Fotograf/bild: Confiserie des gaves Confiserie
Om konfektyrer
(1. konfektyr, konfekt 2. sötsaker, godis 3. sockerbagare, sockerbageri 4. konfektyrbutik, godisbutik, begravningskonfekt)
Skriv ut vara
Latin: confectum = "något förfärdigat"
1. confectionary 2. candy, sweets, sweetmeat 3. confectioner 4. confectionery shop, candy store
1. confiserie 2. friandise, sucreries candi 3. confiseur/confiseuse 4. confiserie
1. confetti 2. dolciumi 3. confettiere 4. confetteria
1. Konfekt 2. Süssigkeiten 3. Zuckerbäcker, Süßigkeitenbäcker 4. Süsswarengeschäft
1. confitería, bombones 2. golosinas 3. confitero/confitera 4. tienda de golosinas
Konfekt/-yr (fr. confiserie) är en samlande term för alla typer av sötsaker och godis, exklusive ren choklad. Man skiljer på sockerkonfektyrer och chokladkonfektyrer (se respektive). Det senare är sockerkonfektyr som innehåller choklad eller är överdragen med choklad. Nougat- och marsipankonfektyrer (se respektive) är undergrupper till båda huvudgrupperna. Sägs bara "konfekt" brukar man avse finare sötsak i mindre bitar, vanligen av choklad med olika slags fyllning (läs mer > Om chokladpraliner). Svenska Akademien: Konfekt = "bland annat om i små stycken eller bitar framställda konditorivaror innehållande marsipan, mandel, syltad frukt och dylikt".
Historia: Socker var en lyxvara och förekom främst vid hovet. Gustav Vasa och hans son Erik XIV var riktiga gottegrisar. Gustav lät sin hovapotekare Hans König leverera 13 askar kryddstark konfekt med bland annat kanel och anis i, men också marsipan och kakor med mandel och honung täckta med bladguld till sitt bröllop år 1531. Erik köpte konfekt för 2000 daler, en på den tiden enorm summa (källa: Mathistorisk Uppslagsbok). Med tiden uppstod sockerbagerier i städerna som kokade råsocker, gjöt sockertoppar och karameller. Varorna såldes i apotek. Utövarna tillhörde kryddkramhandlarsocieteten fram till 1767 då man bildade ett eget skrå i Stockholm. Det var ett noga definierat yrke i skråväsendet fram till 1846 då fri konkurrens infördes (läs mer > Skråväsede). Sockerbagaren tillverkade konfekt, karameller, marsipan, glass, krokaner, tårtor, bakelser och söta drycker. Konfekt var exklusivt och serverades vid högtider och stora fester, till exempel som begravningskonfekt.
Sötsaker/godis (fr. sucreries, friandise =lite finare sötsak, friand = "svag för") är samlande namn för konfektyr och chokladgodis. Lösgodis = godis såld i lös vikt (ej förpackade), kunden plockar ihop godiset själv. Fransk "friandise" var förr en liten dekorerad, sockerglaserad bakelse till efterrätt. Generellt är sötsaker i Frankrike mer av detta slag och har inte på samma sätt "lösgodis" som är särskilt stort i Sverige.
Sockerbagare (ty. Zuckerbäcker, fr. confiseur/confiseuse) tillkom som yrke efter sockrets införande i Sverige på 1300-talet (läs mer > Om socker). Konfekt tillverkades i sockerbagerier fram till 1870-talet då choklad- och konfektyrindustier etablerades. Därmed blev begreppet sockerbagare omodernt och döptes om till konditor (läs mer > Konditori). Sockerbagaren är omsjungen i Alice Tegners barnvisa från 1895 " En sockerbagare här bor i staden...". Hör sången via länk nedan.
Konfektyrbutik/godisbutik (fr. confiserie) fösäljer finare choklad- och sockerkonfektyrer. Sällsynt förekommande numera och om sådan finns är det mer en chokladbutik än konfektyrbutik. Konfektyrbutiken har ersatts av godisbutiker och godishyllor i butiker. Läs mer > Konditori.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-01