Kolesterol

Fotograf/bild: Petter Thoen, Kunskapskokboken

Kolesterol

(VLDL-kolesterol, LDL-kolesterol, serumkolesterol, det onda kolesterolet, HDL-kolesterol, det goda kolesterolet)

Latin: cholesterolum

Engelsk översättning cholesterol, very low density lipoproteins, low density lipoproteins, high density lipoproteins

Fransk översättning cholestérol

Italiensk översättning colesterolo

Tysk översättning Cholesterin

Spansk översättning colestorolo

Kolesterol är en så kallad sterol, ett slags fett som finns i blodet (läs mer > Fetter, fettsyror). Det finns olika slags kolesterol (se nedan). I ren form består kolesterol av vita kristaller, som smälter vid 150°C och är olösliga i vatten, men de kan lösas upp av kroppen. Kolesterol förekommer i alla vävnader, främst i hjärna och ryggmärg. En viss mängd kolesterol tillförs kroppen med födan, men det största tillskottet sker genom kroppens egen kolesterolsyntes. Alla kroppens celler kan framställa kolesterol men det mesta produceras i levern.

Funktion: Kolesterol är en viktig byggsten i cellmembranen (höljet). Från kolesterol bildar kroppen vissa hormoner till exempel kortisol (som påverkar dygnsrytmen) och i levern utnyttjas kolesterol för produktion av gallsalter. I blodets transportsystem fungerar kolesterol som fettbärare (lipoproteiner, läs mer > Blodfetter). Det finns tre slags fettbärare i blodet där kolesterol ingår.

  • VLDL (very low density lipoproteins) är triglyceridrika partiklar. I takt med att triglyceriderna "lastas av" ute i kroppen omvandlas VLDL till LDL.
  • LDL (low density lipoproteins) "det elaka serumkolesterolet" innehåller mycket kolesterol. Den största delen av kolesterolet i blodet transporteras tillsammans med LDL. Om det finns mycket LDL-kolesterol i blodet kan kolesterolet tas upp av en sorts renhållningsceller (makrofager) i blodkärlens väggar. En ansamling av sådana fettfyllda makrofager är troligen en viktig orsak till att blodkärlen blir åderförfettade, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom (läs mer > Hjärt-, kärlsjukdomar av mat).
  • HDL (high density lipoproteins) "det goda kolesterolet" är relativt rikt på proteiner och fosfolipider. HDL tar hand om överblivet kolesterol från cellerna och transporterar det tillbaka till levern där det till viss del omvandlas till gallsyror som töms ut i tarmen via gallan.

Eftersom fett är lättare än vatten ökar densiteten (lättheten) ju mer fett de innehåller, därav de engelska namnen.

Kolesterol i mat: Ägg, inälvsmat, fiskrom och skaldjur har mycket höga kolesterolvärden. Allra högst är värdena i hjärnan om nu någon händelsevis skulle äta ap- eller kalvhjärna. På andra plats äggula, medan äggvita inte innehåller något alls. Även smör och bordsmargarin har ansenlig mängd. Läs mer > Kolesterol i livsmedel.


HÄLSA
: Förhöjda nivåer av kolesterol eller triglycerider i blodet är förenade med ökad risk för hjärt–kärlsjukdomar. Kvoten mellan LDL och HDL är också intressant ur medicinsk synpunkt. Vid hälsokontroller mäter man halten av triglycerider, kolesterol, HDL-kolesterol, LDH-kolesterol och HDL/LDH-kvoten. Förhöjda nivåer kan orsakas av ärftliga förändringar i blodlipidomsättningen, av diabetes och fetma.

  • Symptom: Förhöjda blodfetter ger vanligen inga symtom i sig. Vissa personer kan få senknutor vid höga kolesterolvärden eller vit-gula avlagringar kring ögonen, men det är ovanligt.
  • Riskfaktorer: Hjärt-kärlsjukdom, diabetes, njursjukdom, högt blodtryck, övervikt, rökning.
  • Åtgärd: Ändrade kostvanor, medelhavskost, minskat alkoholintag, motion, sluta röka.
  • Behandling: Vanligen räcker åtgärder enligt ovan. Det finns effektiv medicinsk behandling för att sänka de förhöjda kolesterolhalterna.

Kostens påverkan: Kolesterolnivåerna i blodet anses i huvudsak vara genetiskt betingat. Det mesta av kolesterolet skapas av kroppen, endast en mindre del kommer från kolesterolet i den mat vi äter. Endast de som har ärftlig kolesterolrubbning brukar rekommenderas att begränsa konsumtion av kolesterolrik mat. För de flesta med förhöjda kolesterolvärden räcker det med att minska mängden mättat fett och öka mängden omättat fett.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06

Läs mer

Blodfetter

Fetter, fettsyror

Kolesterol i livsmedel

Blodets beståndsdelar

Hjärt-, kärlsjukdomar av mat

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj