Om gröt

Foto: Jenny Nyström

Om gröt

(Klassiska gröträtter, vattgröt, korngrynsgröt, potatisgröt, nävgröt, slätgröt, smörgröt, mannagrynsgröt, flötgröt, klappgröt, havregrynsgröt, kruskagröt, pajalagröt, davosgröt, grahamsgröt, molinogröt, bovetegröt, risgrynsgröt, sjuskinnsgröt, ris ā la Malta, rismjölsgröt, majsgröt, uppstekt gröt, törnblomsgröt, drömgröt)

Engelsk översättning porridge

Fransk översättning bouillie

Italiensk översättning porridge

Tysk översättning Brei, Grütse

Spansk översättning gachas

Gröt görs av mjöl eller gryn som kokas med vatten eller mjölk. Skillnaden mot välling är främst en fastare konsistens (läs mer > Om välling). Gränsen mellan välling och gröt är otydlig. Till skillnad från välling (i pulverform) finns inte färdig gröt att köpa i handeln. Välling och gröt var förr basföda i Sverige.

Klassiska gröträtter:
  1. Vattgröt (vattengröt) är klassiskt fattigmansmat tillagad av rågmjöl (eller grahams- och kornmjöl) kokt i vatten smaksatt med lite salt. I fattigstugan åt man gröten till frukost, middag och kväll. Hade man mjölk drack man det till gröten, inte runt gröten som vi gör nuförtiden. Till gröten förekom "krösamos" (mosade, osockrade råa lingon). Gröten kunde också kokas i utspädd lingonsaft i stället för vatten för att piffa till det något. Sirap och blåbär kunde också ingå. Se recept > Vattgröt.
  2. Korngrynsgröt är klassisk fattigmansgröt som tillagas av krossade eller polerade korngryn. Smaksätts med salt. Äpplen kan kokas med varvid gröten smaksätts med socker och kanel. Se recept > Korngrynsgröt.
  3. Potatisgröt är en annan fattigmanskost från förr. Riven potatis kokas med mjöl till gröt. Serveras med mjölk och toppas med sylt och smöröga (en klick smör). Överbliven gröt är god att steka. Se recept > Potatisgröt.
  4. Nävgröt även kallat motti är en gröt av skrädmjöl (läs mer > Havremjöl, skrädmjöl), med ursprung från Finland. Klassisk rätt i Värmlands, Dalarnas, Hälsinglands och Medelpads "finnskogar" på 1500- och 1600-talet. Gröten skall vara så torr att den bildar klumpar, vilket man får genom att "stampa" ner mjölet med en träslev (inte röra om). Se recept > Nävgröt, motti. Serveras med fläsk och lingonsylt. Namnet sannolikt från att man åt gröten med nävarna (händerna). Man tog en klump och doppade den i fläskflott. Den 10 september är utsedd till nävgrötens dag av Nävgröts­akademien i Torsby. Nävgröt med fläsk och lingon har av ICA Buffé utsetts till Värmlands landskapsrätt (läs mer > Landskapsrätter).
  5. Slätgröt är en finare variant av vattgröt. I halvmodern tid bytte man till finmjöl, det vill säga vetemjöl. Mjölet rörs ut i lite kall mjölk. Resten av mjölken kokas upp med smör varefter mjölblandningen tillsätts. Avsmakas med salt och socker. Se recept > Slätgröt.
  6. Smörgröt är en lyxigare variant av slätgröt tillagad på mjölk, vetemjöl och rikligt med smör. Serveras med mjölk eller saftsås. Se recept > Smörgröt.
  7. Mannagrynsgröt är en vit gröt av mannagryn kokt i mjölk, klassisk som frukostmat till barn. Smakas av med salt, socker och riven bittermandel (ej för barn). Kan serveras varm med mjölk, kanel, socker, saftsås eller fruktmos. En tunnare variant är mannagrytsvälling (läs mer > Om välling) och tjockare blir det en pudding (se recept > Mannagrynsgröt, mannagrynspudding).
  8. Semolinagröt är gryn av durumvete och alltså en variant av mannagryn. Läs mer > Semolina.
  9. Flötgröt är en maträtt från Härjedalen och Jämtland bestående av vetemjöl som kokas i vispgrädde till en slät gröt. Den har sitt ursprung från fäbodväsendet och åts med mjölk och tunnbröd. Även klassisk som tillbehör till stekt öring, varvid även messmörssås kan ingå. Äts numera som rätt vid högtider som Olsmäss eller Olofsmässan och andra hembygdsevenemang. ICA har utsett Röding med flötgröt till Härjedalens landsskapsrätt (läs mer > Svenska landskapsrätter). Se recept via länk nedan > Röding med flötgröt.
  10. Klappgröt är en lätt och pösig efterrättsgröt av mannagryn och lingon. Serveras med mjölk och kryddas med kanel, skal av citron eller enligt egen smak. Se recept > Klappgröt.
  11. Havregrynsgröt är en svensk klassiker välkänd av de flesta. Serveras med mjölk, socker, sylt, frukt enligt egen smak. Överbliven kall gröt kan stekas i smör. Stekt havregrynsgröt är gott med äppelmos, sylt, nötter, fruktsallad, frön, kanel, socker med mera. Grötrester kan blandas i matbrödsdeg. Se recept > Havregrynsgröt.
  12. Kruskagröt är en variant av havregrynsgröt. Havregryn blandat med kruskakli (= extra grovt vetekli, läs mer > Vetekli), som kokas i vatten till gröt. Russin eller fikon brukar ingå i gröten som också smaksätts med lite salt. Serveras med mjölk och äppelmos. Anses bra mot trög mage.
