Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤
Skadedjur & ohyra på fruktträd
(rött spinn, växthuskvalster, spinnhårskvalster, grön och röd äppelbladlus, körsbärsbladlus, äppelbladloppa, päronbladloppa, äppelstinkfly, trädgårdstinkfly, äppeblomvivel, frostfjäril, äppelvecklare, knoppvecklare, fruktskalvecklare, rönnbärsmal, körsbärsmal, plommonstekel, fruktbladstekel, körsbärsfluga)
Skriv ut vara
Latin: Panonychus ulmi, Aphis pomi, Dysaphis plantaginea, Myzuz cerasi, Psylla mali, Psylla pyri, Plesiocoris rugicollis, Lygocoris pabulinus, Anthonomus pomorum, Operophtera brumata, Cydia pomonella, Pandemis cerasana, Archips podana, Argyresthia conjugella, Argyresthia pruniella, Yponomeuta malinellus, Hoplocampa minuta, Caliroa cerasi, Rhagoletis cerasi
Grupper inom
Odla frukt:
Skadedjur och ohyra som kvalster, bladlöss och andra insekter kan skada träd, blad och frukt. Harar och andra gnagare skadar barken i synnerhet på unga äppelträd, men även andra större djur som rådjur och älg kan vålla lokal skada. De vanligaste skadorna av ohyra beskrivs nedan. Länkar till bilder på ohyran finns längst ner på denna sida.
1. Röd spinnkvalter, växthus- & spinnhårskvalster (Panonychus ulmi)
Ohyran: Rött spinn är ett 0,3 mm långt kvalster som inte kan ses med blotta ögat. De kan uppträda i stor mängd på fruktträd där de lever på undersidan av bladen där kvalstren utveckar en fin vit spindelväv. De angriper alla fruktträd men föredrar äpple och plommon. På hösten och vintern kan man se klarröda ansamlingar av rödspinnsägg på grenar och knoppspetsar. Andra skadekvalster är växthus- och spinnhårskvalster.
Skada: Bladen gulnar av röd spinn och blir bronsaktiga av de andra två kvalstrena. Starka angrepp förstör skottspetsar, blomanlag och fruktsättning. Trädet tappar blad.
2. Grön och röd äppelbladlus, körsbärsbladlus (Aphis pomi, Dysaphis plantaginea, Myzuz cerasi)
Ohyran: På hösten lägger äppelbladlusen ägg på trädens skott och kvistar där de övervintrar. På våren kläcks honor, som föder nya honor ett flertal gånger. Först på hösten kläcks både hannar och honor som fortplantar sig. Bladlöss upptäcks bl.a. på den klibbiga honungsdaggen som lockar till sig myror och nyckelpigor. Körsbärsbladlusens larver vecklar in sig i bladen.
Skada: Bladlössen suger växtsaft ur unga skott och blomknoppar vilket förstör blad, blommor och fruktsättning.
3. Äppelbladloppa, päronbladloppa (Psylla mali, Psylla pyri)
Ohyran: Bladloppor, som kan hoppa, är närbesläktade med bladlöss. Äppebladloppan lägger på eftersommaren små gula ägg på äppelträdets unga kvistar och skott. Vid nästa års knoppsprickning kläcks platta, gulgröna larver som kryper in i öppnade fruktknoppar där de suger växtsaft. Päronbladloppan lägger sina ägg på päronbladen. Larverna kryper sedan in i fjolårsskotten där de suger näring.
Skada: Blomning och fruktsättning kan reduceras betydligt vid starka angrepp.
4. Äppelstinkfly, trädgårdstinkfly (Plesiocoris rugicollis, Lygocoris pabulinus)
Ohyran: Stinkflyn, eller som de också kallas skinnbaggar, är vanligt förekommande insekter, i Sverige med över 500 arter. Många är skadedjur på växter, andra är rovdjur. Äppel- och trädgårdsstinkfly förekommer på fruktträd och svarta vinbär. Övervintringen sker i äggstadiet, äggen kläcks strax efter knoppsprickningen och nymferna söker sig till skottspetsarna och angriper de yngsta bladen. De båda arterna är mycket lika varandra men trädgårdsstinkflyet har hårig ovansida och slät halssköld.
Skada: Stickskadorna yttrar sig som små bruna fläckar eller strimmor. Angripna blad blir också ofta förkrympta och lätt deformerade, angripen fruktkart blir gropig och får fläckar med korkrost.
5. Äppeblomvivel (Anthonomus pomorum)
Ohyran: Det är en liten brun skalbagge som man sällan ser. Den lägger sina ägg i äppelblomknopparna som blir bruna och förslutna. Den lilla vita larven äter upp blommans inre.
