Smak- och arombegrepp vin
Skriv ut dryck
Det finns mer ett hundratal vanliga begrepp för att beskriva vinets smak och arom, förutom alla enkla metaforer/liknelser som används för att beskriva smak och doft t.ex. smak av honung, toner av … osv. Begreppen redovisas nedan i bokstavsordning.
angenämt - Ett vin som bör passa de flesta. Diffust begrepp som undviks av Kockskolan.
arom - Ett annat ord för doft. Doft brukar användas om själva vinet, medan arom brukar avse druvan. ”Bouquet” är också ett ord för doft som i vinsammanhang används för att beskriva vinets utveckling vid fatlagring. ”Lukt” är ett ord som är förbjudet i vinsammanhang, då ordet vanligen förknippas med dålig lukt.
aromatisk - Vin med tydlig druvkaraktär. Används ofta för beskrivning av unga och tydligt fruktiga viner t.ex . vin av druvorna muskat, gewürztraminer, sauvignon blanc och riesling. Allmän tumregel = bör drickas unga.
arom - Ett annat ord för doft. Doft brukar användas om själva vinet, medan arom brukar avse druvan. ”Bouquet” är också ett ord för doft som i vinsammanhang används för att beskriva vinets utveckling vid fatlagring. ”Lukt” är ett ord som är förbjudet i vinsammanhang, då ordet vanligen förknippas med dålig lukt.
aromatisk - Vin med tydlig druvkaraktär. Används ofta för beskrivning av unga och tydligt fruktiga viner t.ex . vin av druvorna muskat, gewürztraminer, sauvignon blanc och riesling. Allmän tumregel = bör drickas unga.
attack - Ett ungt vin med bra attack = bådar gott inför framtiden. Ovanligt och diffust uttryck som undviks av Kockskolan.
avrundat - Vin där fruktsyran eller strävhet inte är så tydlig, vilket kan bero på att vinet har en viss sötma eller har börjat mogna.
avslaget - Vinet har tappat sin spänst, t.ex. ett mousserande vin som tappat sin kolsyra.
balanserat - Vinets beståndsdelar fruktsyra, strävhet (röda), sötma (vita) och alkohol, balanserar väl tillsammans, framträder ungefär lika tydligt.
Bra balans = positivt omdöme. Oblanserat brukar även kallas ”grovt” eller ”kantigt”.
Bra balans = positivt omdöme. Oblanserat brukar även kallas ”grovt” eller ”kantigt”.
begåvat - Oklar betydelse och därmed ett obegåvat begrepp för att beskriva vin. Tillhör gruppen ”fikonspråk” dvs nonsensbegrepp som är alltför vanlig i vinsammanhang.
bensindoft - Doft av bensin vilket t.ex. är känneteckna de finaste Rieslingvinerna.
Ordet bensin används sällsynt, vanligare är ”petroleum”.
Ordet bensin används sällsynt, vanligare är ”petroleum”.
bersåvin - Uttryck för vin som är för sött för att drickas till mat, men inte tillräckligt sött för att användas som efterrättsvin. Brukar också kallas ”sällskapsvin”.
beskt, beska - En av de fyra grundsmakerna. Beska förekommer huvudsakligen i röda viner i form av tanniner. I stället för beska talar man om strävhet, eller att vinet är kärvt.
bladkaraktär - Vinets arom mer av blad än av frukt och bär. Blad/grönt/nässligt är dofter som ofta uppstår när druvorna vuxit i svalare klimat och/eller skördats lite omogna.
blommigt - Blomdoftande vin, vilket brukar beskriva ett stadium som utvecklas mellan vinets ungdom och dess mognad. Används t.ex. om Riesling från Mosel.
bladkaraktär - Vinets arom mer av blad än av frukt och bär. Blad/grönt/nässligt är dofter som ofta uppstår när druvorna vuxit i svalare klimat och/eller skördats lite omogna.
