Skriv ut vara
Grupper inom
Matbrödhistoria:
Skådebröd är bröd mer avsedd att beskådas än att ätas, till exempel pepparkakor i julgranen och i fönster, eller bröd som läggs i bageriets skyltfönster. Numera anses skådebröd vara matbröd som är fint dekorerade, vackra att titta på innan de äts upp, men så var det inte förr.
Religiöst skådebröd: Bröd har stor religiös betydelse och förekommer ofta i religiösa skrifter och böner, till exempel "vårt dagliga bröd giv oss idag". En sedvänja är att brödet alltid skall närvara i kyrkan eller templet (i Guds närvaro) som ett offer till Gud. I judiska sammanhang på ett särskilt bord (hebreiska: lechem = "närvarons bröd"). Förr även kallat "ansiktsbröd", det vill säga att visas för Guds ansikte. Brödet förnyas varje sabbat och det gamla brödet åts av prästerna.
Svenskt skådebröd fanns förr som uppvisningsbröd och dekoration, till exempel som bevis på bondgårdens välstånd. Sådant bröd åts som regel upp vid senare tillfälle. Även skåderätter förekom. Till Jul var det viktigt att lägga upp bröd i konformade högar avsedda för var och en i hushållet att förtäras under helgen. Största och grövsta kakan underst, högre upp mindre och finare bröd till exempel en kringla eller lussekatt. Högarna kunde också toppas med en bit ost och/eller korv, lite smör eller ett rött äpple. Senare i tiden tillkom att runt högen samla pepparkakor i form av grisar, bockar eller andra figurer, gärna med glasyr på. De som kastar ut granen och äter upp de sista pepparkakorna vid tjugondag Knut deltar i en gammal sedvänja. En variant av skådebröd är så kallad såkaka (läs mer > Om såkaka).
Tävlingsbröd: Skådebröd förekommer nuförtiden i tävlingssammanhang bagare emellan, som i SM eller VM för unga bagare eller i Coup du Monde de la boulangerie (VM för bagare). Därvid är det vanligt att forma och baka skådebrödet i olika delar som sätts ihop till en fantasiskapelse med isomalt eller karamell motsvarande pepparkakshus. Domarna brukar inte smaka av bakverken.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-11
