Hirs

(pärlhirs, rävsvanshirs, vanlig hirs, fingerhirs, hirskärnor, skalad hirs, hirsgryn, hirsflingor, hirsmjöl, dolo)

Latin: Pennisetum glaucum, Setaria italica, Panicum miliaceum, Eleusine coracana

millet, pearl millet, foxtail millet, proso millet, finger millet. 1. millet groats 2. millet flakes, 3. millet flour

millet 1. millet 2. flocons de millet 3. farine de millet

miglio

Hirse

mijo

Hirs är en variationsrik samlingsgrupp av småfröiga gräsarter tillhörande flera släkten, vilka odlas runt om i världen som människoföda eller djurfoder. Hirs är viktig gröda i halvtorra, subtropiska områden i Afrika och Asien, speciellt i Indien, Nigeria och Niger, för att hirs klarar torka väl och hög temperatur tack vare kort växtsäsong.

Hirshistoria: Hirs är ett urgammalt sädesslag med härkomst från Ostasien närmare bestämt från norra Kina och Korea. Där har hirs odlats i över 8000 år och historiska fynd i norra Kina (Cishan) antyder att man till och med odlat kolvhirs (se nedan) tidigare än ris. Att hirs blev den först domesticerade sädessalget och att den spreds över världen, tros bero på att hirs tål torka så bra. Hirsens spreds över Asien och var en förhistoriskt viktig föda även i Indien. Hirsens vilda förfäder "barnyard grass" and "panic grass" kultiverades även i Japan cirka 3500 år f.Kr. Från Kina fördes hirsen till områdena runt Svarta Havet 5000 f.Kr. Under bronsåldern förekom odling i Europa inklusive i Danmark och Sydsverige. Under medeltiden var odlingen i Mellaneuropa betydande. I Norden förekom hirsodling långt in på 1700-talet, men växten trängdes efter hand undan av grödor med bättre egenskaper och som gav större avkastning.

Nutida hirsodling: Till huvudsaklig del (97%) sker odling av hirs i utvecklingsländer. Afrika svarar för över 51% varav mestadels i Västafrika (42%-enheter) och Indien för 41% av världsproduktionen år 2010. I Niger och Nigeria utgör hirs cirka 2/3-delar av all konsumerad säd. I takt med ökat välstånd t.ex. i Indien, sjunker hirskonsumtionen till fördel för andra varor.

2010	Milj ton	Andel	Ack.
Indien	13	41%
Nigeria	5	16%
Niger	4	12%
Mali	1	4%
Kina	1	4%	76%
Burkina Faso	1	3%
Uganda	1	3%
Senegal	1	2%
Chad	1	2%
Etiopien	1	2%	88%
Sudan	0,5	1%
Tanzania	0,4	1%
Pakistan	0,3	1%
Nepal	0,3	1%
USA	0,3	1%	93%
Övriga	2	7%
Totalt	33	100%
Källa: FAOSTAT

Det finns många varianter av hirs, de fyra mest odlade arterna är:

Pärlhirs eng. pearl millet (Pennisetum glaucum) även känd som Bajra i Indien, är den mest odlade hirsarten sedan urminnes tid (50% av all hirs). Förekommer främst i Indien och i Afrika från hav till hav i ett bälte söder om Sahara. Planthöjd 0,5-4 meter. Axet är upprätt fullt med små korn i en kolv liknande vass med fröställning. Fröt är 3-4 mm lång, större än andra hirsfrön, vikt 2,5-14 gram. Färgen kan vara nästan vit, ljusgul, brun, grå, blå eller lila. Kärnan form kan vara oval, sexkantig, lansettlik, klotformig och eliptisk. Se bild via länk nedan.
Kolvhirs eng. foxtail millet (Setaria italica) är den näst mest odlade hirssorten och den äldst kända. Förekommer mest i Ostasien, dvs Kina där den odlats sedan 6000 f.Kr. Plantan kan bli 1-2 meter hög. Axet är en tät hårig vippa 5-30 cm lång innehållande massor med små frön cirka 2 mm i diameter. Fröna är inneslutna i en tunn, pappersaktig skrov som lätt avlägsnas vid tröskning (läs mer > Om agnar & tröskning). Färgen varierar kraftigt mellan olika sorter. Se bild via länk nedan.
Vipphirs eng. proso eller common millet (Panicum miliaceum) är en asiatisk sort, som inte förekommer i Afrika. Sägs bara hirs är det denna som brukar avses. Läs mer nedan.
Fingerhirs eng. finger millet (Eleusine coracana), även känd som ragi, nachani eller mandwa i Indien, är mycket anpassningsbar till högre höjder och odlas i Himalaya på över 2000 meters höjd. Plantans höjd 4 dm till 1 meter. Axen sitter i klasar som fingrarna på en hand. Fröna väger cirka 2,5 gram och färgen kan variera från vitt till orange-röd, djupt brun, lila, nästan svart. Se bild via länk nedan.

