Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Havskräftor

(havskräftor, norsk havskräfta, kejsarhummer, jungfruhummer, langostino)

Latin: Nephrops, Nephrops norvegicus

Norway lobsters, Dublin bay prawn

langoustines, langoustine norvégien

scampi, scampo norvegese

Kaisergranat, norwegischer Hummer

langostinos. cigalas, langostino, cigala noruego

Havskräftor (Nephrops) är biologiskt ett släkte i familj Hummerliknade arter (Nephropidae) inom ordning Tiofotade kräftdjur. I släkten finns 6 arter, men endast en nu levande - Norsk havskräfta, allmänt bara kallad havskräfta. Till samma familj hör även 8 hummersläkten. Havskräftor är alltså närmare släkt med hummer än med kräftor trots namnet. Det engelska namnet Norway lobster är med andra ord mer rättvisande än det svenska och det franska "langostino" (liten langust). Läs mer > Matbiologi hummerliknande.

Havskräfta (Nephrops norvegicus), ibland kallad kejsar- eller jungfruhummer, är den enda nu levande arten i släkte Havskräftor. Den liknar små variant av långsmala humrar, liksom jätteräkor. Havskräftor är blekt orange-röda långsmala varelser (även som kokt). Vanlig längd är 19 centimer, maxlängd 24 cm. Klorna är smala och långsträckta med ringa köttmängd. Det är huvudsakligen stärten såm äts. Färgen är krämvit-gulrosa, vilket den behåller som kokt. När de som bor på västkusten i Sverige pratar om "kräftor" brukar man avse havskräftor, medan man i resten av landet brukar avse sötvattenskräftor (se dito).

Förekomst: Havskräfta lever på mjukbottnar vanligen på 200-600 (20-800) meters djup där den gräver gångar för att gömma sig under dagen. Förekommer rikligt runt Island och utmed Norges kuster, väster om de brittiska öarna ner till Spaniens och Portugals kuster. I mindre omfattning även i Nordsjön, Kattegatt, de svenska vatten liksom i Medelhavet.

Köttkvalité: Köttet är mjukare, mjällare än hummerns och sötvattenkräftans. Kvaliteten är god året om.
Smak: När kokt har den mild smak med lätt sälta.
Alternativ vara: Sötvattenskräftor, räkor.
Försäljning/säsong: Råa eller färdigkokta säljs frysta året om, ibland färska eller nykokta. Skalade stjärtar förekommer konserverade.
Tillagat köttpris: Högt-mycket högt. Färdigkokta 400-900 kr/kg, varierande beroende på storlek. Råa något billigare, likaså frysta. Läs mer > Högt och lågt jämförpris.
Förvaring: Hållbar några dagar kallt i kylskåp. Tre månader i frysen.

Fiske: Kräftorna fångas med bottentrål eller med kräftburar (läs mer > Om fiskemetoder). Havskräftor kortare än 13 cm eller med en "carapaxlängd" (längd från ögonhålornas bakkant till huvudsköldens bakkant utmed mittlinjen) under 4 cm får inte tas upp ur svenska vatten.

Miljö: Fiske med kräftburar har ökat de senaste åren vilket är positivt ur miljösynpunkt då det minskar bottensskadorna som trålningen ger. Havskräftan i norra Europa anses inte vara överfiskad. I Biscaya och norra Portugal, liksom i Medelhavet är den dock överfiskad. WWF rekommendation: MSC- och Kravmärkt havskräfta är grönmärkt liksom burfågad havskräfta. I övrigt gulmärkt.

VIKT, PORTIONSVIKT

Helvikt: 115 gram/styck (70-160 g). Köttandel 40%.

Portionsberäkning: Som ensamrätt med bröd till, åtgår 6 stycken per portion. Gardera med ett par extra vid fest. Tillsammans med ris eller dylikt kan 4 stycken räcka.

SÅ ANVÄNDS HAVSKRÄFTOR

Färska havskräftor kan inte skalas, men väl halveras på längden med kniv inför tillagning. Havskräftor äts som andra skaldjur kokta, gratinerade eller grillade. Förekommer i soppor, grytor, till sushi och förrätter.

Klassisk rätter: