Gula-, sprit-, gröna- och kikärtor (klicka för större bild)

Fotograf/bild: Film: Boxlapse, growing pea

Om ärter

(1. ärter, ärtor 2. trädgårdsärt 3. spritärter, kokärter 3b. märgärt 4. sockerärter 5. brytärter 6. luktärter)

Latin: 1. Pisum, Pisum sativum 2. Pisum sativum var. sativum 6. Lathyrus odoratus

1. peas 2. garden pea 3. shelling peas, hull peas 3b. marrowfat peas 4. sugar peas, pod peas, snow peas, chinese peas 5. snap peas 6. sweet peas

1. pois 2. pois cultivé 3. petit pois 4. pois mange-tout 5. pois snap 6. pois de senteur

1. piselli 2. pisello coltivato, pisello orticoli 3. piselli inglesi 4. picelli dolci, mangiatutto, pisello de nevi 5. pisello a scatto 6. cicerchia odorosa

1. Erbsen 2. Gartenerbse, Speiseerbse 3. Palerbsen, Pahlerbsen, Schalerbsen, Kneifelerbsen 3b. Markerbsen, Schrumpferbsen 4. Zuckererbsen, Kaiserschoten, Kiefelerbsen, Kefen 5. Schnapperbsen 6. Duftende Platterbse

1. guisantes, arveljas 2. guisante jardín 3. petipuás 4. guisantes nieve 5. guisante snap 6. guisante de olor

Grupper inom
Om ärter:

Vild ärt, åkerärt

Produktion ärter

Ärter (Pisum) är ett släkte inom familj ärtväxter med tre olika arter varav arten Ärt (Pisum sativum) är den gastronomiskt intressanta. Ärt omfattar många olika sortvarianter och de odlade delas upp i trädgårdsärt (var. sativum, se nedan) och foderärt (var. arvense, läs mer > Vild ärt, foderärt). Ärter är ettåriga växter som odlas i många länder (läs mer > Produktion ärter). Ärter är som regel grön, ibland gyllengul och i sällsynta fall lila. Trivs bäst i tempererat klimat. I tropisk klimat på högre höjd. Se ärta växa, klicka på "Boxlapse" under bilden.

Andra ärter: Det finns olika så kallade "ärter" som liknar eller används som ärter men inte tillhör släktet Pisum. Till exempel Kikärt (läs mer > Kikärter). En annan är pigeon pea (Cajanus cajan) som odlas och äts i varmare länder i Asien, Afrika och Sydamerika. Andra odlas för blommornas skull till exempel luktärt (Lathyrus odoratus). På engelska benämnd sweet pea och skall inte förväxlas med sockerärter. (läs mer > Om ärtväxter).

Historia: Historiska fynd har visat att ärtor samlats av människor i minst 10.000 år. I Myanmar har man med hjälp av radiokolmetoden kunnat fastställa åldern till 9770 år på ett fynd av ärtor. Vid arkeologiska utgrävningar i kung Priamos palts i Troja (Turkiet) fann man en kruka med 180 kilo ärtor som var helt intakta, användbara efter 3000 år.

TRÄDGÅRDSÄRT

Trädgårdsärt (Pisum sativum var. sativum) kallas i dagligt tal "ärter" och är det vi brukar stoppa i munnen. Det är en ettårig grönsaksväxt varierande från 20 centimeter till 2 meter hög och anses härstamma från en sydeuropeisk art (Läs mer > Vild ärt, gråärt). Bladen är parbladiga med klängen (hakar) och vita, rosa eller violetta blommor. Frukten är en balja med protein och stärkelserika frön (ärtor). Färska, omogna ärtor (och bönor) är gröna. När fröna mognar och torkas skiftar de färg till gult, rött, svart med mera.

Sorter: Det finns ett hundratal olika förädlade hybrider och sorter av trädgårdsärt. De delas in i olika sortgrupper. Inom gastronomin är grupperna inte entydiga, varierar mellan länder och sammanblandas ofta. En ärtsort kan tillhöra mer än en grupp. Vi delar upp trädgårdsärter på vårt sätt i tre huvudgrupper.

Spritärter (sprita = sprida något) spritas vilket innebär att fröna/ärtorna tas ur baljan och det är bara ärtorna som äts.

Färska spritärter skördas omogna. De är klargröna och säljs djupfrysta eller konserverade, i handeln benämnda "gröna ärter". Läs mer > Gröna spritärter.
Torkade spritärter som mognat färdigt ändrar färg och blir hårda till exempel "gula ärter" som används till ärtsoppa. Läs mer > Gula spritärter.
Märgärt kallas spritärter som skördats senare, är torrare mer stärkelserika än färska spritärter. Används till klassik engelsk ärtpuré (mushy peas, se dito recept) och blötläggs innan användning. "Märg" för att det är det inre som äts, inte skidan. Brytmärgärt är en variant som också är en brytärt. Läs mer > Gröna spritärter.

Sockerärter kallas färska omogna ärtor där hela skidan med ärter äts. "Socker" för att de har söt smak. Dock har även spritärter och brytärter som regel söt smak till exempel "sugar snaps". Läs mer > Sockerärter.
Brytärter är färska omogna ärter där hela skidan med ärter äts. De är tjockare, köttigare än sockerärtor. En motsvarighet till brytbönor, bryter man av baljan så avges ett litet knäpp. Därav namnet. I svenska butiker benämnd salladsärt eller snap pea. Läs mer > Salladsärt.

Odla: Ärter är lättodlat och kan sås när jordtemperaturen nått 10°C och plantorna växer bäst i temperatur 13-18°C. Trivs inte i soliga lägen eller i tropiskt klimat. Det finns låg och högväxande sorter som kan klättra 1-2 meter högt. De senare behöver någon form att ställning att klättra upp på. Mognad efter cirka 2 månader. Ärter kan självpolinera. Bönor och ärter är som regel kvävefixerande vilket innebär att de kan ta upp kväve ur luften. De behöver därför inte kvävegödslas och tillför kväve till jorden vilket utnyttjats vid växelbruk (läs mer > Växelbruk).

Hälsa: Ärtväxter är nyttig mat, men kan vara jobbiga för vissa magar, de ger gaser motsvarande som för bönor. Vissa människor upplever allergiska reaktion mot ärtor med vicilin och convicilin som allergener. Läs mer > Om bönor.

Näringsvärde: Bönor, ärter och linser är speciellt näringsrika jämfört med andra grönsaker. Man bör dock inte jämföra torkade produkter med färska, utan i stället näringsvärdet i varan som den äts. Färska grönsaker som sallat, tomater och liknande innehåller omkring 25 Kcal/100g, undantaget gröna ärter som har cirka 70 Kcal. Torkade ärter, bönor och linser är energirika även när kokt (105-130 Kcal) med sojabönor i topp. De är också proteinrika, kokta sojabönor 11%, bönor och linser cirka 8%, samt gröna färska ärter 5% (grönsaker allmänt cirka 1%). Sojabönor är för övrigt anmärkningsvärt fettrika med 6% till skillnad från andra grönsaker (mindre än 1%). I synnerhet soja är en viktig basföda i många asiatiska länder. För vegeterianter är soja, bönor och linser viktiga proteinkällor. Jämför med korv som har proteinhalt 10-20%.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-06