blommigt - Blomdoftande vin, vilket brukar beskriva ett stadium som utvecklas mellan vinets ungdom och dess mognad. Används t.ex. om Riesling från Mosel.
blyertspenna - Arom som påminner om cederträ, trälukten i blyertspennor eller cigarrlådor. Just ”cederträ”, eller ”blyertspenna” brukar känneteckna cabernet från Bordeaux.
bläck - Kan syfta på färg, eller avse att vinet är stumt, lite fadd i smaken. Begreppet är ovanligt och otydligt. Används inte av Kockskolan.
botrytis - Annat ord för ädelröta. Se dito.
botrytis - Annat ord för ädelröta. Se dito.
bouquet - Ett annat ord för doft. I vinsammanhang används ordet för att beskriva vinets utveckling vid fatlagring. ”Doft” används för att beskriva vinet i allmänhet och ”arom” för att beskriva druvan. ”Lukt” är ett ord som är förbjudet i vinsammanhang, då ordet vanligen förknippas med dålig lukt.
bränt - Bränd smak eller doft påminnande om bränd karamell, vilket kan bero på att druvorna fått (för) mycket sol eller värme, eller t.ex. starkviner som Madeira, som medvetet hettats upp vid tillverkningen.
brödigt - Doft av nygräddat eller rostat bröd. Förekommer främst för ungt, vitt vin och för äldre mousserat. Brödtermer används flitigt för att beskriva öl.
bärigt - Vin med doft och smak av bär. Mer specifikt avser ”mörka bär” blåbär, svarta vinbär, eller björnbär och ”röda bär” avser röda vinbär, hallon, eller jordgubbar. Dessa uttryck används främst om rött vin, men kan även förekomma om vitt vin t.ex. ”toner av krusbär i sauvignon blanc”.
cabernetkaraktär - Arom och smak av druvan cabernet sauvignon. Brukar ofta liknas vid svarta vinbär eller cederträ. Just ”cederträ”, eller ”blyertspenna” brukar känneteckna cabernet från Bordeaux.
cederträ - Arom som påminner om cederträ, trälukten i blyertspennor eller cigarrlådor. Just ”cederträ”, eller ”blyertspenna” brukar känneteckna cabernet från Bordeaux.
dessertvin - Avser vanligen ett sött starkvin, men kan också vara ett sött vin.
dessertvin - Avser vanligen ett sött starkvin, men kan också vara ett sött vin.
diskret - Ett vin vars doft inte är så tydlig.
doft - Ett annat ord för lukt.Ordet ”lukt” är dock förbjudet i vinsammanhang, för att lukt förknippas med illaluktande.Doft brukar beteckna vinets lukt, medan ”arom” brukar avse druvans. ”Bouquet” är också ett finare ord för lukt, som i vinsammanhang används för att beskriva vinets utveckling vid fatlagring.
druvigt - Vin vars doft eller smak påminner om färska druvor eller druvjuice.
druvtypiskt - Vinets doft och smak har tydlig karaktär av druvsorten som ingår i vinet.
T.ex. päron för riesling, svarta vinbär för cabernet sauvignon och krusbär för sauvignon blanc.
T.ex. päron för riesling, svarta vinbär för cabernet sauvignon och krusbär för sauvignon blanc.
eftersmak - Smaken efter att man svalt. Den kan vara kort eller lång. Benämns ibland ”slut”. Lång fin eftersmak är eftersträvansvärt.
ektoner - Se fatkaraktär.
ektoner - Se fatkaraktär.
eldigt - Omdöme om vin med tydlig alkoholsmak. Vin kan ha hög alkoholhalt utan att vara eldiga.
elegant - Utpräglad fin stil. Doft och smak är balanserad, finstämd och nyanserad.
enkelt - Vin utan åthävor, ett bordsvin.
fadd smak - Ointressant, oftast avses oangenäm smak.
fadd smak - Ointressant, oftast avses oangenäm smak.
