Torra vita viner

Ett torrt vitt vin är syrligt. "Torr" och "frisk" är andra ord för syrlig. Om vin får jäsa färdigt försvinner all sötma och kvar blir ett syrligt vin. De torra brukar indelas efter smakintensitet i lätta, friska, druviga och smakrika.

Torra lätta vita viner (Systembolaget: Lätta & avrundade, torra) är milda med ringa syra. De är avrundade med vilket man avser att fruktsyran inte är så tydlig, vilket kan bero på att vinet har en viss sötma eller har börjat mogna.

Smakmässigt finns ofta toner av moget äpple eller mandel. Ibland säger man att smaken är "neutral", vilket är ett finare ord för intetsägande, smaklöst. Därför finns det också få sådana viner på Systembolaget, eftersom både importörer och Systembolaget undviker "neutrala" viner. Utomlands stöter man ofta på sådana viner i butikerna för att de som regel har ett mycket lågt pris.

Torra lätta vitviner passar till milda fisk- och kycklingrätter, samt till mild vegetarisk mat. De passar inte ihop med smakrikare anrättningar, utan blir då helt platta, intetsägande.

Torra friska vita viner (Systembolaget: Friska & fruktiga, torra) är syrliga i smaken. Med "fruktigt" avses fruktig karaktär. Smaker som äpple, citrus, krusbär eller paprika är vanliga. Gruppen omfattar främst unga viner och är sällan fylliga, ej heller eklagrade.

Många av dessa viner är ofta bra till kalla förrätter och bufféer. Ju syrligare mat, desto syrligare vin. De mildare varianterna passar vanligen till mild kokt fisk, skaldjur, pasta, eller grönsaksrätter. De lite smakrikare kan fungera bra ihop med stekt fisk och kycklingrätter, eller till charkuterier och milda ostar.

Vinexempel (ej eklagrade)
* Vin av sauvignon blanc, riesling, chenin blanc
* Sanserre och pouilly-fumé från Loire

* Chablis och muscadet från Bordeaux

* Vin de pays från Sydafrika

* Italiensk pinot bianco, soave och frascati

* Ung spansk vit rioja eller rueda

* Portugisiska vinho verde

* Grekiska vita viner

* Schweizisk fendant

Torra druviga vita viner (Systembolaget: Druviga & blommiga, torra) är syrliga smakrika viner, viner med tydligt druvig karaktär.

Aromen har toner av blommor t.ex. fläder och rosor och smaken är ofta örtig, lätt kryddig, eller med toner av exotisk frukt t.ex. mango. Vinerna kan klassas som medelfylliga och smakrika, men mildare än de "smakrika och fylliga" vita vinerna. Gränsdragningen är svår. Vinsorterna är i stor utsträckning desamma men de druviga av enklare och lättare slag, sällan fatlagrade.

Druviga viner passar till lätt smakrika maträtter som t.ex. örtkryddade fiskrätter eller lätt rökta charkuterier. Passar ofta till skaldjur, fet fisk, kalv och tamfågel, gärna ihop med gräddig sås. Matchningen kan vara svår beroende på de speciella aromer och smaker som förekommer i vinet.

Vinexempel (vanligtvis ej fatlagrade)
* Vin av chardonnay, sémillon, chenin blanc, albriño
* Enklare bourgogne- och rhonevin

Torra, smakrika vita viner (Systembolaget: Fylliga & smakrika, torra) är syrliga, kraftfulla viner med mycket smak, oftast fatlagrade. Dessa viner är nästan undantagslöst torra, aldrig halvtorra. Här finns smaker av vanilj, smör, rostat bröd och tropiska frukter. Dessa viner anses vara de bästa, finaste vita vinerna och är följdriktigt också dyrare.

Ett vin är fylligt när det innehåller mycket koncentrerad druvextrakt och är alkoholstarkt. Motsatsen till fylligt (kraftfullt) är lätt (mild). Ibland skiljer man på fylliga och smakrika viner, dock inte på Systembolaget.

Fylliga och smakrika vitviner passar som regel väl till fylligare och smakrika rätter t.ex. till finare stekta eller grillade rätter av fisk, skaldjur, kalv och tamfågel. Kan också med fördel serveras till söt-syrlig asiatisk mat. Till kraffullare stekta kötträtter (lamm, oxe, vilt) passar i allmänhet fylliga röda viner bättre.

Vinexempel (vanligtvis eklagrade)

* Vin av gewürtstraminer, viognier, pinot gris, riesling

* Flera österrikiska vita viner

* Argentiskt torrontés