Foto: Leonardo da Vinci

måltid

(måltid 1. frukost, morgonmål, förstärkt frukost, andra frukosten 2. lunch, huvudmål, dagvard, affärslunch 3. frunch, brunch, 4. mellanmål, förmiddagskaffe, eftermiddagskaffe, 5. middag, kvällsvard 6. supé, aftonmål, kvällsmat, nattvard 7. vickning, nattmacka, nattsmörgås 8. matsäck, matlåda, färdkost, picknick)

Skriv ut dryck

Måltid (fr. repas) är olika tillfällen under dygnet då människor äter mat tillsammans. Måltider indelas traditionellt i huvudmål och mellanmål. Som huvudmål räknas främst en större måltid mitt på dagen (lunch) och en kvällsmåltid (middag). Numera räknas också frukosten som huvudmål. Mellanmål kan vara ett gemensamt förmiddagskaffe eller eftermiddagsté ("afternoon tea"). Mellanmål kallas också något man på egen hand snabbt stoppar i munnen (snabbmål) för att stilla sin hunger, ibland benämnt snacks. Det finns andra gemensamma måltider som brunch, vickning, picknick med flera (se nedan).  

Historia: På vikingatiden och äldre medeltid åt man tillsammans dagvard (morgonmål) och nattvard (kvällsmåltid). Under senmedeltiden senarelades dagvarden av religiösa skäl, för att man på morgon och förmiddag skulle fasta. Därefter intogs en middags­måltid (= mitt-på-dagen). På 1400-talet blir dagvard en lättare förmiddagsmål och nattvarden döps om till kvällsvard eller aftonmål. Ordet "frokost" förekom i slutet av 1400-talet, men avsåg då "den måltid på vilken en i skrået nyupptagen mästare bör bjuda sina äldre kolleger". Under 1500- och 1600-talen åt man middag kring klockan 12 och på kvällen aftonvard, dels en tidig aftonvard, dels en senare kvällsvard eller kvällsmat.

På 1600-talet förekom att överklassen åt en tidig "frokost". Under 1700-talet var det fint bland överklassen att förskjuta måltiderna till allt senare tidpunkter. Förmiddagen tillbringades i sängen, frukosten åts kring 12-slaget och kvällsmåltiden som också kallades supé kunde förläggas till efter midnatt. I Danmark äter man fortfarande frukost (= lunch) kring 12-slaget och i svenska skolar talar man än idag om frukostrast = lunchrast. Även "middag" kan fortfarande avse mitt-på-dagen-måltiden (dvs = lunch) främst i Sydsverige, liksom att "middagstid" brukar avse runt 12-snåret. Måltidsvanorna förr gällde i första hand de högre stånden. För bondebefolkningen gällde, särskilt under bondeårets mest arbetsamma perioder, ett tidigt inmundigande av en bit bröd och en sup, medan en mer substantiell frukost, ofta med sill och bröd, åts längre fram på förmiddagen. För övrigt har det funnits och finns lokala benämningar på olika måltider.

1. Frukost (fr. petit déjeuner) är från början av 1900-talet namn på dagens första och tidiga måltid, i stället för vad som tidigare kallades dagvard, morgonmål medmera. Normal frukosttid till exempel på hotell brukar vara från 6:00 till 09:00. Ordet kommer från lågtyskans vrô = tidig och kost = mat.
2. Lunch (fr. déjeuner) är måltiden mitt på dagen, vilket gäller från 1900-talets början. Ordet är en förkortad form från engelskans luncheon med betydelsen "stycke bröd eller ost". I början av 1900-talet kallades lunchen även för "andra frukosten". Lunchen serveras i Sverige vanligen från 11.00 till 13.00. I Sydeuropa en till två timmar senare. En "affärslunch" avser en förlängd lunch för samtal mellan affärsbekanta.
3. Brunch (eng. breakfast + lunch = brunch vilket försvenskat blir "frunch") med amerikanskt ursprung, är en förstärkt frukost som ersätter frukost och lunch, ett sätt att förenkla mathållningen på söndagar. Serveras vanligen 10:00 till 12:00 i hemmen, men på restaurang från 12:00 till 14:00. En utmärkt måltid för lördagens festprissar. Klassikt sådan "återställarmat" är Little Clams och Egg Benedict stöttat med en eller två Bloody Marys (se recept > Frukost, brunch). I det militära serverades förr på lördagar och söndagar en "förstärkt frukost", den vanliga frukosten kombinerades med en varmrätt.
   
4. Mellanmål (fr.casse-croûte el. goûter = "smaka") är som regel enklare mat som äts mellan huvudmålen på förmiddag eller eftermiddag, tillsammans med andra eller enskilt. Mellanmål äts av de som behöver extra energi till exempel grovarbetare och barn, eller av sociala och avkopplande skäl. Mellanmål kan vara förmiddags- eller eftermiddagskaffe på jobbet, eller som i England "afternoon tea". En form av "okynnesätande" mellan måltiderna är att konsumera allehanda snacks och läsk. Läs mer > Måltidsbehov.
5. Middag (fr. dîner) är huvudmålet efter arbetsdagens slut, som i Sverige brukar serveras mellan klockan 17:00 och 19:00. Söndagsmiddag och middagsbjudning till fest brukar serveras mellan 18:00 och 20:00. I Sydeuropa äter man sen middag, på sommaren oftast efter solnedgång.
6. Supé (fr. souper = äta, från soupe = soppa) brukar avse en enklare, men påkostad måltid senare på kvällen (efter 20:00). Enklare mat på kvällen som inte är påkostad benämns kvällsmat.
7. Vickning, kallas måltid som äts framåt småtimmarna på natten, ett vanligt sätt att avsluta en fest. Klassiskt mat vid sådant tillfälle är Janssons frestelse och Pytt i panna. Vickning bjöds förr som avskedsmåltid åt gäster som hade lång väg att färdas hem. "Nattmacka/nattsmörgås" är namn på enklare nattamat.
8. Matsäck (fr. panier-repas = måltidskorg) är en medhavd måltid att ätas någon annanstans som i skolan, på arbetsplatsen ("matlåda"), under resa (färdkost), eller på utflykt i det fria ("picknick"). Maten är vanligen av enklare slag som äts kall eller uppvärmd.

Speciella måltiderformer är bland annat buffé och smörgåsbord (se > buffé) och bankett (se > Fest & bankett). 

Måltidskomposition: En måltid kan bestå av flera maträtter som förrätt, huvudrätt och efterrätt. Läs mer > Maträtter.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-01

Läs mer

Kaloribehov

Vikt- och näringsberäkning recept

Mättnadskänsla

maträtter

buffé

fest, bankett

matsedel, meny, vinlista

Engelsk kokkonst }

• Allmänt gastronomi ¤

• Om ordlista och lexikon
• Branschbegrepp
• Köksbegrepp
• Restaurangpersonal
• Måltidsbegrepp
• Omdömen mat
• Biologisk struktur
• Vetenskap, biologi, kemi
• Måttenheter