Fotograf/bild: Skälshults Gård
Växtnäring & gödslingsmedel
(NKP, gödningsmedel, färsk stallgödsel, bränd gödsel, komposterad gödsel, hönsgödsel, guano, urin, tång, algmedel, aska, benmjöl, hornmjöl, blodmjöl och stenmjöl, bergmjöl, torv, dy, gyttja)
Skriv ut vara
Grupper inom
Matjord, näring, gödsling:
Gödslingsmedel (gödningsmedel) kan vara naturliga eller kemiska och används för att förbättra jordmånen för växter. Här behandlas de naturliga, miljöriktiga gödningsmedlena. Marktäckning och gröngödsling är också naturliga gödningssätt, men redovisas i egna avsnitt.
Grundregler för gödsling:
- Gödsla vid behov, övergödsla inte.
- Använd inte konstgödsel.
- Olika gödslingsmetoder kan kombineras.
- Gödsla hellre lite och ofta.
- Mylla ner gödslet under jordytan.
- Gödsla inte en till två månader innan skörd.
- Gödsla inte flerårsväxter på hösten.
VÄXTNÄRING
Vad gäller växtnäring handlar det främst om kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Dessa värden anges på gödselförpackningar t.ex. NPK 7-11-15 vilket visar procentandelar räknat i vikt. Om man har sandjord är kalium och fosfor ofta bristvara. Har man lerjord finns oftast kalium i tillräcklig omfattning men fosfor fattas. Kväve fattas nästan alltid eftersom överblivet kväve i stor utsträckning lakas (tvättas) ur jorden under vintern och rinner bort med vattnet.
Kväve (N) har störst betydelse. Gott om kväve ger god tillväxt, blad och grenar blir vackert gröna. Kvävebrist ger bleka och svaga plantor. För mycket kväve ger överfrodig växt med mörkt grön färg. För mycket är sämre än för lite. Växtens smak och hållbarhet försämras. Potatisen kan bli besk och halter av nitrat ökar, särskilt i rödbetor, spenat och sallat. Nitrat kan omvandlas till nitrit som är giftigt och anses cancerframkallande. Vid övergödning blir växtcellerna lösa och vätskefyllda, vilket gör dem ömtåliga för kyla. Därför ska man inte gödsla fleråriga växter med kväve på sensommaren och hösten. Dessutom lakas överskott ut till grundvattnet vilket skadar miljön. M.a.o. övergödsla inte.
Utpräglat behov: Blomkål, vitkål.
Stort behov: Brysselkål, purjolök, vitlök, rotselleri.
Visst behov: Sallat, sallatskål, spenat, lök, morot, potatis, rödbetor.
Ringa behov: Gurka, bönor, sockerärter, rädisor, kålrot, bärbuskar.
Symtom på brist: Bleka och svaga plantor. De äldsta bladen bleknar i förtid.
Symtom på överskott: Överfrodig växt med mörkt grön färg.
Medel vid underskott: Hönsgödsel, urin, blodmjöl.
Fosfor (P) gynnar blomning och fruktsättning.
Utpräglat behov: Gurka, blomkål, vitkål, purjolök, rotselleri.
Stort behov: Sallat, lök, bönor, brysselkål, morötter.
Visst behov: Sallatskål, rödbeta.
Ringa behov: Sockerärter, rädisa, kålrot.
Symtom på brist: Dålig tillväxt och fruktsättning. Mörkgröngråa äldre blad. Rödlila stjälkar och undersida blad.
Medel vid underskott: Ben- och hornmjöl, aska.
Kalium (K) gynnar fruktsättning, förbättrar fruktkvalitet och hållbarhet. Ger motståndskraft mot sjukdomar.
Utpräglat behov: Blomkål, brysselkål, vitkål, rotselleri.
Stort behov: Spenat, lök, purjolök, morötter, rödbetor.
Visst behov: Sallat, sallatskål, gurka, bönor.
Ringa behov: Sockerärter, rädisa.
Symtom på brist: Dålig tillväxt. Torra bladkanter eller gulfärgning av bladen. Potatis mörkfärgas vid kokning.
Symtom på överskott: Nedsatt tillväxt.
