Mjölkprodukter: Vänta med att ge mjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet har fyllt ett år. Om barnet får mycket mjölk eller mjölkprodukter är det risk att barnet inte orkar äta tillräckligt av annan mat, som är mer järnrik.
- Ris kan innehålla arsenik i små mängder. Ge därför inte barnet riskakor och risdrycker och helst inte heller annan rismat.
- Undvik vidare det första året gröna bladgrönsaker, spenat, grönfärgad potatis, honung, opastöriserad mjölk och dito ost, salt, socker och hela nötter, samt fänkålste.
- Allergier: Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas om man väntade med att ge barnet fisk, ägg, mjölk och nötter tills det var ett år, men nyare forskning visar att det inte är så. Tidig introduktion är sannolikt bra, jämför med Rumänien: Spädbarnen vilar av tradition på kudde av hästtagel och hästhårsallergi är sällsynt i detta land. Eftersom fisk och ägg bidrar med viktiga näringsämnen är det bra om barnet även får sådan mat tidigt. Det är bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår. Barn kan reagera på olika sorters mat som jordgubbar, tomater, nypon och paprika vilket oftast inte beror på allergi.
- Smakportionerna ökas successivt till två små måltider om dagen. Det är bra att ge barnet lite fruktpuré eller bärmos efter maten. Modersmjölksersättning eller vatten är bra dryck till maten. Mjölk bör man vänta med till slutet av spädbarnsåldern. Det finns också färdiglagad barnmat anpassad för olika åldrar.
- Tillagning: Maten skall i början vara kokt. Vid 10-12 månaders ålder kan man börja med lättstekta rätter. Eftersom barn under ett år inte har ett helt utvecklat immunförsvar är de känsliga för bakterier och virus som kan orsaka magsjuka. Därför är det extra viktigt att tänka på hygienen när du hanterar mat till små barn.
- Smak: Mat skall smaka gott även för spädbarn. Var sparsam med socker och sockerhaltiga produkter, det ger bara tomma, onyttiga kalorier. Bröstmjölken är sig söt. Undvik kryddstark mat. Var försiktig med salt. Barnets njurar är inte färdigutvecklade förrän uppåt ett års ålder och kan inte ta hand om för mycket salt i maten.
- Munnen: De flesta spädbarn har svårt för att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Det är bara att försiktigt stoppa in skeden igen.
- Föredöme: Visa själv en positiv attityd till den nya maten. Smaka på maten och visa barnet att du tycker om den. Var inte för flitig med att torka bort matresterna runt munnen. Då tränas barnet i att använda sin tunga och sina läppar. Huden runt munnen blir då heller inte så irriterad.
Läs mer > Livsmedelverket. Rådgör också med barnavårdscentralen.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-04