Fotograf/bild: Film: BigAnimals Expeditions, sardine run

Sardiner

(sardiner 1. europeisk sardin 2. indisk sardin 3. stillahavssardiner 4. rund sardin 5. madeirasardin 6. gulrandig sardin 7. balisardin 8. brasiliansk sardin 9. regnbågssardin)

Latin: 1. Sardina pilchardus 2. Sardinella longiceps 3. Sardinops sagax 4. Sardinella aurita 5. Sardinella maderensis 6. Sardinella gibbosa 7. Sardinella lemuru 8. Sardinella brasiliensis 9. Dussumieria acuta 10. Etrumeus sadina

pilchards (mature), sardines (young) 1. European pilchard 2. Indian oil sardine 3. South American, Chilean pilchard, Australian blue pilchard, Californian blue-bait pilchard, Japanese pilchard, Southern African pilchard 4. Round sardinella 5. Madeiran sardinella 6. Goldstripe sardinella 7. Bali sardinella 8. Brazilian sardinella 9. Rainbow sardine 10. Red-eye round herring

sardines 1. sardine

sardine, bianchette 1. sardina, bianchetto (giovanili)

Sardinen 1. Sardine

sardinas 1. sardina común

Sardiner är biologiskt ett samlingsnamn för 10-talet arter i fyra släkten (Sardina, Sardinops, Sardinella och Dussumiera) tillhörande familj Sillfiskar (läs mer > Sillartade fiskar). Sardiner liknar vanlig sill. De är alla små, feta fiskar som lever i stora stim i salt och bräckt grunt vatten. Namnet från den italienska ön Sardinien, utanför vars kuster man sedan urminnes tid fiskat sardiner. Se film, klicka på "BigAnimals" under bilden ovan. Nedan är sardinerna listade utifrån fångstvolym.

Europeisk sardin (Sardina pilchardus) vanligen bara kallad sardin. Liknar sill men är mer långsträckt. Ryggen är mörkgrön, sidorna är gyllene och buken silverglänsande. Den blir vanligen 20 centimeter lång (max 28 cm). Det är den mest fiskade sardinen och sägs bara "sardin" så brukar denna art avses. Förekommer på 10-100 meters djup i nordöstra Atlanten från Island och Norge ner till Nordafrika och i Medelhavet. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Indisk sardin (Sardinella longiceps) liknar en vanlig sill men är extra långsträckt. Den blir cirka 16 centimeter lång (max 23 cm, 200 gram). Den förekommer från Omanska bukten till Indiens västkust och sydkust samt på östkusten upp till Andhra. Det är en av de viktigaste matfiskarna i Indien. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Stillahavssardiner (Sardinops sagax) liknar vanlig sill men med karaktäristiska prickar längs kroppen. Den blir vanligen 20 centimeter lång (max 40 cm lång, upp till ½ kilo). Den förekommer runt de flesta kuster i världen utom i Atlanten med undantag av södra Afrikas kust där den också finns. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan. Släktet delas upp i underarter.

South American, Chilean pilchard (S.s. sagax)
Australian blue pilchard (S.s. neopilchardus)
Californian blue-bait pilchard (S, s. caeruleus).
Japanese pilchard (S.s. melanostictus).
Southern African pilchard (S.s. ocellatus)

