Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Om sallad

(sallad, potatissallad, Om sallader, potatissallader)

salad, potato salad

salade, salade de pommes de terre

insalata, insalata di patate

Salat, Kartoffelsalat

ensalada, ensalada de papas

Sallad stavat med d är en maträtt, sallat (med t) är en grönsak (läs mer > Om sallat). Enligt Svenska Akademiens Ordbok är sallad en "kall maträtt som består av färska hackade grönsaker och (ofta) något slags sås och ofta även kraftigare födoämnen som kött, fisk, ägg etcetera". En sallad behöver inte med nödvändighet innehålla sallat, som till exempel i en potatissallad. Begreppet sallat/-d från italienskans "salata" med ursprunglig betydelse "rätt tillrett med salt", där salare = salta. Latinets "sal" = salt.

SALLADER

Det finns många olika varianter sallader. I Vårt Hems Stora Kokbok årgång 1933 finns 70 olika salladsrätter (för övrigt en fantastisk kokbok, läs mer > Vårt Hems stora Kokbok). Sallat ingår mer eller mindre i sallad, ibland inte alls. Begreppet sallad används ibland för något som är blandat, till exempel "fruktsallad". Sallad tillreds främst av färska råvaror och serveras som maträtt eller som tillbehör till mat. Vi kan urskilja olika slags sallader enligt nedan. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.

Sallader som huvudrätt:

Lätta sallader (lätt = fräscht, lättsmält). En lätt sallad är inte så lätt att göra om den skall vara god. Ett god lätt sallad skall vara smakrik med många olika ingredienser. Utöver sallat andra grönsaker som groddar, lök, grönsaksfrukter, bönor och liknande. Därutöver gärna ost, ägg, lite nötter och frön, kanske något köttigare som sardeller eller sardiner toppat med en god dressing och krutonger. Se receptgrupp > Lätta salladsrätter.
Pastasallad är en maträtt, serveras inte som tillbehör. Den består av kokt kall pasta blandat med grönsaker, ost och annat. Pastan är vanligtvis av det kortare slaget, det vill säga spiralpasta, rörpasta, makaroner och snäckpasta, inte låga som spagetti och bandspagetti. Pastasallad förekommer ofta på större enklare bjudningar som barnkalas, studentfest, midsommarfirande och liknande för att det är praktisk och enkelt, dessutom billig föda. Se receptgrupp > Pastasallader.
Matiga sallader: Som matig sallad räknar vi en lättare sallad som kompletterats med förlagat kallt kött, fisk och skaldjur. Se receptgrupp > Matiga grönsallader.

Grönsallader som tillbehör:

Grönsakssallad är enkla salladsrätter med sallat och andra grönsaker som bönor, grönsaksfrukter som tomat och stjälkgrönsaker som sparris. Se receptgrupp > Grönsakssallader och > Salladsförrätter.
Salsasallad (sp. salsa = sås) är en variant av grönsakssallad vanligtvis utan sallat. I stället ingår tomater, bönor, frukt med mera. Mimosasallad är en variant av salsa (se dito recept). Se receptgrupp > Salsasallader.
Kålsallad är också en variant av grönsallad med kål som ger speciell karaktär och smak. Kål marineras och mjölksyras gärna vilket är vanligt i tyskspråkiga och asiatiska länder, till exempel sauerkraut respektive kimchi. Klassiska kålrätter är bland annat amerikansk coleslow och pizzasallad. Se receptgrupp > Kål- och råkostsallader.
Råkostsallad är rivna eller strimlade rotfrukter som morot, rödbeta, rotselleri, rättika med flera, men sällsynt av potatis om man bortser från potatissallad (se nedan). Ofta syrad eller marinerad på något sätt eller blandat med majonnäs, sur grädde och liknande. Äpple och annan frukt kan ingå i anrättningen. Se receptgrupp > Kål- och råkostsallader.

Potatissallad som tillbehör:

Potatissallad tillreds på nykokt ljummen potatis blandat med annat. Sallat ingår som regel inte. Serveras kall som tillbehör till mat. Det finns två huvudtyper av potatissallad, dels kokt potatis blandat med vinägrätt, dels blandat med majonnäs. I Vårt Hems Stora Kokbok från 1933 (=klassiska recept) finns sex stycken potatissallader enligt nedan. Sillsallad är en variant av potatissallad (se dito recept).

Fin potatissallad (med majonnäs, nr 142): Ljummen potatis skivas och begjutes med varm buljong och smaksätts rikligt med salt och peppar, varefter den får stå i 1 timme. Äkta majonnäs spädes med vinäger och grädde och lite hackad persilja tillsättes. Potatisen silas på överflödig buljong och blandas med majonnäsen. Rätten garneras med kapris och hackad inlagda rödbetor. Se recept > Klassisk fin potatissallad.
Potatissallad (franskinspirerad, nr 141): Kokt potatis skärs i ganska tjocka skivor. Hett vatten hälls på och får stå över potatisen i cirka 5 minuter, varefter det hälls av. Smörbrynt hackad rödlök, vatten, fransk senap och smör blandas och hälls över potatisen. Salladen rörs om försiktigt och beströs med lite hackad persilja. Dagen potatissallad i Sverige brukar dock tillredas med majonnäs. Se recept > Klassisk svensk potatissallad med purjolök.
Fransk potatissallad (nr 146): Nykokt ljummen potatis skivas och begjutes med vin. Efter 10-15 minuter tillsättes en marinad på olja, vinäger och kryddor. Anrättningen garneras med färsk körvel och persilja. Se recept > Fransk potatissallad.
Potatissallad med rödbetor (nr 145): Nykokt varm potatis och dito rödbetor skivas och blandas med en marinad på olja, vinäger, fransk senap, socker, cayennepeppar, salt och peppar. Benämns ibland rysk vinägrettpotatissallat. "Rysk" sallad är dock oftast med majonnäs. Se recept > Rysk potatissallad.
Potatissallad med spritärter (nr 143): Lättkokta spritärter blandas med kall kokt potatis, hackad lök och marinad. Anrättningen garneras med ägg och vackra sallatsblad.
Potatissallad med selleri och sardeller (nr 144): Kokt kall potatis och selleri blandas med en sås av passerade hårdkokta ägg, vinäger, olja, buljong och tomatpuré. Rätten garneras med klyftor av tomat och hårdkokta ägg.