Päron

Fotograf/bild: Film: Jelle Stappers, Dutch Conference

Päron

(päronsläktet, päron, 1. Europeiskt päron 2. Asiatiskt päron 3. Xinjiangpäron)

Latin: Pyrus 1. Pyrus communis 2. Pyrus pyrifolia 3. Pyrus x sinkiangenisis

Engelsk översättning pears, pear 1. European pear, common pear 2. Asian pear 3. Xinjiang pear

Fransk översättning poires, poir 2. poire européenne, poirier commun 2. Poire asiatique 3. Poire du Xinjiang

Italiensk översättning pere, pera 1. pera europea, pero comune 2. Pera asiatica 3. Pera dello Xinjiang

Tysk översättning Birnen, Birne 1. Europäische Birne, Kulturbirne 2. Asiatische Birne 3. Xinjiang-Birne

Spansk översättning perales, pera 1. peral europeo, peral común 2. Pera asiática 3. Pera de Xinjiang

Päron (Pyrus) är ett släkte tillhörande familj rosväxter. Arterna är som regel lövfällande träd som blir 10-17 meter höga, de flesta med samlad krona, sällsynt buskiga. De är hemmahörande i milt tempererat klimat i Europa, Nordafrika och Asien (läs mer > Klimatzoner). Träden är vanligtvis köldhärdiga, tål temperaturer -25°C till -40°C. Varierande bladform, glänsande gröna ibland silverhåriga. Blommorna är vita, sällan färgade. Frukten ursprungligen grynig med hårt skal, mindre och rundare än dagens kultiverade sorter. Se film, klicka på "Jelle Stappes" under bilden ovan.

Historia: Fynd från centraleuropeisk yngre stenålder visar att frukt från vildpäron användes som föda. I Italien var päronodling utbredd under 200-talet f.Kr. och en rad sorter omtalas av antika författare. Päron var omtyckta av de gamla grekerna och än mer av romarna. Päron förekom i Sverige under 1500-talet vanligen insyltade eller torkade och troligtvis importerade.

Vilda arter: Det finns ett 30-tal vilda päronarter, varav en tredjedel finns i Ostasien, främst i Kina. I England finns Plymouth pear (P. cordata), i Spanien Iberian pear (P. bourgaeana) och på norra medelhavskusten Almond-leaved pear (P. amygdaliformis). Resterande 14 arter hittar man i ett bälte från Balkan och norra Mellanöstern till Centralasien. Tre arter har betydelse ur gastronomisk synpunkt vilka har gett upphov till dagens cirka 3000 odlade sortvarianter.

  1. Europeiskt päron (Pyrus communis) är hemmahörande i Central- och Östeuropa med ursprung från Västasien. Det finns två underarter ssp. caucasius och ssp. communis, varav den sistnämnda är far till de flesta av dagens ätpäron. Se nedan. 
  2. Nashipäron, Asiatiskt päron (Pyrus pyrifolia) är hemmahörande i Östasien och far till många sortvarianter. Se nedan.
  3. Ussurian pear, Manchurian pear (Pyrus ussuriensis) är hemmahörande i Japan, Korea och vid Ussurifloden i östra Ryssland och far till ett flertal sorter, dock inte lika betydelsefulla som nashipäronen.
Produktion: Världsproduktionen av päron blev 23 miljoner ton år 2020, en ökning med 190% från 2017. Största producentland är Kina med en marknadsandel på 69%, följt av USA och Italien med vardera 3%. Läs mer > Produktion europeisk frukt.


