Giftchampinjon

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Giftchampinjon

(Karbolchampinjon)

Latin: Agaricus xanthoderma

Ätbarhet: Svagt giftig.

Gift: Okänt, men skapar ingen allvarlig förgiftning.

Symtom: Kan vid förtäring orsaka obehagliga men övergående magsmärtor och kräkningar.

Förväxlingsrisk: Vita champinjoner främst snöbolls­champinjon (god) med doft och smak av mandel.

Kännetecken: Obehaglig doft och gulnar vid skrapning.

Hatt & fot: Länge sammanknuten, på äldre utbredd. Ofta ojämn hatt. Vit till gråvit slät hatt, ibland brunaktig mitt. Ibland fjällig och strimmig. 4-14 cm bred. Vit till gulvit fot, 1-2 cm tjock och med uppsvälld fotbas. Vit kraftig ring med valk på undersidan som spricker upp i rektangulara bitar. Hatt och fot får vid skrapning omedelbara kromgula fläckar som snart blir smutsbruna.

Undersida: Skivor först gråvita, med ökad ålder grårosa till brunsvarta. Täta skivor med fria fästen.

Svampkött: Gulnar kraftigt vid skrapning och blir grått/smutsbrunt inom några minuter. Obehaglig lukt, speciellt vid tillagning, av fenol liknande "sjuhusdoft", eller mjuk tvål.

Utbredning: Mycket vanlig i Skåne med omnejd, vanlig i övriga södra och mellersta Sverige. Mycket sällsynt i nedre Norrland och obefintlig i norra. Säsong juli-okt med topp i september.

Växtsätt: På bar jord i gräsmattor, parker, trädgårdar.

Läs mer

Naturhistoriska Riksmuseet

Svampguiden