  13. Pajalagröt är en nutida havregrynsgröt med linfrön, russin, katrinplommon och torkade aprikoser som kokas tillsammans några minuter. Serveras med mjölk och till exempel lingonsylt. Se recept > Pajalagröt.
  14. Davosgröt (eng. overnight oats) är en modern, snabblagad kall frukostgröt, där havregryn blandat med yoghurt får stå över natt. Se recept > Davosgröt.
  15. Grahamsgröt (grahamsgrynsgröt) tillreds av grahamsmjöl eller grahamsgryn som kokas i vatten. Serveras med mjölk, sylt eller dylikt. Se recept > Grahamsgröt, grahamsgrynsgröt.
  16. Molinogröt (spa. molino = kvarn) är en variant av grahamsgröt. Torkad frukt av till exempel aprikoser, katrinplommon, russin och liknande hackas och blötläggs över natt tillsammans med linfrö, vetekli eller dylikt. Nästa dag kokas detta upp varefter grahamsmjöl rörs ner, som sedan småkokas. Se recept > Molinogröt.
  17. Bovetegröt är inte en svensk klassiker, men väl i Öst- och Centraleuropa där bovete var vanligt förr. Se recept > Bovetegröt.
  18. Risgrynsgröt är också en halvmodern gröt eftersom ris inte fanns i Sverige förr. Det var först in på 1800-talet som den dök upp främst på julborden (läs mer nedan). Risgryn kokas i mjölk och smaksätts med salt, socker och kanel. Äppelbitar kan ingå. Serveras med mjölk eller saftsås, en klick smör och sylt kan ingå. Se recept > Risgrynsgröt. Risgrynspudding är en tjockare variant av gröten, se dito recept. Läs mer > Om pudding.
  19. Sjuskinnsgröt är ett sätt att använda överbliven risgrynsgröt. Smörj en ugnsform och bred ut ett tunt lager gröt. Strö över lite socker och kanel. På klassiskt vis "föres en glödgad kniv däröver, så att sockret brynes". Upprepa med ytterligare 6 lager. Det översta lagret beströs rikligt med socker. Rätten värms i ugn och serveras med mjölk. Se recept > Sjuskinnsgröt.
  20. Ris ā la Malta är en lyxigare kall efterrättsvariant av risgrynsgröt. Kokt ris blandas med vispad grädde som smaksätts med socker, vaniljsocker och apelsin/mandariner. Namnet tros vara en förvanskning av danskans Risalamande som är ursprunget till rätten, vilket i sin tur kan härledas till franskans Riz ā l´amande (ris med mandel). Rätten har inget med landet Malta att göra. Se recept > Ris ā la Malta.
  21. Rismjölsgröt till 6 portioner: Koka upp 1 liter mjölk. Vispa ner 125 gram rismjöl. Koka gröten under jämn omrörning i 15-20 minuter. Smaka av med salt och kanel. Serveras med mjölk eller saftsås.
  22. Majsgröt (polentagröt) tillagas av majsmjöl eller majsgryn liknande mannagrynsgröt. Klassisk rätt främst i Italien, smaksatt på olika sätt med parmesan eller annan ost, hackade oliver, vitlök med mera. Kall, stelnad gröt skivas och stekts eller grillas för att serveras som tillbehör till fisk eller kött. Läs mer > Majsgryn, polenta.
  23. Uppstekt gröt: Generellt kan överbliven skivad gröt stekas i panna med smör. Vänd skivorna i mjöl innan stekning. Servera med mjölk och lingonsylt.
  24. Törnblomsgröt är en gammeldags gröt gjord på torkade nyponblommor, mjölk, ägg, vetemjöl och socker. Läs mer > Nypon.
  25. Drömgröt liksom drömpannkaka och drömströmming är rätter från förr med extra mycket salt. Enligt folkloren skulle unga damer tack vare saltmängden under natten känna stor törst och därmed drömma om en man som erbjuder henne dryck. Denna man skulle hon i sinom tid bli gift med. 
PS: Enligt Uardaakademiens ordbok (Lunds studentkår) är "tomträtt" = gröt.

Gröttradition: Enligt folktron skulle man ställa ut en skål gröt med en smörklick på julaftonskvällen till tomten för att hålla honom på gott humör, annars kunde han hämnas. En annan tradition var att lägga en skalad mandel i gröten som serverades till pigor och drängar. Den som fick mandeln skulle då blir gift följande år. På 1800-talet när riset blev mer allmän i Sverige lagade man risgrynsgröt, som då ansågs som fingröt och serverades främst till jul. Traditionen med mandel i gröten fördes därvid över till julgröten, en tradition som fortfarande förekommer i vissa svenska hem.

Š Kunskapskokboken. Reviderat 2016-11

Läs mer

Vanligt vetemjöl, kärnvetemjöl

Mannagryn

Havregryn, havreflingor

Havremjöl, skrädmjöl

Grahamsmjöl, fullkornsvetemjöl

Grahamsgryn

Rågmjöl

Korngryn

Kortkornigt klibbigt ris, grötris

Om välling

Svenska landskapsrätter

Vetekli

Semolina

Världens receptklassiker

Om pudding

Nypon

ICA-recept: Nävgröt

ICA-recept: Röding med flötgröt

Recept med Om gröt

Det finns 21 recept med Om gröt