Om såkaka

Om såkaka

Grupper inom
Matbrödhistoria:

Bageri

Svensk brödhistoria

Hård brödhistoria, spisbröd

Om barkbröd, nödbröd

Om skådebröd

Om såkaka

Så märks bröd

Mall bröd

Såkaka var förr ett slags skådebröd (läs mer > Om skådebröd) som bakades till jul och som fick ligga framme under helgen. Helst skulle kakan bakas med mjöl från den sista sädesknek (sädeskärve) man skördat på veteåkern. Efter helgen förvarades brödet i sädesbingen (sädeslåren) fram tills det var dags för sådd på våren. I samband med vårplöjningens början åts brödet av arbetare och hästar eller grävdes ner i åkern för att ta del av brödets kraft och bringa lycka åt framtida skörd. Att gräva ner bröd i åkern är numera bortglömd i Sverige, men förekommer fortfarande i till exempel i vissa delar av Ukraina. Numera är "såkaka" en benämning på visst saffransbröd (läs mer > Om saffransbröd).

Ursprung: Det sägs att såkakor har sitt ursprung hos germaner, slaver och troligtvis även bland kelter som kultbröd. Nordborna offrade bröd åt Tor. Anglosaxarna offrade på 1000-talet en kaka åt jorden som plöjdes ner. Det skulle helst vara av vetedeg kryddat med saffran och russin som var exklusivt. Saffran för den gula färgens skull som symboliserade solen återkomst i midvinternatten. I Nordnorge äter barnen fortfarande solbullar i samband med vintersolståndet när dagarna blir längre och solen kommer åter.

Bilder: Ringkors och likarmadt är sinnebilder av solen. Gullvagn vars grundform är svastikan. Såkakor var som regel cirkelrunda ofta med uddig kant, men kunde också ha formen av en gris eller kuse. Bildkällor: Nordiska Museet, Vänersborgs Museum, Sörmlands Museum, DigitalMuseum.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-11

Läs mer

Om såkaka

Om saffransbröd

Svensk brödhistoria