Om barkbröd, nödbröd

Fotograf/bild: Set Olsson, NSD *

Om barkbröd, nödbröd

Bild ovan: Herman och Hanna Olsson Mukka, Övertårneå. "Min farfar Herman Olsson Mukka föddes år 1874 i Tärendö. Han var son till en torpare och skomakare. Han fick gå fyra dagar i skolan. Han fick uppleva smaken av barkbröd och känna hungerns smärta. Han fick se sin mor dö i käkcancer utan smärtlindring och tillgång till hospice. Han var 15 år och skötte om henne till slutet. När sedan fadern frös ihjäl på isen endast 40 år gammal, var livet tungt för unge Herman. Han slet ont hos bönderna och sedan tog han beslutet. Han hade hört talas om gruvorna i norr, där man kunde tjäna bra med pengar." Textutdrag från NSD 2016-12-30. Läs hela artickeln, klicka på Set Olsson under bilden ovan. Bilden till höger visar hur man torkar bark (källa: Wikipedia).

Barkbröd är flatbröd av mjöl med inblandning av mald bark främst från tall, men också från gran och lövträd som björk, alm, lind, bok och sälg. Även kallat nödbröd för att det användes i nöd- och svälttider då missväxt rådde. Det var inte det yttersta barkskiktet som användes utan det tunna skiktet mellan veden och ytterbarken benämnt kambiet. På våren när saven steg skördades barken som sen torkades och rostades tills den kunde finfördelas och siktas till mjöl. Barkmjölet ger brödet en karaktäristisk besk-syrlig smak. Numera bakas barkbröd mer som kuriosa och snarare som en kul grej att bjuda på till fest. Det finns småbagerier som säljer barkbröd. Se recept, klicka på länk till höger om bilden.

Historia: Att använda bark i brödet är en mycket gammal företeelse i Norden. I trakten av Söderköping har man i en vikingagrav hittat rester av tallbark och malda åkerväxter. På 1700- och 1800-talet var Sverige ett fattigt land och barkbröd bakades i stort sett i hela landet. Endast prästen och patron var fet. Att tillföra bark i brödet var för att fylla ut magen, någon näring gav det inte eftersom våra magar, till skillnad från bävern, inte kan smälta cellulosa. Aptitligt var det inte heller, dåtidens barkbröd såg inte ut som det eleganta flatbröd som visas här på hemsidan, utan snarare som en tillplattad komocka. Man använde också andra nödbrödsämnen som halm, lavar och mossor på vintern. Så fort de första hasselhängena och hasselknopparna kom fram på våren skördade man dem och blandade i brödet, vilket gav lite näring. Att eländet var stort även i städerna för bara drygt 100 år sedan, är svårt att föreställa sig. De sista stora nödåren inträffade 1867 och 1868. I Norrland var svälten som störst och man satte igång en halvhjärtad och senkommen nödhjälp, som innebar att den svältande befolkningen fick utföra olika slags arbeten för staten. Det handlade oftast om att karda och spinna ull, att väva vadmal eller att sticka strumpor. Arbetet ersattes med mjöl och pengar. I många fall utnyttjades hungrande människor att arbeta för en ringa ersättning och för undermåligt mjöl. Mjöl köptes också från Ryssland. De kom i en slags grova säckar som kunde fungera som mattor och begreppet ”ryssmattor” förekommer i en del uppteckningar. Myndigheterna propagerade för användning av islandslav och svamp. Islandslaven kom till användning på många håll, men svampen blev inte accepterad som människoföda. Främsta källa: Jordbruksverket. Läs mer > Svensk brödhistoria.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-09
Läs mer

Svensk brödhistoria

Hård brödhistoria, spisbröd

Recept med Om barkbröd, nödbröd

Det finns 1 recept med Om barkbröd, nödbröd