Om agnar och tröskning
(1. agn, skärmfjäll, tomfjäll, ytteragn, inneragn 2. skrov, skaltäckt 3. naket-nakna korn 4. fritröskande, tröska, skördetröska, tröskbock, slagtröskning, "skilja agnarna från vetet")
Skriv ut vara
1. husk, grain chuff, glume, lemma, palea 2. hull, hulled 3. naked kernel, free-threshing 4. threshing
1. enveloppe 4. battage
1. pula 4. trebbiatura
1. Spreu 4. Dreschen
1. arista 4. trilla
Grupper inom
Sädeskornets anatomi:
- Agnar (fr. enveloppe="kuvert", eng. husk) är blomfjäll i sädens blomställningar. Utanpå småaxen (se > Säds anatomi) sitter två agnar vilka benämns övre och nedre skärmfjäll eller tomfjäll (eng. glume) och som inte hör till någon blomma. Därutöver har varje blomma en ytteragn (eng. lemma) och en inneragn (eng. palea). Agnarna är något oönskat i bröd och annat varför de avlägsnas genom tröskning. Agnar används som foder åt svin och nötkreatur. Läs mer > Sädeskornets anatomi; och > Säds anatomi.
- Skrov (eng. hull, the kernel is hulled): Vilda och gammeldags sädesslag som enkornsvete, emmer, spelt m.fl. har "skrov", dvs sädeskärnan omsluts (är "skaltäckt") av fastsittande tomfjäll som är svåra att tröska bort. Mjölet blir (blev) ofrivilligt ett fiberrikt fullkornsmjöl. Motsatsen är "nakna korn".
- Nakna korn (naket korn, eng. naked kernel): Förädlade sädesslag som brödvete och durum har löst sittande agnar vilka är lätta att tröska bort. Kärnorna blir rena ("nakna") vilket ger ett fint mjöl utan inblandning av ax. Sådana sädesslag kallas också "fritröskande" (eng. free-threshing). Var på 1700-talet "rdens ris".
- Tröskning (eng. threshing) innebär att skilja sädeskornens torra, yttre skal benämnt agn från själva kärnan. I sin enklaste form och förr trampade man på säden med fötterna eller så använde man djur till att trampa, varvid agnarna lossnade från de hårda kärnorna. Själva ordet "tröska" tror man ursprungligen har betytt "trampa, dansa". Senare övergick man till att slå säden mot ett hårt underlag (tröskbock), eller så slog man med slagkäppar på säden (slagtröskning), varefter man med hjälp av ett såll skiljde ut agnarna. Arbetet var tungt och tidskrävande varför man så småningom utvecklade maskiner, så kallade skördetröskor som utförde detta arbete.
Ett gammalt talessätt är att "skilja agnarna från vetet" med vilket man menar att skija ut bra från dåligt.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-01
