Om bubbel
(Om bubblor)
Skriv ut dryck
Bubblor bildas av mikrorganismer som avger kolsyra. I en champagneflaska finns cirka fem liter komprimerad gas, dvs upplöst i vätskan i form av kolsyra (läs mer > E290 Kolsyra). Trycket i flaskan är cirka fem gånger högre än utanför flaskan, vilket kan få korken att flyga ut i över 50 km per timme. Ungefär 1/5-del av kolsyran omvandlas till bubblor när flaskan öppnas, resten försvinner obemärkt. Bubblorna uppstår tack vare mikrosmå luftfickor på glaset insida som bildas av handuksludd eller damm. Ju renare glaset torkats med t.ex. en manglad linneduk, desto färre bubblor och ju varmare vin desto större explosion och desto snabbare bubblar det i glaset.
Bubbelstorlek: När bubblorna bildas är de väldigt små, men när de stiger uppåt drar de till sig mer koldioxid och accellererar mot ytan. Champagneglas brukar vara höga av denna anledning ( Se > Vinglas), så att rikligt med stora bubblor utvecklas. Äldre, vällagrad champagne har förlorat en del av sin kolsyra vilket gör att sådan dryck har mindre bubblor än yngre årgångar. Det finns folk som förväxlar detta med att finare champagne skulle ha mindre bubblor än enklare sorter. Till sådan person serverar man skumpan i låga breda glas, vilket halverar bubbelstorleken. För att få fram aromen på bästa sätt dricker man mousserat i vinkupor på samma sätt som stilla viner.
Förvaring: Mousserat vin förvaras som annat vitt vin, svalt och liggande i mörkt utrymme. Använd inte kylskåpet som förvaringsutrymme annat än när den skall kylas inför måltiden. Om man vill spara en öppnad flaska (teoretiskt antagande) ställer man den kallt i kylskåp och gärna med en champagneförslutare. Flaskan skall stå så still som möjligt, dvs inte i kylskåpsdörren. Patentknep som en tesked nedstucken i halsen fungerar inte.
Läs mer
Winbladh-Sandström: Matmolekyler