Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Komjölk

(komjölk, Mjölkkonsumtionen i Sverige)

cow milk

lait vache

latte di mucca

Kuhmilch

leche de vaca

Grupper inom
Komjölk:

Komjölk (fr. lait vache) som säljs i handeln har olika fetthalt.

Gammaldags mjölk med fetthalt 3,8-4,5% är nästan som den mjölk man får direkt från kon. Läs mer > Gammaldags mjölk.
Standardmjölk innehåller 3% fett. Passar bra till matlagning och bakning. Kan ofta ersättas med mellanmjölk. Sägs inget annat i recept, avses standardmjölk. Läs mer > Standardmjölk.
Mellanmjölk innehåller 1,5% fett. Likartad användning som standardmjölk. Utmärkt måltidsdryck. Läs mer > Mellanmjölk.
Lättmjölk innehåller 0,5% fett. Utmärkt dryck, men mindre lämplig i matlagning och bakning. Läs mer > Lättmjölk.
Minimjölk har fetthalt mindre än 0,1%. Utmärkt dryck, men mindre lämplig i matlagning och bakning. Läs mer > Minimjölk.
Baristamjölk är en variant av standardmjölk som framtagits speciellt för espressobaserade kaffedrycker och som ger ett extra fluffigt skum. Läs mer > Baristamjölk.

I andra länder brukar man dela in komjölk i tre varianter beroende på fetthalt - "helmjölk" vilket motsvarar standardmjölk, "halvavfettad mjölk" motsvarande mellanmjölk och "helavfettad mjölk" motsvarande lätt- eller minimjölk.

Hälsa, näring: Komjölk innehåller protein, mjölksocker, fett, 14 av 18 viktiga vitaminer och många mineraler, allt en nyfödd kalv behöver. Sammansättningen i komjölk är väldigt lik humanmjölken och bröstmjölk kan ersättas av komjölk om sammansättning modifieras något. Mjölk är rik på kalcium som är viktig bland annat för skelettets uppbyggnad. Mjölk är viktig näringskälla för barn och ungdomar, men dess nyttighet för vuxna har på senare tid ifrågasatts. Mjölkens sammansättning varierar vid olika tillfällen. De första dagarnas mjölk efter kalvningen kallas råmjölk (kolostrum) och skiljer sig från den "vanliga" mjölken genom att den innehåller betydligt större mängder proteiner, antikroppar och antibakteriella ämnen. Läs mer > Om mjölk.

Mjölkkonsumtion Sverige: I början och i mitten av 1900-talet var den främsta matdrycken mjölk förutom vatten. Mjölk svarade för 2/3-delar av all dryck (utöver vatten). Var fjärde liter levererades direkt från bonden 1960, vilket numera upphört. Ända fram till 1980 var det huvudsakligen den fetare standardmjölken som dracks. Då dracks det 160 liter mjölk per person och år, det vill säga ett stort glas mjölk (3dl) per person om dagen. Sedan dess har konsumtionen halverats, dessutom har den feta standardmjölken i stor utsträckning ersatts med kalorifattigare alternativ. Minskningen har främst skett hos den vuxna befolkningen, men även barn har ändrat sina dryckesvanor. Mjölkkonsumtionen per person har minskat med 40% och energikonsumtionen med 50% sedan 1960. Läs mer > Världens mjölkproduktion.

Konsumtion av mjölk som dryck (konsumtionsmjölk):

Liter/person & år	1960	1980	2000	2008	60>08
Standardmjölk	116	99	37	26	-78%
Mellanmjölk	0	0	50	49
Lätt- & minimjölk	5	56	24	21	346%
Mjölk direkt	38	6	1	1	-98%
Mjölk liter/år	158	160	112	96	-40%
Kcal per dag	257	229	153	129	-50%

Mjölkkonsumtionen 2012 var cirka 90 liter per person och år.

SÅ ANVÄNDS KOMJÖLK

Komjölk används som dryck och för framställning av grädde, fil/yoghurt, glass, smör och ost (läs mer > Så används mjölk). En klassisk efterrätt tillagad av råmjölk kallas kalvdans (se recept > Kalvdans).

Förvaring: Kallt vid högst +8°C. Hållbarhet 1-2 veckor.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2015-01