Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Hotade fiskar och skaldjur (})

(utrotningshotade fiskar, utrotningshotade fiskarter, utrotningshotade skaldjur, miljöhot fisk och skaldjur)

Fisket i våra hav är hotat genom överfiske, bifångster som inte används, bottentrålning som förstör livsformerna på havbottnen, svartfiske och ohälsosam eller olämplig fiskodling. Andra påverkande faktorer kan vara klimatförändringar, temperaturhöjningar, låga vattennivåer och liknande. Generellt råder kunskapsbrist.

Det intensiva fisket leder till bifångster av andra arter, framförallt allt arter med lång livslängd och låg reproduktionstakt och särskilt utsatta är broskfiskarna haj och rockor där 12 av 15 arter är rödlistade.
Det omfattande foderfisket i Nordsjön berör inte direkt svensk fauna, men utfiskningen leder sannolikt till att återhämtningen av de svenska bestånden försämras.
Förändring mot varmare klimat kan få stor påverkan. Måttliga temperaturförändringar riskerar att sik, siklöja, lake och lax försvinner från södra Sverige. Nederbördsförändringar kan också komma att påverka bestånden.
Kunskapen om effekter av övergödning i haven och fiskredskapens miljöpåverkan på havsbottnarna är låg, liksom kunskapen om små, kommersiellt ointressanta arter och arter som lever på klipp- och stenbottnar. Det finns därför uppenbara risker för underskattning av miljöproblemen.

Certifiering: Det finns två internationella organisationer som miljöklassar fisk och skaldjur. Dels Marine Stewardship Council som registrerar vildfångad fisk och skaldjur (läs mer > MSC-märkning), dels Aquaculture Stewardship Council, som registrerar odlad fisk och skaldjur (läs mer > ASC-märkning).

UTROTNINGSHOTADE ARTER, MILJÖHOT

Av 136 undersökta svenska arter anses 34 vara utrotningshotade. Andra ligger i riskzonen. Nedan en sammanställning av Världshälsoorganisationens uppfattning 2011 och den lista som presenterades i boken Tyst Hav 2007, samt Greenpeaces lista (länk till hemsidorna enligt nedan). Ibland avser rödmärkning snarare miljöhot än utrotningshot vilket markeras med stjärna. Recept med hotade arter förekommer i Dietkokboken, men markering om utrotningshot har markerats. Miljöengagerade vill gärna att vi tar bort dessa recept, men vi anser att det är bättre att upplysa konsumenterna på recepten. Tar vi bort recepten så finns de ändå kvar på alla andra hemsidor (utan markering).


Hotad art	Ev. hotad	Ohotad
				Tyst	Green
Skaldjur, blötdjur			WWF	Hav	peace
Nordhavsräka
Nordhavsräka (Nordatlanten)
Nordhavsräka MSC-/KRAV-märkt
Tigerräkor *)
Havskräfta
Havskräfta MSC-/KRAV-märkt
Flodkräfta
Signalkräfta (odlad)
Hummer (svensk)
Krabba (svensk burfångad)
Krabba
Blåmussla, ostron (trålad)
Blåmussla (odlad) KRAV-märkt

Fiskarter
Abborre (insjö)
Abborre (Östersjön)
Gädda (insjö)
Gädda (Östersjön)
Gös (Hjälmaren, Vänern, Mälaren)
Gös MSC-märkt
Karp (odlad)
Tånglake
Lake (insjö)
Ål
Lax MSC-/KRAV-märkt
Lax (Östersjön)
Lax (odlad)
Lax (vild, Vänern)
Lax (atlantisk)
Regnbåge (odlad Nordeuropa)*
Regnbåge (odlad Chile/Turkiet)*
Röding (odlad)
Röding (vild)
Storröding (Vättern)
Sik (insjö)
Sik (Östersjön)
Siklöja
Öring (odlad)
Öring (Bottenviken, Vänern)
Rödspätta MSC-märkt
Rödspätta (Östersjön, Nordsjön)
Rödspätta (bomtrålad)
Rödspätta (europeisk)
Skrubbskädda, flundra (Östersjön)
Hälleflundra MSC-märkt
Hälleflundra (odlad)
Hälleflundra, liten hälleflundra
Hälleflundra (atlantisk, grönländsk)
Piggvar (odlad)
Piggvar vildfångad
Slätvar
Sjötunga
Sjötunga MSC-märkt
Tunga
Tunga (trålad)
Sill MSC-/KRAV-märkt
Sill/strömming (Östersjön)
Skarpsill
Torsk MSC-/KRAV-märkt
Torsk östra Östersjön
Torsk (Atlantisk, Barents Hav)
Torsk (odlad, Island,västra Östersjön)
Torsk (Västkusten)
Lyrtorsk, bleka
Alaska pollock (torskart)
Alaska pollock MSC-märkt
Gråsej, sej MSC-märkt
Kolja MSC-/KRAV-märkt
Kolja
Kapkummel MSC-märkt
Kummel, kapkummel
Kummel, kapkummel (trålad)
Långa (Island, Barents Hav)
Långa (Västkusten)
Makrill MSC-märkt (lokalt fångad)
Makrill (Västkusten)
Tonfisk MSC-/KRAV-märkt
Tonfisk (skipjack)
Tonfisk (blåfenad, gulfenad)
Vitling
Genadier, skoläst
Havskatt
Haj
Hajmal, pangasius *)
Hoki MSC-märkt
Hoki (bottentrålad)
Kungsfisk, uer
Marulk
Rocka
Tilapia (odlad)
Tilapia
Sjurygg, stenbit
Svärdfisk
*) Miljöhot. Läs mer i Varufakta om varje art.

SVERIGES ARTDATABANK 2010

Antalet hotade arter ligger på samma nivå som tidigare under 2000-talet. Fiskfaunans statusen är dock långt ifrån stabil. I sötvatten är utvecklingen generellt sett positiv. Många arter ökar tack vare vattenvårdande åtgärder som kalkning, biotopvård och eliminering av vattenhinder. Fortfarande kvarstår problem vad gäller arter som vandrar från hav till sötvatten för att leka (anadroma), på grund av utbyggnaden av vattenkraften på 1900-talet. Bestånden har stabiliserats på en betydligt lägre nivå och försvinnanderisken har minskat. Oro finns för bestånden av öring och sik som kraftigt minskat under 2000-talet. Någon ljusning för ålen syns inte.

Utvecklingen i marin miljö är fortfarande negativ. Slätrocka reproducerar sig inte längre i svenska vatten och utvecklingen är nästan lika dyster för pigghaj och lyrtorsk som är akut hotade, samt för havskatt, kolja, långa och hälleflundra som är starkt hotade. Vitling bedöms vara "sårbar" och sjurygg (stenbit) nära hotad. Samtliga kommersiella arter är kraftigt påverkade av fisket. Om bestånden inte är nedfiskade så har fiskstorleken minskat och den geografiska spridningen begränsats. Till exempel har bestånden av sill och makrill i svenskt närområde minskat väsentligt. Bland matfiskar är det endast gråsej som uppvisar en positiv utveckling.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03