Gul & brun durra

Fotograf/bild: Glennmoiser

Durra

(kafferhirs, kafferkorn, morhirs, sockerdurra, kvastdurra, sorghummjöl)

Latin: Sorghum, Sorghum bicolor

Engelsk översättning sorghum, durra

Fransk översättning sorgho

Italiensk översättning sorgo

Tysk översättning Sorghumhirse

Spansk översättning sorgo

Släktet durra (Sorghum) inbegriper ett 30-tal arter inom familjen gräs. Namnet durra från arabiskans dhura = sädeskorn. Vilda durror växer i tropisk eller subtropiskt klimat. Arter i durrasläktet kan användas till mat, alkoholtillverkning och som fodersäd. Huvudsakligen är det en art som odlas, kort och gott kallad "durra". 

Arten durra (Sorghum bicolor) är ett 1–6 meter högt ettårigt gräs med stora kluster av små frön 3-4 mm långa. Färgen varierar från ljusgul som är vanligast och mest använd till föda, till mörkbrun som är beskare och vanligen används till öl och sprit. Arten finns vild och i många (>500) kultiverade varianter anpassade till lokala ekologiska förhållander.

Durrahistoria: Durras ursprung är omtvistat, men det troliga är att de flesta odlade varianterna härstammar från vilda arter som växer på Afrikas savanner. I Egypten har durra odlats sedan åtminstone 2000 f.Kr. men fanns samtidigt i både Indien och Kina. Skrifter från 900-talet tyder på att det fanns omfattande odlingar med durror i Irak. Under 1300-talet fördes durra vidare till Spanien och sedan till Frankrike. Under början av 1800-talet introducerade afrikanska slavar durror i Nordamerika.

Nutida durraodling: Durra odlas främst i varmare klimat över hela världen. Durra är motståndskraftig mot torka, tål hög temperatur, klarar även svalare klimat på högre höjder och vattendräkta miljöer, samt tål ofta giftiga jordar. Den klarar mager jord, men ger då låg avkastning. Vid intensiv odling har durra samma krav på växtnäring som t.ex. vete. Odling av durra har kraftigt ökat de senaste 50 åren och är idag det femte mest odlade sädesslaget i världen (läs mer > Om sädesslag). Durra odlas i Afrika från norr till söder och svarar för 40% av världsproduktionen. USA är största producent som främst odlar durra som fodersäd (Sverige importerar durra från USA till gödkycklingsuppfödning).

 2010

Milj ton

Andel

Ack.

 USA

9

15%

 Nigeria

7

12%

 Mexiko

7

12%

 Indien

7

12%

 Argentina

4

  6%

57%

 Etiopien

3

  5%

 

 Sudan

3

  5%

 Burkina Faso

2

  3%

 Kina

2

  3%

 Australien

2

  3%

76%

 Brasilien

2

  3%

 

 Niger

1

  2%

 Mali

1

  2%

 Cameroon

1

  2%

 Tanzania

1

  1%

86%

 Övriga

8

14%

 Totalt

58

100%

Källa: FAOSTAT

Hälsa/näring: Durra är ett näringsrikt sädesslag (ca 350 Kcal/100g) i klass med vete. Protein ca 10%, fett 3%, kolhydrater 75%, varav 6% kostfibrer. Durra kan innehålla farligt giftiga ämnen framför allt i plantans unga stadium p.g.a. att den då innehåller en glykosid som sönderdelas till vätecyanid. Durra är glutenfritt.


SÅ ANVÄNDS DURRA

  1. Som matsäd: I stora delar av den muslimska världen används durrafrön som tillbehör till mat liknande couscous, eller till gröt och soppor. Durra är basföda i flera indiska och afrikanska områden, inte minst i svälttider. Kornen kan också poppas på liknande sätt som popcorn. Av durra görs stärkelserikt mjöl (sorghumsmjöl) som man använder till att baka glutenfritt (flat-)bröd. Sockerdurrans stjälkar tuggas för dess sötma.
  2. Till dryck: Durra används i hög utsträcking för tillverkning av alkoholhaltiga drycker. I bl.a. Nigeria och Sydafrika används durra till öljäsning och durran kan används för framställnig av glutenfritt öl. I Kina jäses och destilleras durra för att producera Maotai, en av landets mest kända spritdrycker.
  3. Övrigt: Durra används som djurfoder och alltmer för etanoltillverkning. Odling i USA, Australien och Sydamerika sker främstav dessa anledningar. Vissa durror används till stängsel, korgar, penslar och sopkvastar (kvastdurra). Industriellt framställs vegetabilisk olja, vax och färgämnen ur durra.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-03

Läs mer

Bild: Gula durrakorn

Bild: Gul & brun durra

Recept med Durra

Det finns 1 recept med Durra