fatkaraktär - Arom och smak som vinet fått av lagring på ekfat. Fatkaraktär påminner ofta om nysågat trä, vanilj eller smörkola. Man talar om fattoner. Jämför ”rostat ekfat”. Det är träslaget i fatet som bidrar med doft och smak.
fattoner - Se fatkaraktär.
finess - Särskilt elegant, vin med grace, utstuderad kvalitet.
friskt - Uppfriskande, vin med bra syra (tydlig fruktsyra). Avser främst vita viner. Jämför ”fruktigt”. För röda viner används vanligen ”fruktigt” för att beskriva syrlighet.
friskt - Uppfriskande, vin med bra syra (tydlig fruktsyra). Avser främst vita viner. Jämför ”fruktigt”. För röda viner används vanligen ”fruktigt” för att beskriva syrlighet.
fruktigt - Smakrikt, oftast med tydlig fruktsyra. Jämför ”friskt”. Används främst om unga, ej färdigutvecklade vita eller röda viner. För röda viner används vanligen ”fruktigt” för att beskriva syrlighet. Vad gäller vita viner används oftare ”friskt” för att beskriva syrlighet.
fruktpastill - Smakbeteckning för ett söt-surt vin med lätt konstgjord smak.
fruktsyra - Vinets livgivande syra, gör vinet syrligt. Finns både i vita och röda vinet. Förekommer i frukter och bär, i synnerhet i druvsaft.
fylligt - Mycket extrakt (koncentrat) från druvorna och vanligtvis alkoholstarkt. Ibland används ordet ”kraftfull”. Jämför ”fyllighet”.
fyllighet - Beskrivning av vinets intensitet, känsla i munnen. Viner klassificeras i lätta, medelfylliga och fylliga viner. Ett fylligt vin har hög smakkoncentration av druvorna och är vanligtvis alkoholstarkt. Matens intensitet (fyllighet) benämns kraftfullhet och klassificeras av Kockskolan i lätt, kraftfull, smakrik och het/kryddstark.
fyllighet - Beskrivning av vinets intensitet, känsla i munnen. Viner klassificeras i lätta, medelfylliga och fylliga viner. Ett fylligt vin har hög smakkoncentration av druvorna och är vanligtvis alkoholstarkt. Matens intensitet (fyllighet) benämns kraftfullhet och klassificeras av Kockskolan i lätt, kraftfull, smakrik och het/kryddstark.
gammalt - Avser att vinet mognat färdigt. Motsatsen till ett ”ungt” vin. Vin av yngre årgång har inte utvecklat doft och smak fullt ut. Allt eftersom vinet mognar blir fruktigheten mindre tydlig. Ett för gammalt vin benämns ”övermoget”.
generöst - Vin vars smak är påtagligt fruktigt, har tydlig fruktsyra. Dessutom finns ofta en liten sötma, som i mogna bordsdruvor.
glest - Vin med ringa arom och smak. Ett starkare uttryck är ”ihåligt”.
grovt - Ett annat ord för ett obalanserat vin utan finess. Benämns även ”kantigt”. Vinets beståndsdelar, balanserar inte väl tillsammans. Jämför ”balanserat”.
gräddigt - Sötman är väl integrerad i vinet. Dess motsats är ”sockrigt”. Används även för att beskriva en mjukare mousse i ett mousserat vin.
halvsött - Värdering av sötma, motsvarande det vanligare uttrycket halvtorrt. Känslomässigt är halvsött sötare än halvtorrt. Används ofta för att beskriva ett s.k. ”sällskapsvin”.
halvtorrt - Beskrivning av sötma i vin. Vinet har lite restsötma kvar. Vita viners sötma klassas i torrt, halvtorrt, sött. Jämför ”halvsött”.
grovt - Ett annat ord för ett obalanserat vin utan finess. Benämns även ”kantigt”. Vinets beståndsdelar, balanserar inte väl tillsammans. Jämför ”balanserat”.
