Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Öltyper

(hybridöl, specialöl , mikrobryggerier)

Grupper inom
Öltyper:

Man kan särskilja minst ett 80-tal olika öltyper. Någon enhetlig, accepterad branschuppdelning finns inte och begreppen är delvis överlappande och oprecisa. Kunskapskokboken´s indelning är därför till viss del en egen uppdelning.

Öltyperna har oftast namgivits efter var ölet ursprungligen skapades t.ex. Dortmunder från staden Dortmund. I andra hand namnges öl efter någon egenskap t.ex. rököl. Ursprungstyperna har sedan varit förebilder för andra öl.

Ursprung: Ljus och mörk lager har sitt ursprung främst från Tyskland inklusive pilsner som skapades i staden Pilsen som förr tillhörde Tyskland. I Amerika har det vuxit fram en egen ölkultur av lätta ljusa lager.

De moderna alevarianterna har mestadels sitt ursprung från England, Skottland och Irland. De spontanjästa ölen är numera typiskt belgiska. Belgien har f.ö. en vildvuxen ölkultur som resulterat i många speciella ölsorter. Belgien och Tyskland har också ett historiskt nära samband varför veteöl har ett tysk-belgiskt ursprung.

Andra länder har kopierat öltyperna och ibland skapat avvikande ölsorter. Vanligtvis beskrivs inte dessa.

Indelning efter tillverkningsmetod
Öltyper delas generellt upp enligt tillverkningsmetod (se Öljäsning). Det finns även hybrider mellan metoderna. Ursprungligen fanns bara spontanjäst öl, därefter kom de överjästa alen och sist de underjästa lagerölen.

Spontanjäsning är den ursprungliga metoden att jäsa öl. Det ger som regel syrliga öl. Ett fåtal andra öltyper är också syrliga. Tillsammans bildar de lite oegentligt en egen grupp, benämnd Syrliga öl i Kunskapskokbokens system.

Överjäsning (ales) är den metod som kom efter det spontanjästa ölet. Ett annat namn för denna sorts öl är ale. Ales delas av Kunskapskokboken in i följande huvudgrupper:

• Veteöl

• Light ale (lättare ales)

• Strong ale (fylligare ales)

• Porter (inklusive Stouts)

Underjäsning (lager) är den metod som vid 1800-talets början upptäcktes av Bayerska bryggare i Sydtyskland. Historiskt utvecklades först det mörka ölet. Underjästa öl benämns vanligen lageröl. Lageröl delas in i följande huvudgrupper.

• Mild lager (Amerikansk lager)

• Ljus medium lager (Internationell lager, Europeisk lager)

• Pilsner

• Mörk lager

Kunskapskokboken´s öltrappa
Öltyperna sorterade i fallande fyllighetsgrad ger följande "öltrappa".

• Mild lager

• Veteöl
• Syrligt öl

• Ljus standardlager

• Pilsner

• Mörk lager

• Light ale

• Strong ale

• Porter

Hybridöl avser öl där metoderna över- och underjäsning blandats. Sådana öl är t.ex. tyska Kölsch och Altbier, samt amerikanska Steam och Cream ale. Hybridöl bildar ingen egen grupp utan sorteras in i den grupp som ölet mest överensstämmer med.

Specialöl brukar bilda en egen (slask-)grupp, mest för att de är många och svårplacerade. Kunskapskokboken särredovisar inte dessa öl. Så kallade specialöl kan avse avvikande bryggningsmetod. Ett sådant exempel är det tyska ölet Steinbier (stenöl), som begagnar den uråldriga tekniken att sänka ner heta stenar i vörten för att få det att koka. Många öl smaksätts på olika sätt med frukt, kakao/choklad, kaffe, honung och av olika kryddor. Andra lagras på ekfat. Ölliknade drycker kan bryggas av andra råvaror än av traditionella sädesslag. Sake bryggs av ris, fruktöl av olika frukter t.ex. pumpa (Pumking Beer), "fältöl" (Field Bier) av grönsaker, hirsöl dricks i Afrika osv. Alla kulturer har lärt sig att jäsa alkoholhaltiga drycker av tillgängliga råvaror. De som inte passar in i gängse klassificering brukar i branschen sammanfattas som specialöl.

Mikrobryggerier med sina ölfantaster brukar ofta klassas som en egen grupp, i motsats till de stora main-stream bryggerierna. Detta för att de oftast satsar på karaktärsfulla, udda och svårklassade ölsmaker. Kunskapskokboken gör ingen särredovisning av mikrobryggerierna.