EUROPEISKA PÄRON 

Europeiska päron är sortvarianter av arten Europeiskt päron (Pyrus communus ssp. communus), De förekommer i milt tempererade områden. Behöver mer värme än äpplen för att utvecklas. Dagens finpäron är resultatet av förädling under flera århundraden av odling som lett till större päron med "päronform" (droppform), tunnare skal, mjukare och lenare fruktkött ("smörpäron") och varierande smak. Mest likt sitt ursprung är gråpäron som är ett mindre päron med hårt skal och grynigt fruktkött (läs mer > Gråpäron). Från mitten av 1700-talet och under 1800-talet blev intresset för biologi stort och botaniker i olika länder tävlade om att ta fram nya frukter. I Frankrike päronsorter som Anjou, Comise, Beurre Bosc och Alexander Lukas, I England Conference och Williams, i Italien Abarte Fetel, i Danmark Clara Frijs och Greve Molke och i Australien Packham för att nu nämna några. Se respektive (högerkolumnen).

  • Biologi: Skenfrukt. Läs mer > Matbiologi frukt.
  • Ursprung: Västasien, Persien.
  • Form: Odlade sorter har som regel "päronform" (droppform).
  • Skal: Skalet är oftast tunt till skillnad från vilda. Färgen kan vara brun, röd eller gul i olika nyanser.
  • Fruktkött: Som regel mjukt, lent och saftigt.
  • Mognad: Till skillnad från andra frukter som äpple mognar päron från insidan och utåt. Märks först i den avsmalnade toppen. Päron är klimakterisk frukt - arom, mjukhet och smak utvecklas efter skörd. Läs mer > Om frukt och bär. 
  • Smak: Päron har mild söt smak till skillnad från äpplen som har fastare fruktkött och är syrligare. Medel sockerhalt (c:a 10%) och låg andel syra (c:a 0,2%). Läs mer > Fruktsmak.
  • Säsong/försäljning: Päron säljs året om. Det finns sommar-, höst- och vinterpäron. Sommarpäron som Williams skördas i juli-augusti, höstpäron till exempel Bosc och Comice i september-oktober och vinterpäron som Anjou i oktober-november (på norra halvklotet). Sommarpäron lagras i 1-3 månader, höstpäron 2-4 månader och vinterpäron 6-7 månader.  
  • Förvaring: I kylskåp 2-8°C. Hållbar 1-4 veckor varierande med sort. I rumstemperatur 1-2 dagar. Gråpäron har extra kort hållbarhet.

ASIAKTISKA NASHIPÄRON


Asiatiska odlade päron härstammar främst från arten Asiatisk päron (Pyrus pynifolia). Det är runda frukter liknade äpplen, med hårt brunt, ljusbrunt eller beige-gult grovt skal. Fruktköttet är saftigt, krispigt och sötsyrligt. Nashi (jap. = päron) är ett samlingsnamn för allehanda odlade päron av denna art. Eftersom dessa päron odlas i stor omfattning i Kina, Korea och Japan kallas de ofta för kinesiska, koreanska eller japanska päron. Benämns också "sandpäron" för att fruktköttet är lätt grynig och för att skalet kan se ut att vara sandigt (bild ovan). Ibland även kallat "äppelpäron" på grund av form och smak. Läs mer > Nashipäron. 
 

SÅ ANVÄNDS PÄRON

Päron används främst som bordsfrukt, färskäten som snacks, i fruktsallad eller som dessert. Klassiskt tillbehör till ost. Uppskuren bör de sprayas med citron eftersom de oxiderar, mörknar ganska snabbt. Päron är en vanlig dessertfrukt och används till fruktpaj, kompott, mousse, sufflé, glass med mera. Används också som kokt tillbehör till fågel som anka och viltkött som hare. Förr fanns speciella kokpäron som först efter tillagning utvecklade sin smak. Numera allmänt ersatta med dessertpäronsorter. Särskilt sorten Williams används till inläggning i sockerlag. Av päron görs även päronbrännvin och päronlikör.

Š
 Kunskapskokboken. Reviderat 2022-09
Läs mer

Etengas

Om frukt och bär

Klimatzoner

Gråpäron

Matbiologi frukt

Fruktsmak

Recept med Päron

Det finns 21 recept med Päron