Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Bovete

(vanligt bovete, bokvete, japanskt bovete, tatariskt bovete, indiskt vete, bovetekärnor, bovetekross, bovetegryn, bovetemjöl)

Latin: Fagopyrum esculentum, Fagopyrum tataricum

buckwheat, beechwheat 1. common buckwheat, Japanese buckwheat 2. Tartary buckwheat, duckwheat, India buckwheat, India wheat, green buckwheat, bitter buckwheat

sarrasin, blé noir

saraceno, fagopiro

Buchweizen

sarraceno

Bovete är inget sädesslag utan en slideväxt, med andra ord inte alls släkt med vete men däremot nära släkt med rabarber och ängssyra. Bovete tillhör släkte Fagopyrum omfattande ett 15-tal arter hemmahörande i tempererade delar av Europa och Asien.

Vikt/omvandling: Mjöl: 1 dl = 60 gram. 100 gram = 1,65 dl.
Omvandling krossade gryn: 1 dl = 60 gram. 100 gram = 1,65 dl.
Omvandling flingor: 1 dl = 45 gram. 100 gram = 2,2 dl.
Smak: Bovetemjöl, -gryn och -flingor ger en speciell lätt nötig smak.
Alternativ vara: Rågmjöl, majsmjöl.
Försäljning: Finns i de flesta butiker.
Förvaras torrt, ej över normal rumstemperatur och avskilt från varor med stark lukt. Mycket lång hållbarhet.

Bovetehistoria: Vanligt bovete är en gammal kulturväxt med trolig härkomst från provinsen Yunnan i södvästra Kina i anslutning till den tibetanska högplatån (andra påstår Manchuriet). I Yunnan växer den vilda urfadern (Fagopyrum esculentum ssp. ancestrale) fortfarande. Odling av vanligt bovete tros ha skett redan 6000 år f.Kr. De äldsta arkeologiska fynden i Kina dateras till 2600 år f.Kr. men pollenfynd har hittats i Japan från 4000 f.Kr. Växten spreds inom Centralasien, till Tibet, Mellan Östern och Centraleuropa. År 4000 f.Kr. anser man att arten förekom på Balkan. På Medeltiden förekom bovete allmänt i Cetraleuropa. I Frankrike var bovete förr vanligare än vete bl.a. för att bovete var befriat från den skatt som lades på vete. Bovete överfördes till Amerika av europerna.

Odlat bovete: Till släktet hör två odlade arter, "vanligt bovete" och "tatariskt bovete".

Vanligt bovete (Fagopyrum esculentum) vanligen bara kallat bovete, är den ordlade arten bovete som vi är bekanta med i Europa. Det är en halvmeter hög ört med upprätt köttig stjälk, spretiga hjärtformade blad och vita blommor i klasar som blommar i juli. Växten trivs bäst i svalare klimat, i varmt klimat kan den bara odlas genom sen sådd på säsongen. Frukterna är trekantiga, bokollonlika nötter i miniformat. Därav det gamla svenska namnet "bokvete" tillika det engelska "beechwheat" (se bild nedan via länk).
Tatariskt bovete (Fagopyrum tataricum) odlas i de himalayska bergstrakterna och kallas ibland för indiskt vete. Utseende och användning liknande vanligt bovete, men kornen har bittrare smak.

Nutida boveteodling: Bovete odlas på sandiga och magra jordar. För mycket kvävegödsel minskar avkastningen och i stället används växten till gröngödsling tack vare hög kvävehalt (läs mer > Gröngödsling). Odling förekommer flitigast Kina och Ryssland, men utgör obetydlig andel av världens spannmålsproduktion (0,1%). Av bovete framställs hela kärnor, kross och mjöl.

2010	Milj ton	Andel	Ack.
Kina	0,7	41%
Ryssland	0,3	21%
Ukraina	0,1	8%
Frankrike	0,1	8%
Polen	0,1	6%	84%
USA	0,1	5%
Brasilien	0,1	4%
Japan	0,0	2%
Kazakhstan	0,0	2%
Vitryssland	0,0	1%
Litauern	0,0	1%	98%
Tanzania	0,0	0,5%
Letland	0,0	0,3%
Bhutan	0,0	0,2%
Sydkorea	0,0	0,1%
Övriga	0,0	0,4%	100%
Totalt	1,6	100%

Källa: FAOSTAT

Hälsa/näring: Bovetemjöl är glutenfritt. Protein 7%, fett 2% och kolhydrater 78% varav 2% kostfibrer. Hela korn och kross är proteinrikare (11%) och fiberrikare (6%). I Kina har bovete sedan århundraden använts som blodstillande medel.

SÅ ANVÄNDS BOVETE

Bovetemjöl fungerar bra till gröt och välling, pannkakor och crêpes, som redning i såser och som bindemedel istället för ägg. Bovete saknar gluten varför det inte fungerar bra till brödbak. Mest känt är kanske ryska boveteplättar benämnt blini som bakas på bovetemjöl. I Bretagne lagar man s.k. galettes (bovetepannkakor), se recept > Galettes - franska bovetepannkaka.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-03