Skriv ut vara
Latin: Secale
rye
seigle
segale
Roggen
centeno
Råg (Secale) är ett släkte med ett fåtal arter tillhörande familj gräs. Råg indelas i tre grupper - vildråg, weedy ("ogräsaktiga") och kultiverad (odlad) råg. Den art som idag odlas är Secale cereale och kallas rätt och slätt för "råg". Råg är i huvudsak en nord- och östeuropeiskt sädesslag som mest används till matbröd, t.ex. knäckebröd. Läs mer > Vanlig råg.
Rågvete är en hybrid mellan råg och vete, främst använd som fodersäd. Läs mer > Rågvete.
Råghistoria: Hur den odlade arten Secale cereale uppstått är man inte säker på. Man tror att vildråg (S. montanum) ursprungligen vuxit bland odlat vete och korn, varvid ogräsliknande råg uppstått och att man först senare omedvetet och medvetet kultiverat dessa "ogräs" till dagens odlade råg. Det finns genetiska belägg för att odlad råg mer liknar ogräsvarianterna än vildrågen. Det geografiska ursprunget anses vara östra Turkiet. Därifrån speds "ogräset" norr-, öster- och västerut, förmodligen som en mindre del av vetet, för att långt senare utvecklas till separat odlad säd. Antalet arkelogiska fynd av odlad råg är begränsat och främst koncentrerat till centrala Europa under bronsåldern, runt 1800-1500 f.Kr. Råg har alltid varit en sekundärt sädesslag. Växten var känd av antikens greker och romare men odlades obetydligt då för att det var en "väldigt fattig mat och tjänar bara att avvärja svält". Råg odlades i huvudsak där odling av vete och korn var ogynnsamt. Sedan medeltiden har råg odlats utbrett som brödsäd i Nord- och Östeuropa, norr och öster om Tyskland och Ungern. Läs mer > Vildråg.
Svensk råghistoria: Rågodling är belagd redan från järnåldern, men fram till medeltiden var korn det dominerande sädessalget. Regelbunden odling av råg förekom i Sydsverige från omkring 1000 e.Kr. I övriga Sverige ökade rågodlingen under medeltiden, men förmodligen i hög grad som svedjebrukssäd. Under senmedeltiden och 1500-talet kom ett stort uppsving. Rågen blev dominerande sädesslag i östra Mellansverige, som höstsäd. Expansionen fortsatte tack vare att rågbröd blev mer uppskattat än det ojästa bröd som erhölls från kornmjöl. Råg dominerade som sädesslag fram till 1920 då havre tog över ledarrollen. Den areal som odlats med råg i Sverige har minskat betydligt under 1900-talet, från 372 000 hektar 1919 till 22 000 hektar 2011. Källa: NE och Jordbruksverket.
Nutida rågodling i världen: Rogodling är i första hand en europeisk företeelse. Europa står för 85% av all produktion, med Tyskland och Polen som dominerande producenter.
| 2010 | Milj ton | Andel | Ack. |
Tyskland | 2,9 | 24% | |
Polen | 2,9 | 24% | |
Ryssland | 1,6 | 14% | |
Vitryssland | 0,7 | 6% | |
Kina | 0,7 | 6% | 73% |
Ukraina | 0,5 | 4% |
|
Turkiet | 0,4 | 3% | |
Danmark | 0,3 | 2% | |
Spanien | 0,3 | 2% | |
Kanada | 0,2 | 2% | 86% |
USA | 0,2 | 2% |
|
Österrike | 0,2 | 1% | |
Frankrike | 0,2 | 1% | |
Sverige | 0,1 | 1% | |
Tjeckien | 0,1 | 1% | 92% |
Övriga | 0,9 | 8% | |
Totalt | 12 | 100% |
Nutida rågodling i Sverige: Råg odlas främst för framställning av rågbröd. I vissa fall besås åkrar i skogen med råg som viltfoder. Råg (=höstråg) odlades 2011 på 2% av spannmålsytan i Sverige (22.000 hektar), som producerade 127.000 ton (1921 var toppåret med 670.000 ton), en avkastning på 5,5-6 ton per hektar. Läs mer > Om sädesslag.
Hälsa/näring: Rågmjöl har lägre glutenhalt och mer kostfiber än vetemjöl. Rågextrakt är populärt inom alternativmedicinen för att det anses stärka immunförsvaret, motverka allergier, ge stärkt energi m.m. Vetenskapliga belägg saknas dock.
SÅ ANVÄNDS RÅG
Av råg framställs rågkross, rågkli, rågflingor och rågmjöl som främst används till att baka rågbröd, såväl mjuka limpor och fullkornsvarianter t.ex. pumpernickel, som hårt knäckebröd. Limpor bakas vanligen med en blandning av siktat rågmjöl och vetemjöl. Rågmjöl är vanligt i surdegsbröd. Av råg tillverkas också rågöl och rågwhisky.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-02