Skada: Små angrepp på stora träd gör knappast någon skada utan fungerar snarare som en kartgallring. På små träd kan dock fruktsättningen utebli. Man kan för hand plocka bort angripna blommor och kasta i soptunnan.
6. Frostfjäril (Operophtera brumata)
Ohyran: De vinglösa honorna klättrar upp för trädstammen de första frostnätterna på hösten och lägger sina ägg på frukträdens yngre grenar och skott. På våren kryper de nykläckta larverna in i bladknopparna som äts upp eller spinns ihop för senare konsumtion. I början av sommaren är larverna fullvuxna och kryper ner från träden för att förpuppas i jorden.
Skada: Blommor, blad och fruktbildning skadas. Vid svåra angrepp kan hela träd kalätas. Under sommaren kan nya blad bildas men fruktskörden blir mycket sämre eller uteblir helt, inte bara den sommaren utan även nästa.
7. Äppel-, knopp- och fruktskalvecklare (Cydia pomonella, Pandemis cerasana, Archips podana)
Ohyran: Vecklare är fjärilar vars larver är växätare och många lever i sammanrullade, hopvecklade och sammanspunna blad, andra i blommor, frukter, stjälkar, kvistar, rötter eller bark. Äppelvecklaren lägger sina ägg på bladen i månadsskiftet juni-juli varefter larven borrar sig in i frukten.
Skada: Vecklarna kan skapa stor skada blad, blommor och frukt.
8. Rönnbärsmal, körsbärsmal, äppelspinnmal (Argyresthia conjugella, Argyresthia pruniella, Yponomeuta malinellus)
Ohyran: Rönnbärsmal är liten fjäril vars larven är köttröda med brunt huvud och som lever i rönnbär. Speciellt om rönnbären slår fel läggs äggen på äppelkart, vilkas fruktkött blir genomdraget av larvgångar. Motsvarande gäller för körsbärsmalen. Äppelspinnmalens larven uppträder i maj-juni och spinner ihop blad och grenar till s.k. maskbon.
Skada: Rönnbärsmalen kan vara ett svårt skadedjur på äpple ungefär vart tredje år. I varje angripet äpple finns flera larver som gör smala slingrande gångar. Körsbärsmalen skadar bären och äppelspinnmalens larverna äter av bladen som blir skeletterade.
9. Plommonstekel, fruktbladstekel (Hoplocampa minuta, Caliroa cerasi)
Ohyran: Plommonstekeln lägger sina ägg under blommornas foderblad. De gulaktiga larverna kryper in i fruktkarten och äter upp kärnan. En larv behöver flera frukter för att utvecklas och man ser angreppet på de små utgångshålen på frukterna som ramlar ner i förtid. Fruktbladstekeln angriper bl.a. körsbär.
Skada: Blad, blommor och frukt tar skada. Angreppen brukar vara särskilt svåra under varma somrar.
10. Körsbärsfluga (Rhagoletis cerasi)
Ohyran: Flugan är endast 3–4 mm lång med en karakteristisk trekantig gul fläck på översidan. Flugan lägger sina ägg under skalet på karten.
Skada: Fruktskador. Oftast upptäcker man inte angreppet förrän vid skörd.
Biodynamisk bekämpning av skadedjur på fruktträd
Plantera friska, motståndskraftigare och kontrollerade fruktträd på bästa plats i trädgården (se Plantera fruktträd).
Inhägna träden mot skadedjur. Recept mot rådjur:
1,5 kg blodmjöl
1,5 dl amoniak
10 l vatten
½ dl matolja
Tybitar doppas i lösningen och sätts på pinnar vid rabatter och i trädgården. Upprepas efter 14 dagar. Fungerar även som gödselmedel.- Gynna naturliga fiender. Sätt upp fågelholkar. Tvestjärtar är nyttodjur som äter bladlöss och insektslarver. De trivs i blomkrukor fyllda med mossa som hängs mot trädstammen. Att tvestjärtar kryper in i öronen är en gammal skröna.
- Händerna är bästa skadeverktyget. Handplocka övervintrande ägglarver, puppor m.m. Angripenfrukt plockas bort.
- Blanda 1 liter mjölk (ev. filmjölk) med 10 liter vatten och 1 msk såpa. Spraya trädet när det börjar grönska före blom sedan direkt efter blom.
- Borsta trädstammar med mjuk rotborste och ”måla” dem med en blandning av lera, kogödsel och kalk.
- Häng upp insektsfällor för äppelvecklare och rönnbärsmal vid tiden för blomning. Sätt limringar på trädstammarna på hösten för att fånga frostfjärilshonor.
- Om träden angrips av insekter som förpuppas i jorden kan man täcka marken under träden med plast eller fiberduk som med jämna mellanrum vittjas på larver.