Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Rädisa

(Så används rädisa)

Latin: Raphanus sativus var. sativus

radish

radis

ravanello

Radiesch

rábano

Rädisa är en variant av arten sativus i familj korsblommiga växter och nära släkt med rättika. Den har långa ovala, flikiga blad och vita blommor. Örten skördas för sin uppsvällda stams skull. Det finns ett flertal sorter. Rädisor kan variera i storlek, form och färg - runda och långsträckta, helröda, röd-vita, eller helvita. Rädisa har sedan urminnes tid odlats i Kina och Japan, men dess ursprung är ovisst. Omtalas i Sverige 1636. De serverades från början naturella med salt, men på 1800-talet ofta som nykokta med rört smör, eller stuvade.

Vikt: Runt 10 gram per styck.
Smak: Rädisor har frisk, skarp smak, som beror på att de innehåller senapsolja.
Intensiteten varierar från lätt skarp till tydligt skarp.
Alternativ vara: Rättika.
Försäljning/säsong:
Förvaras kallt, +2 till +4°C. Helst avblastade då vätska dunstar genom bladen och gärna i en skål med vatten för att inte torka ut. Kort hållbarhet, upp till en vecka.
Optimal lagring: Temperatur 0°C, luftfuktighet 95-100%, lagringstid 1-2 månader.

Hälsa: Rädisa är rik på vitamin C och järn.

SÅ ANVÄNDS RÄDISA

Rädisor äts naturella som de är, alternativt skivade i sallader eller på smörgås, till mat, eller som snacks/dip. Passar utmärkt tillsammans med ost. De är i synnerhet goda som vårprimör, att ätas naturella med smör och salt. De kan också lättkokas (blancheras) och ätas varma. Vid längre kokning tappar rädisorna sin smak. Rädisor kan formas till vackra dekorationer, se filmer via länk nedan.