Fotograf/bild: Martin Hanner. Film: Kari Piirainen, lingonberry

Lingon

(lingon, lingbär, kröson, krösa, råglingon, vattenlingon, vargtass)

Latin: Vaccinium vitis idaea

lingonberry, partridgeberry, red whortleberry, cowberry, mountain cranberry, foxberry, bearberry, beaverberry

airelle rouge, airelle du mont Ida

mirtillo rosso

Preiselbeere

arándano rojo, arándano encarnado

Lingon är en art i släkte skogsbär (Vaccinium, läs mer > Blåbär) inom familj Ljungväxter (läs mer > Matbiologi frukt). Det är en liten ständigt grön halvbuske 5–40 centimeter hög. Den är rikt förgrenad och har små, läderartade, äggrunda, grönt glänsande blad. De små vita till rödaktiga blommorna, är klockformade och hänger i klasar. Det finns olika sorter. Artnamnet vitis idaea betyder "vin från berget Ida" vilket är hämtat från den grekiska mytologin. Ida (Idê) var en nymf som bodde på berget Ida på Kreta. Lingon kan förväxlas med mjölon (Arctostaphylos uva-ursi) som är torrare och "mjöligare", men som saknar kulinariskt värde. Se film, klicka på "Kari" under bilden ovan.

Förekomst: Lingon är hemmahörande i norra halvklotets kalltempererade skogsområden i Europa, Asien och Nordamerika. De växer i gles (barr-)skog på halvskuggiga platser i sur fuktig jord. Arten är mycket köldtålig och förekommer på tundra i Kanada och Sibirien, i Sverige från Småland och norrut. Kallas "skogens röda guld", det är Sveriges viktigaste vilda bär såväl kommersiellt som i självhushushållet. Lingon och andra bär kan fritt plockas av alla i den nordiska länderna (läs mer > Allemansrätten).

Biologi: Bär. Läs mer > Matbiologi frukt.
Ursprung: Nordeuropa.
Frukt: Litet högrött bär.
Mognad: Augusti - september. Råglingon = tidigt mogna lingon samtida med rågskörden.
Smak: Frisk, besk, syrlig smak.
Alternativ vara: Tranbär, vinbär.
Försäljning: Säljs främst som lingonsylt eller som konserverade rårörda lingon. Förekommer ibland färsk i butik under skördetiden i odlingsländerna. I övrigt torrfryst.
Förvaring: Kallt, 1 månad eller mer. Går utmärkt att frysa in naturella och ta fram vid behov. Sockra dem lätt och rör om = rårörda lingon.

Kröson (krösamos) = mosade kröser (lingon), dialekt i sydöstra Sverige. På 1800-talet åt fattigt folk mosade lingon utan socker som var en dyr vara. Detta omtals i Astrid Lindrens bok "Emil i Lönneberga" (eng. That boy Emil) där den skrockfulla fattighjonet kallades Krösamaja.

PS: Enligt Uardaakademiens ordbok (Lunds studentkår) är "bärsärk" = overall för lingonplockare.

SÅ ANVÄNDS LINGON

Lingon används främst i de nordiska länderna och nordboende i Ryssland och Nordamerika. Lingon äts inte naturell, utan rörs ut med socker (rårörda lingon) eller kokas med socker (lingonsylt). Förr i tiden när socker var lyxvara bevarades lingon i flaskor med vatten (vattenlingon). Lingon innehåller benzoesyra som gör att konserveringsmedel inte behöver tillsättas. Lingonsylt är i de nordiska länderna ett klassiskt tillbehör till kötträtter särskilt till vilt och inälvsmat, liksom till traditionell husmanskost som blodpudding, kroppkakor, fläskpannkaka och klappgröt. Används också till filmjölk och flingor. Av lingon görs saft (lingondricka). Klassisk drink i svenska Norrland är "vargtass", vilket består av lingondricka, brännvin/vodka och is. Kan också tillredas på tranbär, slånbär eller aroniabär. Osockrade lingon används som smaksättare av såser, bakverk, desserter, brännvin och likör. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.