Medel vid underskott: Aska.
Övriga näringsämnen av betydelse för växter och som de kan lida brist på är magnesium och kalcium.
Magnesium är viktig för klorofyllbildning
Symtom på brist: Flammiga blad med gula partier mellan bladnerverna. Bladen faller av i förtid.
Kalcium bidrar till näringsupptagning och mognad
Symtom på brist: Torra bladkanter och gulfärgade blad.
Jordanalys kan man köpa för att få reda på jordens näringsinnehåll. Se avsnitt Jordanalys.
MILJÖRIKTIGA GÖDSLINGSMEDEL
Stallgödsel är det vanligaste sättet att göda växter. Det är ett komplett gödningsmedel som innehåller kväve, fosfor och kalium. Det passar utmärkt bra till grundgödsling. Det mesta av näringen frigörs första året, men en del blir kvar till år två och tre. Bäst är om det är uppblandat med halm, vilket ökar mullhalten och binder kvävet så att det inte lakas ur. Det finns färsk, brunnen och komposterad gödsel. Färsk är svår att sprida och lakar lätt ur. Brunnen gödsel är halvkomposterad och enklare att hantera, lakar ut mindre. Komposterad gödsel är mest lätthanterlig och lakar ut minst, ger högsta näringstillförseln. Nackdelen är att det tar ett år att kompostera.
Stallgödsel kan användas till all växtodling före, under och efter växtperioden. Sprid inte mer än 3 kilo/m2 per gång. Ett par spridningstillfällen är bättre än en gång per säsong. I södra Sverige ger vårgödsling bättre effekt än på hösten, då det är blött och mycket rinner bort. Längre norrut kan höstgödling vara bättre om gödslet är färskt och jorden lerrik. Gödslar du under odlingsperioden, se till att gödslet inte kommer i kontakt med växtens ätliga delar och undvik att gödsla två månader innan skörd. Arbeta ner gödslet under jordytan efter spridning.
Kogödsel med halm
Passar bra till: Grundgödsling av de flesta grödor.
Mindre bra till: -
Växtnäring ca: Kväve 0,4%, fosfor 0,1%, kalium 0,5%.
Spridningsperiod: Före, under och efter odlingsperioden.
Mängd per tillfälle: Max 3 kg/m2
Kommentar: Det finns färsk, brunnen eller komposterad stallgödsel
Hönsgödsel innehåller betydligt mer kväve än stallgödsel, det verkar snabbare, men tar slut under innevarande år. Hönsgödsel används mest till övergödsling (se separat avsnitt). Om den används till grundgödsling bör detta kompletteras med kompost, aska eller något annat som är kaliumrikt. Det är lätt att överdosera hönsgödsel, speciellt växter med litet kvävebehov som rotfrukter och bärbuskar. Hönsgödsling görs bara en gång per säsong, dvs på våren eller försommaren, inte senare. Sprid inte mer än 2 dl/m2 färsk gödsel, mindre om den är torkad (se förpackning).
Passar bra till: Övergödsling.
Mindre bra till: Växter med litet kvävebehov som rotfrukter och bärbuskar.
Växtnäring färsk ca: Kväve 1,5%, fosfor 0,7%, kalium 0%.
Växtnäring torkd ca: Kväve 4-5%, fosfor 1-2%, kalium 0,8%.
Spridningsperiod: Vår och försommar.
Mängd per tillfälle: Färsk max 2 dl/m2, torkad max 0,7 dl/m2
Kommentar: Risk för övergödning.
Guano är fågelspillning som fungerar och används på samma sätt som hönsgödsel.
Växtnäring ca: Kväve 11%, fosfor 3%, kalium 3%.
