Fotograf/bild: Kunskapskokboken, källa: Jordbruksverket
Köttkonsumtion
(totalkonsumtion kött, direktkonsumtion kött, intag av kött)
Skriv ut dryck
Konsumentens konsumtion är svår att beräkna, inte minst för kött. Ibland görs konsumentundersökningar (LSV:s matvaneundersökningar "Riksmaten"), vilket är förenat med många felkällor som ger osäkert resultat. Säkrare är att utgå från officiell produktionsstatistik och sedan räkna bort svinnet i olika led innan maten hamnar i magen. Även detta sätt är behäftad med viss osäkerhet, men den enda bra metoden som finns. Med "kött" avses här "rött kött" (nöt-, gris- och får-/lammkött). Läs mer > Om kött. Viltkött se > konsumtion viltkött. Fågelkött, se > Konsumtion fågel. Fruktkött se > Biologisk indelning frukt.
Beräkning köttkonsumtion: Kött konsumeras i hemmen och på restaurang, i form av styckdelar till exempel oxfilé, eller som charkvaror till exempel korv. Dessutom i köttkonserver och i färdiga frysta maträtter. För att beräkna konsumtionen måste den inhemska produktionen justeras med nettot av import och export. Saldot benämns "förbrukning". Därefter omvandlas till konsumentkonsumtion (se bild ovan). Vid grovstyckning efter slakt, tas magen ur, djuret flås, huvud och klövar/underben skärs bort, vilket tillsammans är cirka 40% av levandevikten (läs mer > Grovstyckning). Vad som återstår är "slaktvikten", vilket är det som uppfödaren får betalt för. Vid detaljstyckning försvinner ytterligare 25% av vikten vilket benämns "butiksvikt". I butikens hantering och förvaring försvinner cirka 17% innan konsumenten köper varan (=konsumentvikt). Slutligen försvinner 23% i konsumenthanteringen vilket inkluderar tillagningseffekt (viktminskning). Allt enligt Jordbruksverkets beräkningar, som också redovisar ett annat mått som man benämner "direktkonsumtion". Se nedan.
Köttkonsumtion Sverige:
- Köttkonsumtion (bild ovan) = "rent kött" utan inblandning av andra varor. Konsumtionen beräknas utifrån slaktvikt minskat med svinn i de olika leden fram till konsument (läs mer om slaktutbyte > Om kött). Enligt Jordbruksverkets beräkningar hamnar mindre än 1/3-del av det ursprungliga djuret i konsumentens mage.
Total köttkonsumtion Sverige = Konsumentvikt (inköpsvikt) 39 Kg/person och år. 30 kilo per efter tillagning. - Direktkonsumtion = färskt och fryst rent kött + charkvaror och köttkonserver + frysta maträtter med kött. Andra varor ingående i charkvaror, konserver och frysta produkter medräknas. Det är alltså inte detsamma som ren köttkonsumtion.
Direktkonsumtion rött kött Sverige 2016 = 82 kilo, varav kylt och fryst kött 53 kilo, charkvaror och konserver knappt 20 kg och frysta produkter som innehåller kött 9,5 kg. Annat än kött ingår.
Konsumtion världen av kött + fågelkött exklusive vilt:
(konsumentvikt/inköpsvikt)
Kg/person 2017 | Sverige | Andel | Världen | Andel |
Nötkött ko | 16 | 40% | 6 | 32% |
Fläskkött | 21 | 52% | 10 | 57% |
Lamm- och getkött | 1,2 | 3% | 1,3 | 7% |
Övrigt kött | 2,0 | 5% | 0,8 | 4% |
Totalt | 39 | 100% | 18 | 100% |
Tamfågelkött | 13 | 25% | 9 | 34% |
Övrigt kött = buffel, häst, kamel, mula, kanin och vilt. Tamfågel = Höns, anka, gås, kalkon, pärlhöns.
Källa: FAOSTAT
Medräknas fågel blir svensk konsumtion 52 kilo per person och år och i världen 27 kilo. Fågel utgör 25% av köttkonsumtion totalt och 34% i världen.
Läs mer > Se Produktion, konsumtion för respektive vara.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-02
Läs mer
Produktion, konsumtion nötkött
Produktion, konsumtion fläskkött
Produktion, konsumtion får- och getkött
Produktion, konsumtion tamfågel