Fotograf/bild: Film: AbuAyyash Farms, bild: Martin Hanner Spisa

Dadlar

(1. dadelpalm 2. dadel, dadlar Gula = omogna, hårda, beska. Mörka = mogna, mjuka, söta)

Latin: Phoenix dactylifera

1. date palm 2. dates, yellow = immature, dark = mature, semi-dry

1. dattier 2. dattes, jaune = immature, foncé = mature, demi-sec

1. palma da dattero 2. datteri, giallo = immaturo, scuro = maturo, semisecco

1. Dattelpalme 2. Datteln, gelb = unreif, dunkel = ausgereift, halbtrocken

1. dátilera 2. dátil, amarillo = inmaduro, oscuro = maduro, semiseco

Dadelpalm är en art i släkte palmer. Det är ett 20-35 meter högt träd med halvmetern tjock, elastisk och skrovlig fjäderliknande stam. Det kan bli 100 år gammalt. Trädkronan består av 40-talet 6 meter långa blad. Den är tvåkönad och har 1000-tals små vitgula hanblommor och 100-tals grönvita honblommor. Dadlar växer i torrt, subtropiskt klimat med troligt ursprung runt persiska viken och hemmahörande i Nordafrika från Marocko till Nilen i Egypten och i Mellan Östern från Turkiet till Irak utmed flodbankarna och i oaser. Se film, klicka på "AbuAyyash Farms" under bilden ovan eller via länkar nedan.

Historia: Dadlar är historiskt en basföda sedan flera 1000-tals år i artens hemländer. Dadlar pressade till dadelkakor och användes som färdkost i karavantågen. Det finns arkeologiska fynd som påvisar odling i Arabien 4000 år f.Kr. Det var en mycket vördad frukt, en frukt symboliserande fruktsamhet och finns avbildad på mynt. Babylonierna som ansåg det vara "livets träd" åt både skott och frukt, drack saven, använde fibrerna till vävnad och nötterna till bränsle. Nomader planterade träden i oaser och araber introducerade den i Spanien. Dadlar omtalas ett 20-tal gånger i koranen och mer än 50 gånger i bibeln. "Landet som flödar av mjölk och honung" vilket anges i Moseboken 3:8 avser inte bihonung utan dadelhonung, det vill säga dadelsirap (läs mer dadelsirap, marmelad).

FRUKTEN

Frukten sitter i klasar som tillsammans kan väga 50 kg. Varje träd kan bära åtta sådana fruktställningar. Frukten är avlång, upp till 8 centimeter lång och innehåller en långsmal kärna. Färsk omogen dadel är ljusgul eller ljusröd, som vartefter den torkar på trädet blir ljusbrun till brunsvart med blankt skal (se mognad nedan). Det är som regel dessa mörka dadlar som äts och används till annat.

Biologi: Stenfrukt (läs mer > Matbiologi frukt).
Ursprung: Mellan Östern.
Form/vikt: Omogna är rund-ovala, mogna torkar ihop till lång-ovala. Frukten blir vanligen 4 centimeter lång (3-7 cm) med vikt runt 10 gram per styck.
Skal/färg: Omogna är gula eller rosa, mogna är grå-svarta.
Fruktkött: Omogna är hårda, mogna är mjuka med kladdig konsistens. Vattenhalt 50-90%, torkade 20-40%. Torkade har en sockerhalt på 60-80%. Dadlar är klimakterisk frukt, färg, smak, sötma och mjukhet utvecklas efter skörd. Läs mer > Om frukt och bär.
Smak: Omogna dadlar har bitter smak. Mogna är mycket söta.
Mognad: Oktober-mars. Se nedan.
Alternativ vara: Torkade fikon eller katrinplommon.
Försäljning: Frukten säljs omogen, halvmogen eller mogen i hemländerna. Mogna brukar exporteras djupfrysta för att inte bli övermogna. Benämns fortfarande "färska" när de tinats. Förekommer i butik främst till jul i små kartonger, eller i lösvikt.
Förvaring: Svalt, mycket lång hållbarhet.

Mognad: En dadel genomgår en mognadsprocess i fyra steg under en månads tid.

Chimri/Kimri (tillväxt): Under de första 17 veckorna efter pollinering är frukten grön och hård, har bitter smak och cirka 50% sockerhalt.
Khalal (fullvuxen): Följande 6 veckor är den fullvuxen, fortfarande hård och besk, skiftande färg från gult till orange eller rött med ökad andel sackaros.
Rhutab (halvmogen): Under de kommande 4 veckorna är den halvmogen, mjuk, ljusbrun och en del sackaros ombildas till glukos och fruktos.
Tamar (mogen): De sista två veckorna är den mogen med halvfast kletig konsistens och mycket söt. De benämns fortfarande färska, det vill säga färskplockade från träd.

Varianter: Det finns tusentals olika sortvarianter av dadel men endast några få torkade varianter exporteras. Till exempel sortvarianten Deglet noor ("ljusets dadel") hemmahörande i Tunisien och Algeriet, Medjool i Egypten, Khadrawi i södra Irak och i Israel (chadrawi) med flera.

Odling: Dadlar odlas där den är hemmahörande och i andra subtropiska områden främst i Sydostasien. Vid odling hålls träden ofta nere i tillväxt så att man kan skörda stående på marken. Frukten skördas omogen, halvmogen eller mogen. Vissa högkvalitativa dadlar plockas individuellt för hand, men vanligtvis skärs hela klasen ner. En 5-8 år gammal palm ger en skörd på 5-8 kg per år. Vid 13 års ålder vanligen 60-80 kilo, men kan ge upp till 100 kilo per år. Se filmer via länk nedan.

Produktion: Världsproduktionen av dadlar blev 10 miljoner ton år 2020, en ökning med 400% sedan 1970. Största producentland är Egypten med en världsmarknadsandel på 18% följt av Saudiarabien 16%, Iran 14% och Algeriet 14%. Läs mer > Produktion exotisk frukt.

SÅ ANVÄNDS DADLAR

Dadlar äts som snacks, i fruktsallad och till exempel i filmjölk. Klassiskt julgodis i nordiska hem. Kan användas i bakverk, desserter och annat. Särskilt populärt i de muslimska köken. Vanlig ingrediens i raguer tillagad i en tagine, till exempel lammkött med couscous, dadlar och aubergine (läs mer > Tagine). Torkade dadlar förekommer pressade i block (agweh) som sedan skärs i bitar vilka kristalliseras och används som godis. Torkad och pulvriserad dadel kallas dadelsocker. Dadlar kokas till sirap och marmelad som används som sötningsmedel, smörgåspålägg och till dryck (läs mer > Dadelsirap, marmelad). I Nordafrika tappas stammen på sav som omvandlas till palmsocker, melass eller alkoholhaltiga drycker. Saven jäser på några timmar till en kraftigt berusande dryck. I Tunisien tillverkas en dadellikör som benämns Tribarine. Späda palmblad kan användas som sallat. I Indien förekommer att dadelfrön mals och används som falskt kaffe. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-11