Rund sardin (Sardinella aurita) liknar vanlig sill men är mer ovalformad. Det är den största av sardinerna som blir 23-28 centimeter lång (max 41 cm). Den lever på båda sidor av Atlanten. I väster från Cap Cod utanför Boston ner till norra Argentina inklusive Västindien. I öster från Biscaya ner till Sydafrika inklusive Medelhavet. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan,
Madeirasardin (Sardinella maderensis) liknar rund sardin, men kan särskiljas från denna tack vare grå stjärtfenor med svarta spetsar. Den blir vanligen 11-20 centimeter lång (max 30 cm). Den lever på 0-80 meters djup utmed Spaniens kuster, Medelhavet och utmed Afrikas kust ner till Angola. Arten är är sårbar (volnurable). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan,
Guldrandig sardin (Sardinella gibbosa) liknar vanlig sill. Den blir cirka 15 centimeter lång (max 30 cm). Den är hemmahörande i tropiska vatten på 10-70 meters djup förknippad med korallrev. Förekommer i stora stim i Indiska Oceanen runtom från Afrika till Indien och norra Australien. Därifrån runtom i Sydostasien och upp till Japan. Fisken är speciellt uppskattad i Korea. Säljs vanligen som torkad sill. Är en invasiv art i Medelhavet. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Balisardin (Sardinella lemuru) blir vanligen 20 centimeter lång (max 23 cm). Den lever kustnära på 15-100 meters djup i västra Stilla Havet från södra Japan och Gula havet i norr, ner utefter Kinas kust till Sydostasien, genom den Filippinska och Malajiska övärlden till nordöstra Australiens kust. Arten är lätt hotad (near threatened). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Brasiliansk sardin (Sardinella brasiliensis) blir vanligen runt 20 centimeter lång (max 27 cm). Sardinen vistas kustnära på 5-60 meters djup på östra Atlantkusten från Florida, ner till norra Uruguay inklusive i Mexikanska golfen och Västindien. Arten är mycket svår att skilja från Rund sardin som förekommer i området. Artens tillstånd är oklar (dificient). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Regnbågssardin (Dussumieria acuta) är en skimrande blå fisk med en glänsande guld- eller mässingsfärgad linje. Maxlängd 20 centimeter. Förekommer kustnära på 10-20 meters djup i Indiska Oceanen från Seychellerna, Afrikas horn östra Saudiarabien inklusive Persiska golfen i väster, till indiska kontinenten, Sydostasien i öster och upp till Taiwan i norr. Arten anses inte hotad (least concern). Se fiskbild och fiskkarta via länk nedan.
Andra "sardiner": En tidigare bestämmelse inom EU tillät användandet av begreppet "sardin" endast för den europeiska sardinen, men eftersom regeln inte längre gäller får även andra liknade sillartade fiskar säljas som sardin till exempel skarpsill (läs mer > Skarpsillar) och arten Red-eye round herring (Etrumeus sadina) som lever utefter Nord- och Sydamerikas kuster (se bild och fiskkarta via länk nedan). Arten anses inte hotad (least concern). Enligt FAO finns det ett 20-tal konserverade arter benämnda sardin.

Hälsa/näring: Sardiner är fet fisk med hög halt av nyttigt mättat och fleromättat fett vilket anses hälsosamt.

Fiske, odling: Sardiner fiskas intensivt. Sardiner fångas med flyttrål, snörpvad, sättgarn och drivgarn. Läs mer > Om fiskemetoder.

Produktion 2012: Alla sardiner har stort ekonomiskt värde. Fångsten av sardiner minskade mycket kraftigt i slutet av 1900-talet. Av sardinerna är det den europeiska som fiskas mest, drygt 1 miljoner ton (-4% senaste 5-årsperiod). Det gör den till den 10:e mest fiskade arten av alla fiskar. Därefter följer Indisk sardin med 560.000 ton (+31%/5år), Sydamerikansk sardin 360.000 (-51%/5år), Rund sardin 270.000 (-28%/5år), Japansk sardin 270.000 (+41%), Madeirasardin 250.000 (+102%) och Guldrandig sardin 160.000 ton (-30%/5 år). Källa: FAO.

SÅ ANVÄNDS SARDINER

Sardiner säljs färsk, fryst eller konserverad i olja eller tomatsås (läs mer > Konserverad fisk). Förekommer även saltad och rökt. Mycket av fångsten används till fiskmjöl/djurfoder (läs mer > Fiskmjöl), tyvärr för det är en god matfisk. Fisken kan med fördel stekas eller friteras, gärna dubbelpanerad. Den kan gratineras eller serveras i pastarätter med mera. Konserverade sardiner används vanligen som smörgåspålägg.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-09