simkrabba, krabbtaska, ullhandskrabba, snökrabba

Fotograf/bild: Bildkälla se respektive varufakta

Krabbor

(krabba, krabbor, jättekrabbor, Allt om krabbor)

Latin: Brachyura

crabs, giant crabs

crabes, crabes géants

gracho, granchi, grancevole, granchi giganti

Krabben, Riesenkrabben

cangrejos, cangrejos gigantes

Grupper inom
Krabbor:

Krabbor är biologiskt en familjegrupp i ordning Tiofotade kräftdjur med 6700 arter varav 1/3-del är utdöda. Krabbor har starkt förkortad bakkropp under en stor sköld och liksom alla andra tiofotade kräftdjur har de fem benpar (läs mer > Om kräftdjur). De är krypande kräftdjur (repatia) till skillnad från räkor som är simmande (nantantia). Trots detta finns det simmande krabbor (bild ovan t.v.) tack vare att det sista benparet har utvecklats till paddlar. Biologisk skiljer man på "äkta" krabbor (Brachyura) och "oäkta" (Anomura). Den senare gruppens krabbor har bara 4 synliga benpar, de två sista benen är förkrympta. De har också olika kroppsform. Äkta krabbor till exempel arten Krabbtaska har tvärställd kropp (huvud), de är bredare än vad de är långa. Främre benpar har kraftiga klor. Oäkta krabbor till exempel Kungskrabba har ett päronformat huvud avsmalnade framåt, dessutom extra långa ben med förhållandevis små klor. Läs mer > Matbiologi krabbor.

Förekomst: Krabbor förekommer runtom i världshaven, de flesta i saltvatten på 0-100 meters djup men också på djup under 1000 meter. Ofta standnära där många emellanåt väljer att göra studiebesök på land. Var femte art är så kallad sötvattenskrabba vilket innebär att de lever i bräckt vatten (flodmynningar), vattendrag och sjöar. Främst i varma och tropiska områden, i regnskog, på savanner och i bergstrakter. De vistas också mer på landbacken. Några huvudsakligen på torra land men måste emellanåt uppsöka vatten för att bli av med kroppsbildad ammoniak.

Krabbors utseende: Krabbor varierar stort i utseende och form. Alla krabbor har ett tjockt yttre kalkskelett (skal) som kan vara slätt eller skrovligt. Liksom alla tiofotingar har de fem ben på var sida och de två främre har saxformiga klor. Simkrabbors sista bakre benpar är tillplattade vilket gör att de kan simma. Kroppen-huvudet (thorax) är antingen päronformat med spetsen framåt eller oval och tvärställd. Färgen varierar men brun/-röd färg är vanligast.

Krabbors storlek: Krabbor kan var ärtstora som Pea crab eller 3,5 meter i bredd med benen utsträckta som Japansk spindelkrabba. En krabbas storlek anges biologiskt med ryggsköldens normala maxlängd för fullvuxet djur, ej att förväxlas med bredden. Krabbor med tvärställt huvud är cirka 50% bredare än den är lång. Ben och klor oräknat och ibland förekommer exemplar större än maxlängden. Till exempel har Krabbtaska en maxlängd på 20 cm och alltså en maxbredd på cirka 30 cm. Vanligtvis är dock denna krabba 15-20 centimeter lång.

Krabbtyper: Kunskapskokboken är inriktad på det fåtal krabbor som är mest intressant ur matsynpunkt. Vi avviker därför från den komplicerade biologin och delar upp krabbor lite ovetenskapligt i små och stora krabbor med sköldlängd 10 centimeter som gräns och i fyra kategorier enligt nedan.

Jättekrabbor med extra långa ben, Läs mer > Spindelkrabbor, Kungskrabbor, och Snökrabbor.
Stora krabbor med stora klor. Läs mer > Taskakrabbor.
Stora simkrabbor liknande stora krabbor men som kan simma. Läs mer > Simkrabbor.
Stora sötvattenskrabbor som lokalt i vissa länder är av matintresse. Läs mer > Sötvattenskrabbor.

Fiske: Krabbor fiskas med garn, tinor och stora burar. Säljs kokta ("färska") eller frysta, sällsynt levande. Fångst av vilda eller odlade krabbor beräknas vara 1,4 miljoner ton per år varav arten Gazami uppskattas utgöra 1/4-del och övriga enligt listan nedan för cirka 20.000 ton vardera. Mest fiskade krabbor enligt nedan.

1000 ton	2019	2010	2000
Gazami simkrabba	461	385	303	Läs mer > Simkrabbor
Blue swimming crab	313	181	157	Läs mer > Simkrabbor
Snökrabba	105	110	119	Läs mer > Simkrabbor
Amerikansk blåkrabba	65	110	99	Läs mer > Snökrabbor
Krabbtaska	50	47	42	Läs mer > Taskakrabbor
Mangrove simkrabba	51	36	18	Läs mer > Simkrabbor
Dungeness crab	36	34	20	Läs mer > Taskakrabbor
Kinesisk ullhandskrabba	38	54	NA	Läs mer > Sötvattenskrabbor
Kungskrabba	28	7	29	Läs mer > Kungskrabbor

Källa: FAO 2022

Miljö: Kunskapen om bestånden är låg. Arter sprids emellanåt via båtarnas vattentankar eller på annat sätt och blir invasiva arter i nya miljöer, i Sverige till exempel ullhandskrabban. Ibland spris krabborna medvetet för dess matkvalité till exempel Kungskrabba som inplanterats i Norra Atlanten.

SÅ ANVÄNDS KRABBA

Krabbor äts i Sverige mestadels "naturell" (dvs. kokt och kall) med bröd, ost och smakrik sås eller som ingrediens i sallader, soppor och liknande. Ibland grillad eller friterad. Förkokt krabba som säljs i butik skall ha ingen eller kort tillagningstid, annars kan köttet bli gummiartad. Se recept, klicka på recept till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-02