gräddigt - Sötman är väl integrerad i vinet. Dess motsats är ”sockrigt”. Används även för att beskriva en mjukare mousse i ett mousserat vin.
halvsött - Värdering av sötma, motsvarande det vanligare uttrycket halvtorrt. Känslomässigt är halvsött sötare än halvtorrt. Används ofta för att beskriva ett s.k. ”sällskapsvin”.
halvtorrt - Beskrivning av sötma i vin. Vinet har lite restsötma kvar. Vita viners sötma klassas i torrt, halvtorrt, sött. Jämför ”halvsött”.
harmoniskt - Vinets doft anses överensstämma med smaken. Begreppet är diffust och används inte av Kockskolan.
hårt - Vinets är alltför syrligt eller för strävt.
ihåligt - Starkt uttryck för brist på doft och smak i vinet. Ett mildare uttryck är ”glest”.
intensitet - Graden av vinets doft, smak eller färg. Kan också avse vinets konsistens, dvs ”fyllighet”. Se dito. Matens intensitet klassas av Kockskolan i lätt, kraftfull, smakrik och het/kryddstarkt.
ihåligt - Starkt uttryck för brist på doft och smak i vinet. Ett mildare uttryck är ”glest”.
intensitet - Graden av vinets doft, smak eller färg. Kan också avse vinets konsistens, dvs ”fyllighet”. Se dito. Matens intensitet klassas av Kockskolan i lätt, kraftfull, smakrik och het/kryddstarkt.
jordigt - Avser vin som har doft av (våt) jord, ofta med en liten bitterhet i smaken. Jordighet i vitt vin känns tydligare i vin med mild fruktsyra och döljs i syrligare. För rött vin beskriver uttrycket en instängd doft, som i en potatiskällare.
jästigt - Doft och smak påverkad av jästkulturen. Jämför ”brödighet”.
kantigt - Ett annat ord för ett obalanserat vin utan finess. Benämns även ”grovt”. Vinets beståndsdelar, balanserar inte väl tillsammans. Jämför ”balanserat”.
karaktär - Vinets utmärkande egenskaper.
klart - Vinet är inte grumligt eller slöjigt.
karaktär - Vinets utmärkande egenskaper.
klart - Vinet är inte grumligt eller slöjigt.
knutet - Ungt vin vars doft och smak är outvecklat, men som förväntas bli mer nyansrik vid mognad.
kork - Vinet luktar och/eller smakar kork. Det är i sig inte korken som är boven i dramat. Korkar brukar desinficeras med klor, som sedan kan reagera med fenoler i korken och som då resulterar i oönskad korkeffekt.
komplext - Vin med sammansatt doft och smak och som ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det.
kraftfullt - Ett annat ord för ”fylligt”, ibland som ett starkare begrepp för fyllighet. Kockskolan använder ”kraftfull” om mat och ”fylligt” om dryck.
kropp - Vin med fyllig arom och smak.
kropp - Vin med fyllig arom och smak.
kryddigt - Vin med kryddig arom och smak. Kryddighet kan påminna om lagerblad, kryddnejlika eller peppar. Sägs t.ex. om viner gjorda av pinot noir, syrah eller gewürztraminer.
kvalitet - Används vanligen om hög kvalitet, vilket brukar avse stor smakrikedom.
kärvt - Vin som har hög grad av beska orsakat av hög halt tanniner (garvsyra). Gör att gommen känns torr och tandköttet strävt. Vanligt hos unga omogna röda viner, eller i vin tillverkat på omogna druvor. Tanninerna mattas när vinet åldras/mognar. Benämns även ”strävt”. Motsatsen är ”mjukt”.
lätt vin - Ett mjukt, milt vin. Beskrivning av vinets intensitet, känsla i munnen. Ett lätt vitt vin har mild smak, ett rött vin har obetydlig beska (tanniner). Motsatsen är fylligt. Jämför ”fyllighet” och ”lättvin”.
