Växtskydd sallat
(sallatsbladlus, sallatsrotlöss , sallatsbladmögel, gråmögel, bomullsmögel, sallatsvirus, bladkantbränna, )
Skriv ut vara
Grupper inom
Odla sallat:
Sallatens värsta fiender är sniglar och bladlöss. Andra skadeinsekter är stinkfly, jordfly- och knäpparlarver. Kaniner och andra djur vill gärna kalasa på sallaten. Sallat kan också angripas av virus och bladkantbränna. Vid fuktig och kall väderlek kan mögel bildas. Höga sommartemperaturer kan ge lösa sallatshuvuden. Med tanke på sjukdomar och skadegörare är det lämpligt att försöka ordna en bra växtföljd, växelbruk. Vid rätt odlingsbetingelser är dock sallat en ganska motståndskraftig växt.
Sniglar plockas bort för hand. Ett sätt att fånga sniglar är att gräva ner en linen hink i markhöjd och hälla i lite öl. Man kan också strö fint kalkpulver runt sallatslandet. Mot kaniner och andra salladsälskande djur sätter man lämpligen upp stängsel.
Flera bladlusarter angriper sallat. Särskilt allvarliga är de som sprider virus. Gula och ullklädda sallatsrotlöss lever på sallatens rötter och är svårbekämpade. Lusangrepp kan förebyggas genom att så körvel bland sallaten eller i dess närhet. Täckning med väv kan i viss mån begränsa både bladlöss och rotlöss. Popplar i närheten ökar risken för sallatsrotlöss.
Vid angrepp kan man på ett miljömedvetet sätt vattna med ett avkok på brännässlor, spruta med fräkenspad, strö stenmjöl, eller spola med vatten. Insektsmedel används vid kommersiell odling, som innehåller den aktiva substansen pirimikarb, som har god verkan mot bladlöss och skonar nyttoinsekterna. Närmare skörd måste medel med kortare karenstid användas. Angripna växtrester måste plöjas ner djupt i jorden.
Virus kan angripa sallat. En del sprids med fröet andra med bladlöss eller jordsvampar. Plantor med synliga virussymtom bör avlägsnas. De har ofta ett avvikande utseende och är gula. Det finns virusfria frön att köpa, vilket minskar virusrisken.
Bladkantbränna (tip-burn) är ett av de svåraste problemen t.ex. vid odling av isbergssallat. Bladkanterna blir "brända", vilket inte syns utanpå sallatshuvudet. Orsaken är ogynnsamma tillväxtbetingelser, antagligen kalciumbrist. Utlösande faktorer kan vara torka och ojämn vattentillgång, hög temperatur m m. Botemedlet är rätt skötsel.
Sallatsbladmögel härjar särskilt under varma och fuktiga förhållander. På ovansidan av bladen syns gulbruna fläckar och på undersidan en vitgrå beläggning. Det finns inget effektivt svampmedel registrerat mot sallatsbladmögel i Sverige.
Plöj ner växtrester på djupet för att inte smitta efterföljande kulturer. Byt plats och ändra växtordning. Svampen kan överleva som vilsporer i jorden. Även gråmögel och bomullsmögel uppträder i sallatsodlingar. De kan bekämpas med svampmedlet Ronilan.