Urin från djur och människa är ett i vår förfinade (?) värld bortglömt, men väl fungerande växtnäringsämne. Urin från en person klarar att gödsla 200 m2 per säsong. Urin har ungefär samma sammansätting som flytande gödsel för krukväxter, men innehåller en del klor som kan "bränna" i höga koncentrationer. Urinen bör därför spädas med vatten 1 på 2-15 ("guldvatten") beroende på om det är mycket blött eller mycket torrt i marken. För krukväxter 1 på 20. Kaliumhalten är förhållandevis låg och tillskott kan behövas. Passar därför ofta väl till att höja näringsvärdet i lövkompost som ofta har underskott på kväve. Sprid jämnt med kanna 1 liter/m2. Undvik att hälla på de ätliga växtdelarna. Det luktar ett dygn efteråt. Urin kan lagras i plastdunkar några veckor, varefter lukten förvärras. Gödsla tidigt på våren och efter midsommar ett par eller flera gånger. Andelen Urin är mycket ett snabbverkande gödningsmedel.
Passar bra till: Övergödsling. Lämplig i kaliumrik jord som behöver kväve.
Mindre bra till: Kaliumfattiga jordar.
Växtnäring ca: Kväve 5%, fosfor 1%, kalium 2%.
Spridningsperiod: Vår och efter midsommar.
Mängd outspädd per tillfälle: Max 1 dl/m2
Kommentar: Komplettering med kalium kan behövas.
Näringsrik kompostjord t.ex. komosterat hushållsavfall är utmärkt gödning. Näringsinnehållet varierar kraftigt beroende på innehåll. Kan spridas i obegränsad mängd när och var som helst. Se avsnitt Kompostering.
Gräsklipp och annat växtavfall är utmärkt gödning att lägga runt plantorna. Läs mer i avsnitt Marktäckning.
Växtnäring ca: Kväve 1%, fosfor 0,1%, kalium 0,8%.
Tång var förr ett vanligt gödslingsmedel i våra kustområden. Tång kan användas färsk eller komposterad. Speciellt lämplig som gödsling av strandkål och sparris. Växtnäring ca: Kväve 1%, fosfor 0,1%, kalium 0,8%.
Algmedel kan man köpa i handeln. Det är ett långsamt verkande gödningmedel som endast skall användas där pH-värdet behöver höjas. Se till att det är KRAV-märkt. Myllas ner på våren eller hösten.
Växtnäring ca: Kväve 3%, fosfor 0%, kalium 0,2%.
Aska är rikt på kalium och fosfor. Aska är utmärkt som jordförbättrare så länge den inte innehåller miljöfarligt manterial t.ex. giftigt impregneringsmedel. Förvara aska torrt, kalium lakas ut av vatten.
Passar bra till: Kalium- och fosforfattig jord, sandjordar. Bärbuskar.
Mindre bra till: Kalium- och fosforrik jord, lerjordar.
Växtnäring ca: Kväve 0%, fosfor 2%, kalium 9%.
pH-påverkan: Höjande.
Spridningsperiod: Främst på våren.
Mängd per tillfälle: Max 1 kg/m2
Kommentar: Varning för miljöfarligt material i aska.
Ben- och hornmjöl är biprodukter från slakt som används till växtgödning, speciellt rikt på fosfor.
Passar utmärkt till tomater, rotfrukter och bärbuskar. Ofta bra till lerjordar. Kan myllas ner när som helst.
Växtnäring ca: Kväve 7-9%, fosfor 8-9%, kalium 0,3-1%.
Blodmjöl är torkat blod från slaktdjur, rikt kvävehaltigt. Speciellt lämplig till växter med stort kvävebehov som blomkål, vitkål, purjolök och rotselleri. Se Kväve ovan. Växtnäring ca: Kväve 14%, fosfor 0,2%, kalium 1%.
Stenmjöl (bergmjöl) är pulveriserad sten, i Sverige vanligtvis från granit. Stenmjöl är rikt på kalium, kisel och kalcium. Det är ett mycket långsamt verkande medel som kan spridas när som helst. Stora mängder höjer pH-värdet. Växtnäring ca: Kväve 0%, fosfor 0,1%, kalium 2-5%.
Torv, dy och gyttja består av förmultnade växtdelar i blöt miljö. De är utmärkta jordförbättrare som skapats under 1000-tals år. Det är en ändlig resurs, torv är redan en bristvara, som helst inte bör användas ur miljösynpunt. Bättre då att gödsla med kogödsel, marktäckning, gröngödsling o.d. som medför ett naturligt kretsloppssystem.
Läs mer
Lena Israelsson: Köksträdgården