lättvin - Ett lättvin avser inte smak utan vin med låg alkoholhalt, i dagligt tal kallat vin. Motsatsen är starkvin med alkoholhalt 15-22%
lättvin - Ett lättvin avser inte smak utan vin med låg alkoholhalt, i dagligt tal kallat vin. Motsatsen är starkvin med alkoholhalt 15-22%
medelfylligt - Beskrivning av vinets intensitet, känsla i munnen. Jämför ”fyllighet”.
mineral - Doft eller smak av mineraler som tas upp ur marken. Positivt omdöme. T.ex. har moselviner smak av skiffer och champagne av krita.
mjukt - För vita viner avses att smaken är mild, syrligheten är låg. I mjuka röda viner är tanninhalten låg, dvs. vinet är inte ”strävt” eller ”kärvt”.
moget - Vin när det är som bäst med avseende på doft och smak. Jämför ungt.
mousserat - Vin med kolsyra (bubblor). Kolsyra uppstår vid tillverkning av finare mousserade viner när vinet får jäsa i tillslutet kärl/flaska. I enklare viner kan bubblorna uppstå genom att kolsyra tillförts.
mousse - Avser kolsyran (bubblorna) i ett mousserat vin. Man talar t.ex. om en ”mjukare mousse”, dvs mindre grad av bubblighet.
muscatkaraktär - Doft och smak av druvan muscat. Ett muscatovin kan vara kraftigt, lite kryddigt och ganska sötaktig, eller vara ett lätt, friskt, fruktigt och mycket aromatiskt vin.
mustigt - Avser främst fatlagrade, mogna rödviner med utvecklat doft och smak.
neutralt - Vin utan påtaglig karaktär.”Lagom” skulle man kunna säga. Ett snällare omdöme än menlöst. Motsatsen är ”smakrikt”.
nyanserat - Doft eller smak ger flera olika intryck. ”Nyans” brukar avse vinets färg. Ett annat ord smakrikt. Röda viner brukar vara nyanserade, vita smakrika.
obalanserat - Vinets beståndsdelar fruktsyra, strävhet (röda), sötma (vita) och alkohol, balanserar inte väl tillsammans, framträder olika tydligt. Andra ord för obalanserat är grovt eller kantigt. Jämför ”balanserat”.
omoget - Annat ord för ”outvecklat”, dvs vinet förväntas bli bättre av lagring.
outvecklat - Ungt vin vars doft och smak är outvecklat, men som förväntas bli mer nyansrik vid mognad. Brukar även benämnas ”knutet” eller ”slutet”.
parfymerat - Vin med kraftig doft av blommor eller parfym, vanligtvis en något artificiell.
omoget - Annat ord för ”outvecklat”, dvs vinet förväntas bli bättre av lagring.
outvecklat - Ungt vin vars doft och smak är outvecklat, men som förväntas bli mer nyansrik vid mognad. Brukar även benämnas ”knutet” eller ”slutet”.
parfymerat - Vin med kraftig doft av blommor eller parfym, vanligtvis en något artificiell.
petroleum - Doft av petroleum vilket t.ex. är känneteckna de finaste Rieslingvinerna. Ordet ”bensindoft” används ibland för att beteckna detsamma.
platt - Beskrivning av ett smaklöst, intetsägande vin. Ett lätt vin kan upplevas platt tillsammans med smakrik mat.
pärlande - Vin med bubblor, t.ex. mousserat vin. Med ”pärlande” avses som regel att vinet är lätt mousserat, inte så mycket bubblor.
pärlande - Vin med bubblor, t.ex. mousserat vin. Med ”pärlande” avses som regel att vinet är lätt mousserat, inte så mycket bubblor.
rent - Med ”rent” avses att vinet är korrekt, inte har några fel och brister.
