Blåmusslor

(blåmusslor, blåskäl)

Latin: Mytilidae, Mytilus, Mytilus edulis

blue mussel, common mussel

moule commun, moules, moule bleue

cozza nera semplice, cozza blu

Miesmuscheln

mejillón común, mejillones azules

Grupper inom
Blåmusslor:

Grönläppad mussla

Blåmusslor (Mytilidae) är biologiskt en familj blötdjur i klass musslor (läs mer > Om blötdjur). Omfattar 33 släkten och en mångfald arter. Ur ekonomisk och kulinarisk synpunkt är det främst arten blåmussla i släkte Mytilus som är intressant.

Blåmussla (Mytilus edulis): Sägs bara "musslor" avses oftast blåmusslor även om "musslor" är ett vidare begrepp (läs mer > Om musslor). Blåmussla är en liten blåsvart ovalformad mussla som normalt blir cirka 6 centimeter lång, men kan bli upp till 20 centimeter. Den ätbara muskeln är blekt gul till mattgul.

Köttkvalité: Halvfast kött, med lätt tuggmotstånd.
Köttandel: Cirka 1/3-del av vikten.
Smak: Lätt salta. Blåmusslor är bäst på våren.
Alternativ vara: Grönläppad mussla (som sällsylt säljs i Sverige, hjärtmussla eller andra musslor.
Försäljning: Säljs konserverad eller fryst, med eller utan skal, även rökta sådana. Färska eller färskkokta till och från i butiker med fiskdisk. Har musslorna grön kant kommer de inte från Europa utan från Stilla Havet (läs mer > Grönläppad mussla).
Jämförpris: Lågt till högt, ätbart pris (utan skal) 100-400 kr/kg. Färska ätbart pris 125-200 kr/kg, färdigkokta i vin runt 300 kr/kg. Frysta med eller utan skal, ätbart pris 100-350 kr/kg. Konserverade utan skal 140-225 kr/kg, rökta 300-375 kr/kg. Läs mer > Högt och lågt jämförpris.
Förvaras kallt. Hållbara några dagar.

Förekomst: Arten förekommer främst i kalla och tempererade vatten på grunda stenbottnar ner till 10 meters djup fästa med byssustrådar och kan täcka ytan sittande i flera lager. Från Nordnorge ner till Portugals kust, utmed Kanadas kuster, södra Sydamerika, runt Japan och Korea, södra Australiens och utmed Nya Zeelands kuster. Även rikligt i Östersjön, men de är små och därför kommersiellt ointressanta. Förekommer även på andra platser, dock i mindre omfattning.

Fiske, odling: Blåmussla skördas vild och odlas extensivt (med låg arbetsinsats) i stor skala. Man utnyttjar den naturliga larvproduktionen och tillhandahåller bara konstgjorda fästytor (t.ex. pålar, risknippen, korgar, rep eller plastband) för mussellarverna när dessa efter ett par veckors planktonliv söker sig till fast underlag. Blåmusslor odlas även direkt på havsbottnen utmed långgrunda, skyddade havsstränder (t.ex. i Holland). De kan skördas efter mindre än ett år. Mest känt i Skandinavien är musselfisket i Limfjorden, Danmark. I Sverige odlas musslor såväl på västkusten som i Östersjön. Efter tvättning och sortering går musslorna till butik eller konservfabriker för inläggning. Vildväxande kan "skalrivas" med en kratta försedd med nätkasse som fångar upp musslorna.

Miljö: Musslor lever på plankton vilket miljömässigt är positivt. Vilda musslor skördas ofta med skrapor som skadar bottenmiljön. WWF rekommendation: Odlade musslor är grönmärkt. Kravmärkta och repodlade färska musslor rekommenderas. Vilda musslor upptagna med bottenskrapa är rödmärkt.

Hälsa: Musslorna tar ibland upp toxiner (biologiska gifter) från planktonalger under kortare tid och är under denna tid giftiga. Algtoxiner försvinner inte vid kokning och ger ingen särskild smak. Om du själv plockar musslor kan du ringa Länsstyrelsens telefonsvarare 031- 605290 för kontroll. Det är ytterst sällsynt med blåmusselförgiftningar. Symtom på förgiftning uppträder från 30 minuter och några timmar framåt och kan pågå upp till tre dygn. Vanligaste och starkaste symtom är diarré, illamående, kräkningar och magsmärtor.

SÅ ANVÄNDS BLÅMUSSLOR

Färska blåmusslor äts mest lätt kokta i vitt vin. Vad man skall tänka på är att musslor tillagas kort tid, i annat fall blir de sega som tuggummi. Särskilt om man använder förkokta konserverade musslor, de behöver bara värmas.

Ansa: Färska musslor borstas och skrapa rena. Butiksköpta är som regel redan rengjorda. Knacka på de färska musslorna. De som inte då stänger sig och de med trasiga skal kastas. Kokta som inte öppnat sig ansågs förr också som farliga att äta och borde kastas, men enligt Australiska hälsodepartementet är dessa helt ätbara, snarare färskare än övriga musslor. Å andra sidan är det trots allt svårt att äta oöppnade musslor. För att bli av med salt i musslor kan de läggas i saltvatten ett par timmar.

Tillagning: Standard är att fräsa lök och vitlök i lite smör, tillsätta musslor, vin och smaksättare som sedan kokas på hög värme 4-5 minuter tills skalen öppnar sig (se recept Moules marinière). De kan också används i soppor eller ätas "naturell" (dvs kokta, kalla) i sallader, i stekta rätter som paella, i pastarätter eller som aptitretare till exempel stekta inlindade i bacon (se recept > Angels on horseback). Musslorna kan också grillas och friteras (se recept > Friterade blåmusslor). Bara med dålig fantasi är antalet alternativ begränsat. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2021-12