Om getdjur

Fotograf/bild: Il Fogolar

Om getdjur

(bagge, hammel, tacka, gimbel, lamm, dilamm, primörlamm, vårlamm, höstlamm, bock, get, killing, Konsumtion får- och lammkött)

Latin: Caprinae, Capra, Capra hircus, Ovis

Engelsk översättning sheep, goat, ram

Fransk översättning mouton, chèvre

Italiensk översättning montone, capra

Tysk översättning Schaf, Ziege

Spansk översättning ovejas, cabra

Grupper inom
Om getdjur:

Mall kött

Getdjur (Caprinae) är en underfamilj av slidhornsdjur med 26 arter på norra halvklotet. De delas in i fyra grupper getantiloper, gemsdjur som bl.a. förekommer i Alperna, myskoxar och får/getter. Getdjur har kraftiga, ibland massiva horn, som nästan alltid är ringlade och oftast starkt krökta eller spiralvridna.

Getter (Capra) är ett släkte med sex arter, som lever i öknar eller i bergstrakter på upp till 5 000 meters höjd, väl anpassade för att ta sig fram i stenig terräng. De blir 1-1,7 meter långa och kan väga över 100 kg. Hanen kallas bock, honan get och barnet killing. Getter skiljs enklast från får genom att de har upprättstående svans. Båda könen har horn ibland korta rakt uppstående, som hos tamget, eller långa, tjocka och skruvade, som hos alpstenbock. Get är ett av människans tidiga tamdjur. Getter är buskätare och kan klättra upp i buskar och låga träd. Vilda getter är ett eftertraktat jaktbyte. Getkött är i många u-länder det viktigaste köttslaget, och killing är i många kulturer en särskild delikatess. Mjölken utnyttjas mest för ostberedning (getost).

Tamget (Capra hircus) anses härstamma från besoarget. Ren vit färg, som finns hos svensk lantras, är en effekt av människans urval. Getkött är svårt att få tag på i Sverige, men tillagas och äts på motsvarande sätt som lamm.

Får (Ovis) är ett släkte med sex arter i bergsområden på norra halvklotet, bl.a. argali-, mufflon- och tjockhornsfår. De är 1-2 meter långa och cirka 1 meter höga. Man tror att stäppfår och argalifår är stamfäder till det 100-tal olika raser tamfår som existerar.

  • Får = könsmoget han- och hondjur över 1 år gammalt.
  • Bagge (eng. ram) = äldre handjur.
  • Hammel = kastrerad bagge.
  • Tacka = könsmoget hondjur över 1 år gammalt.
  • Gimbel = yngre tacka.
  • Lamm = icke könsmoget djur under 1 års ålder.
  • Dilamm = 0 till 6 månader. Slaktas vid 2-3 månader.
  • Vårlamm (primörlamm) = föds i januari-februari. Slaktas vid 4-5 månader.
  • Höstlamm (beteslamm) = föds på våren. Slaktas efter 5-7 månader.
  • Vinterlamm = slaktas vid 8-12 månaders ålder.
  • Butikslamm = branschnorm hur lammkött bör se ut i butik.

Historia: Fåret är ett av människans äldsta husdjur och det finns troliga fynd i Irak av tamfår för 11.000 år sedan. Fåret har stort symbolvärde i alla kulturer och religioner. Vi har väl alla känt oss som ett vilsegånget får någon gång och känner vi inte alla minst en fårskalle? Fårets tålighet och vita färg har gjort det till en symbol för saktmod, oskuld och renhet. Baggen dessutom som symbol för potens. I det äldre svenska bondehushållet var får det vanligaste slaktdjuret utgjorde en betydande del av köttkonsumtionen. Låren saltades och torkades och åts spicken (saltad), dvs som fårfiol. Till de lokala specialiteterna hörde de gotländska lammskallarna. Mjölk från får används främst till ost (fårost). Får och getter livnär sig mest av gräs och späda blad och är ett miljövänligt köttalternativ, tillika ett naturvårdande djur som håller efter öppna landskap.

Konsumtion: Vid 1800-talets slut fanns det mer än 2 miljoner får i Sverige, vilket sedan kraftigt minskat till omkring 400.000 idag. Lammkött har traditionellt legat runt ett halvt kilo per capita i Sverige, men efter EU-inträdet har det successivt ökat till över 1 kg per person och år (nöt 26 kg, gris 37 kg år 2010). Lammkött är dock dyrt och det blev faktiskt dyrare när vi gick med i EU. Den ökade konsumtionen kommer främst från ökad import från Nya Zeeland och till viss del från ökad svensk produktion. Källa: Jordbruksverket 2015

© Kunskapskokboken. Reviderat 2015-03

Läs mer

Styckning lamm och får