restsötma - Rester av druvans sötma finns kvar i vinet. När druvor jäser omvandlas druvsockret till alkohol. Avbryts jäsningsprocessen finns en del socker kvar. Restsötma innebär inte med självklarhet att vinet är sött.
robust - Alkoholrika röda viner, med tydliga inslag av kryddor, örter och torkade frukter. Robusta viner är oftast både smakrika och sträva, men inte så nyanserade. Rödviner från t.ex. Rhônedalen är ofta robusta.
rostat ekfat - Vin som lagras på ekfat tar smak av faten. Man bränner fatens insida (rostar) lätt, medium eller hårt. Detta tillsammans med storlek på fat och hur länge vinet lagras ger olika grad av rostad smak. Vanliga aromer är kaffe, choklad, karamell och vanilj. Jämför ”Fatkaraktär”.
rökigt - Doft och smak av till exempel brasrök eller tjära. Används om vin, men framför allt om whisky.
slut - Annat ord för ”eftersmak”.
slutet - Annat ord för ett omoget vin, dvs vinet förväntas bli bättre efter lagring.
slutet - Annat ord för ett omoget vin, dvs vinet förväntas bli bättre efter lagring.
smakintensivt - Beskrivning av smakrikedom. Både lätta och fylliga (alkoholrika) drycker kan vara smakrika.
smakrikt - Vin med många olika smaker. Motsatsen är "neutralt".
smörkola - Ett ofta använd metafor/liknelse för arom och smak i vin. Även fatlagring kan ge smak av smörkola i både röda och vita viner. Vanligt i t.ex. mogna chardonnay- och merlotviner från USA.
sockrigt - Sötman känns sockrig, inte väl integrerat i vinet. Dess motsats är ”gräddigt”.
spritsigt - Vinet innehåller lite kolsyra, är ”pärlande”. Ordet från tyskans spritze vilket betyder spruta.
starkvinston - Vinet har doft och smak som är vanliga i starkviner, t.ex. russin, torkade frukter, nötter och/eller bränt socker.
stramt - Annat ord för ”strävt”, dvs. hög halt av tanniner (beska).
stjälkigt - Smak av druvans stjälkar. Används för att beskriva ett vin i obalans, eller ett omoget vin pga att vinet skördats för tidigt så att stjälkarna ger för mycket smak i förhållande till vinets fruktighet.
strävhet, strävt - Vin som har hög grad av beska orsakat av hög halt tanniner (garvsyra).
Gör att gommen känns torr och tandköttet strävt. Vanligt hos unga omogna röda viner, eller i vin tillverkat på omogna druvor. Tanninerna mattas när vinet åldras/mognar. Benämns även ”kärvt”. Motsatsen är ”mjukt”.
Gör att gommen känns torr och tandköttet strävt. Vanligt hos unga omogna röda viner, eller i vin tillverkat på omogna druvor. Tanninerna mattas när vinet åldras/mognar. Benämns även ”kärvt”. Motsatsen är ”mjukt”.
surt - En av de fyra grundsmakerna. Om vinet betecknas som surt (fr. suret, piqué) är det vanligtvis ett dåligt omdöme, t.ex. om vinet är överdrivet syrligt eller blivit övermoget, varvid syran omvandlats till ättika. Är vinet däremot ”syrligt”, vilket gäller för de flesta vita vinerna, är det ett positivt omdöme.
svaveldoft - Svavel används i tillverkningsprocessen och rester kan finnas kvar i vinet.
Negativt omdöme.
syrligt - Beskrivning av vita viners smak. Viner innehåller fruktsyra/vinsyra. Vanligtvis använder man dock begreppet ”torrt” eller ”halvtorrt” som omdöme för ett syrligt vin, till skillnad från ett sött. Är vinet däremot ”surt” så är det ett dåligt omdöme om vin, t.ex. om vinet är övermoget eller överdrivet syrligt.
sött - En av de fyra grundsmakerna. Om vinet är sött finns s.k. ”restsötma” kvar, eller så har (stark-)vinet sötats t.ex. glögg. Främst vita viner och starkviner är söta, men även röda söta viner förekommer. Motsatsen till ett sött vin är ”torrt” vilket innebär att det är ”syrligt”.