Vipphirs (Panicum miliaceum) är en art bland många i släkte Panicum inom familjen gräs. Det är en ettårig grov, 60-120 cm hög stråväxt som tål varierande klimat och förekommer t.ex. i Ryssland, Ukraina, Rumänien, Turkiet och Mellan Östern. Axen sitter som i en mjukt hängande dammvippa (se bild via länk nedan). Blommning sker på sensommaren och de gula, runda kornen är cirka 3 mm långa och omges av ett hårt, svårsmält skal (agn) som måste avlägsnas innan kornet kan ätas (säljs som regel färdigskalade). Av hirskärnorna gör man flingor och mjöl. Sägs bara "hirs" avses som regel vipphirs och det är huvudsakligen denna art vi finner på butikshyllorna i Sverige. Se bild via länk nedan.

Vikt/omvandling gryn: 1 dl = 80 gram. 100 gram = 1,25 dl. 1 dl råa = 3 dl kokt.
Vikt/omvandling flingor: 1 dl = 40 gram. 100 gram = 2,5 dl.
Alternativ vara: Gryn kan ersättas t.ex. med quinoa.
Försäljning: Hirs säljs främst som kärnor/gryn och som flingor. Sällsynt förekommande som mjöl i Sverige.
Förvaras torrt, ej över normal rumstemperatur och avskilt från varor med stark lukt. Mycket lång hållbarhet.

Hälsa/näring: Hirs är glutenfritt och lättsmält. Protein cirka 11%, fett 3% och kolhydrater 72% varav kostfibrer 3%. Det som främst skiljer hirs från andra sädesslagen är dess innehåll av B-vitamin och mineraler, speciellt rik på kisel men också på magnesium, fosfor, kalium, järn och fluor.

SÅ ANVÄNDS HIRS

Hirskärnor (skalad hirs, hirsgryn) används på liknande sätt som ris. Kornen innehåller vissa bitterämnen och bör därför sköljas i ett såll under kallt vatten några minuter före kokning. Kokas på svag värme i drygt dubbla mängden vatten, buljong, eller mjölk i 15-20 minuter. Låt eftersvälla i 15 minuter, kornen sväller mycket. Det går åt mindre mängd än motsvarande för ris. Hirskorn kan även blandas i soppa eller i bröddeg och används även som djurfoder och som fågelfrö.
Hirsflingor kokas lätt till gröt. 1 del flingor och 3 delar vatten eller mjölk får sjuda ett par minuter. Ställ sedan åt sidan för att svälla ytterligare några minuter. Servera med färsk frukt. I Ryssland och Tysklad äts gröten ofta sötad ungefär som svensken äter mannagrynsgröt. Flingorna är också utmärkta att panera fisk i. Skär fiskfiléer i avlånga bitar, cirka en halv cm tjocka. Pressa över citronsaft och doppa i en blandning av hirsflingor, salt och peppar. Stek i smör och servera med ett gott potatismos till.
Hirsmjöl kan användas till pannkaka och välling. Fungerar dåligt till brödbak för att det är glutenfritt, men används till flatbröd i utvecklingsländerna.
Hirsöl: Hirs används till att brygga öl och andra alkoholhaltiga drycker t.ex. av Taofolket på ön Orchid Island öster om Taiwan. I Östafrika brygger Tesofolket något som kallas "ajono" och i Västafrika bryggs "dolo". Sherpafolket i Nepal dricker en destillerad likör "rakschi" där hirs är huvudråvaran. På Balkan, i synnerhet i Rumänien och Bulgarien dricker man "boza".