Negativt omdöme.
syrligt - Beskrivning av vita viners smak. Viner innehåller fruktsyra/vinsyra. Vanligtvis använder man dock begreppet ”torrt” eller ”halvtorrt” som omdöme för ett syrligt vin, till skillnad från ett sött. Är vinet däremot ”surt” så är det ett dåligt omdöme om vin, t.ex. om vinet är övermoget eller överdrivet syrligt.
sött - En av de fyra grundsmakerna. Om vinet är sött finns s.k. ”restsötma” kvar, eller så har (stark-)vinet sötats t.ex. glögg. Främst vita viner och starkviner är söta, men även röda söta viner förekommer. Motsatsen till ett sött vin är ”torrt” vilket innebär att det är ”syrligt”.
sällskapsvin - Uttryck för vin som är för sött för att drickas till mat, men inte tillräckligt sött för att användas som efterrättsvin. Brukar också kallas ”bersåvin”.
tanninrikt - Tanniner (garvsyra) finns i många röda viner, främst i unga viner. Tanninrikedomen avtar vid lagring. Tannin ger vinet beska.
torrt - Annat ord för syrligt. Om vin får jäsa färdigt försvinner all sötma och kvar blir ett syrligt vin. Gäller i huvudsak endast vita viner. Man skiljer på torra (syrliga), halvtorra (halvsöta) och söta vita viner. Ett torrt öl innebär att det är beskt.
tunt - Ett smakfattigt, blaskigt vin. Jämför ”neutralt”.
tunt - Ett smakfattigt, blaskigt vin. Jämför ”neutralt”.
umami - Ett smakämne som brukar kallas den 5:e smaken. Enligt Kockskolan är detta inte en grundsmak. Läs mer i Dryckesguiden kapitel ”Umami”.
ungt - Vin som inte har utvecklat doft och smak fullt ut. Även högkvalitativa och smakrika viner av äldre årgång kan vara ”unga”, dvs inte färdigutvecklade. Unga viner är oftast fruktiga, men allteftersom vinet mognar blir fruktigheten mindre tydlig.
outvecklat - Vin som inte mognat färdigt, inte utvecklat sin fulla karaktär och därför kan vinna på att lagras en tid. ”Knutet” är ett annat ord med liknande betydelse.
ungdomligt - Betyder samma sak som ung, med den skillnaden att ungdomliga viner är gjorda för att drickas unga. De blir inte bättre av lagring.
ursprungstypiskt - Vinets doft och smak överensstämmer med vad som anses typiskt för ursprungsdistriktet. Ordet används bland annat när vinet är en blandning av flera druvsorter. Jämför ”druvtypiskt”. Ett vin kan t.ex. vara ursprungstypiskt för bordeaux, champagne, châteauneuf-du-pape, eller rioja.
utjäst - Allt socker i vinet har omvandlats till alkohol, ingen ”restsötma” finns kvar.
utvecklat - Vin som lämnat det första, fruktiga stadiet, men som inte nått full mognad. Sådana vita viner brukar beskrivas som smöriga, nötiga och med toner av torkade frukter. Röda dito brukar beskrivas med multna löv, läder- och svamptoner.
ädelröta - Mögelsvampen Botrytis cinerea angriper vita druvor och gör att de skrumpnar ihop. Därvid koncentreras smak och sötma. Sådana viner blir väldigt söta och används främst som dessertvin.
övermoget - Vin som blivit dåligt av för lång lagring. Det har ”dött” och surt, syran har övergått i ättika. Ett ”moget” vin är dock ett positivt begrepp, medan ”gammalt vin” är negativt.